Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Syftet med rapporten är att öka kunskapen om livsvillkor, livskvalitet och hälsa för grupperna bisexuella och pansexuella. Därtill ska resultat och förslagna insatser inspirera till att målgrupperna i högre grad arbetar med bi- och pansexuellas hälsa.

Att förhålla sig till innehållet i digitala medier handlar om att förstå vad det är man ser och fundera på varför vissa inlägg, reklamfilmer eller tips dyker upp i flödet. Det handlar också om vilken typ av innehåll som får användarna att må dåligt – och vad man kan göra för att undvika det.

Sofia Lindstrand och Sara Birgersson berättar här om Region Östergötlands nya folkhälsostrategi. Strategiskt folkhälsoarbete behöver vara långsiktigt, och en god samverkan ger dem större kraft. Sofia och Sara ser stora folkhälsoutmaningar som bland annat klimatförändringarna, psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor.

I Tranås kommun har man antagit en strategi som sträcker sig från 2022 till 2035 och pekar ut riktningen för kommunens arbete för ett socialt hållbart samhälle där alla människor har tillgång till en god och jämlik hälsa, känner delaktighet och tillit och kan leva ett gott liv med samma rättigheter. Vi har frågat Agnetha Karlsson, folkhälso- och social hållbarhetsstrateg i Tranås kommun, om arbetet med att ta fram strategin.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt drabbade finns kvinnor utan gymnasieutbildning som haft en negativ trend sammantaget sedan uppföljningens…

Denna rapport syftar till att synliggöra den kunskap som Folkhälsomyndigheten producerat under 2016-2020 för att verka för ett effektivt och kunskapsbaserat förebyggande arbete enligt regeringsuppdraget att stödja genomförandet av ANDT-strategin 2016–2020.

Den här rapporten baseras på intervjuer med representanter från tio projekt som beviljades projektmedel för arbete med suicidprevention 2020–2022. Förutom information om respektive projekt får läsaren ta del av lärdomar och utmaningar som de olika projekten har stött på.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Broschyren ger en överblick över områdena spel om pengar och spelproblem. Syftet är skapa medvetenhet om att problem med spel om pengar ger negativa konsekvenser och att det finns ett behov av att förebygga spelproblem.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2023. Om du ändå behöver ta del av publikationen kan du kontakta vår registrator med angivande av publikationens titel.

Rapporten utgör en nulägesbeskrivning av arbetet med strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken.

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Strategin innehåller även fyra långsiktiga delmål och sju åtgärdsområden. Sammantaget ska dessa bidra till måluppfyllelsen. Det övergripande målet och delmålen ska regelbundet följas upp utifrån ett antal indikatorer.

Föräldraskapets betydelse för ungas användning av alkohol, narkotika, tobak, spel om pengar (ANTS) och psykisk hälsa

Underlagsrapport; regeringsuppdrag existentiell hälsa i folkhälsopolitiken I denna underlagsrapport presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av definitioner och förståelse av existentiell hälsa utifrån litteraturen. Vi har sammanställt svensk och internationell litteratur. Kartläggningen visar…

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare förstärka ojämlikheten i hälsa.

Denna rapport är en litteraturöversikt av internationell forskning främst från USA. Rapporten är ett kunskapsunderlag om intersektionellt stigma, dvs. hivstigma, rasism och exkludering och dess konsekvenser på icke-vita hbtqi-personers hälsa och hivprevention.

Denna delrapport redovisar resultat från Skolbarns hälsovanor, 2017/18, med fokus på psykosomatiska symtom och skolmiljö. Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Rapporten visar resultatet av en elvaårsuppföljning av personer med spelproblem och är en del av den fleråriga befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Studien omfattar perioden mellan 1997/1998 och 2009.

Rapporten riktar sig till personer som arbetar med planering, samordning eller förebyggande arbete inom myndigheter, kommuner, regioner, spelbolag och föreningar, och tillpersoner som arbetar med unga i olika sammanhang som skola, socialtjänst och föreningsliv.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

En utlysning av ett statsbidrag innebär att en bestämd summa pengar går att söka inom ett specifikt område under en viss tid. Det är viktigt att den organisation som vill skicka in en ansökan gör det senast det datum som finns i utlysningen av uppdraget. Om ansökan kommer in för sent kommer den att avvisas.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.