Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den här vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Strategin innehåller även fyra långsiktiga delmål och sju

Rapporten redovisar resultaten från Sveriges medverkan i den europeiska punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning vid akutsjukhus under 2022-2023.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Swedres i korthet 2015 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Rapporten beskriver myndighetens förslag på kriterier och riktlinjer för en ersättningsmodell för att stärka tillgängligheten till ett urval av äldre antibiotikaprodukter samt ett förslag på urvalsprocessen.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

En litteraturöversikt från Folkhälsomyndigheten som syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre.

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Den 13 april 2022 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2022/02127) av regeringen att ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och eventuella andra smittskyddsåtgärder i händelse av en situation under det kommande året där ökad smitta av det virus som orsakar covid-19

Publikationen sammanfattar kunskapsläget om vad som är gemensamma risk- och skyddsfaktorer för alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) hos barn och unga. Den redovisar även resultat från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV) som bygger på självrapporterade svar

Rapporten handlar om elevhälsans arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Rapporten visar att SRHR är ett angeläget område för elevhälsan men att det finns oklarheter kring roller och mandat och

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer, samt insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar livsmedelskonsumtion. Den här publikationen är den första delredovisningen och innehåller en

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Denna kartläggande litteraturöversikt sammanställer svenska och internationella hälsoekonomiska utvärderingar av förebyggande insatser inom alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS). En bedömning görs även av kunskapsläget om insatsernas kostnadseffektivitet uttryckt i kostnad

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.

I rapporten Acceptans för covid-19-vaccination (del 2) presenteras resultat från en undersökning om acceptans för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige födda i Afrika och Mellanöstern.

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätundersökning om acceptans för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige födda utanför Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Storbritannien. Undersökningen genomfördes under våren 2021 från mitten

Rapporten är främst en återkoppling till de miljökontor som deltagit i projektet. Även departement, andra myndigheter, nämnder och organisationer som arbetar inom miljö-, folkhälsa- och barn- och utbildningsområdet kan ha nytta av resultaten.

Rapporten beskriver dialoger med olika aktörer för att utveckla arbetet med att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. Dialoger har förts med representanter för näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner och staten.

Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både…

Denna rapport är den tredje och sista publikationen inom ramen för en samverkansåtgärd om "Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling" som initierats under Miljömålsrådet 2017. Syntesen är ett resultat av de diskussioner som deltagande myndigheter och aktörer fört inom

Folkhälsomyndigheten presenterar i denna rapport en kartläggning av processen för smittspårning av covid-19 i samhället. Rapporten innehåller också en analys av regionernas behov av att effektivisera denna process och förslag om ett digitalt ärendehanteringssystem som stöd för smittspårning.

Rapporten visar att trots att många barn har allergibesvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete. I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med särlösningar som pekar ut barnet.