Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hepatit B orsakas av ett virus som sprids via blod eller sexuell kontakt. Smittämnet är globalt mycket spritt. I vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen smittad.

Tuberkulos är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tuberkulos och cirka två miljoner dör. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika, Asien och Latinamerika.

Kolera är en mycket allvarlig mag- och tarmsjukdom som sprids via förorenat dricksvatten. Sjukdomen finns inte i Sverige men förekommer endemiskt i många länder i världen, framförallt i Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika.

Vaccination mot denguefeber kan vara aktuell för vissa personer som ska vistas i tropiska länder.

Det finns två rotavirusvacciner godkända inom EU, RotaTeq® och Rotarix®. Vaccinerna godkändes i Europa 2006, och har varit tillgängliga i Sverige sedan dess. Båda vaccinerna består av levande, försvagat virus och ges som lösning i munnen.

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Difteri orsakas av en bakterie som utsöndrar ett toxin. Toxinet kan skada flera organ, till exempel hjärtat och njurarna. Vaccinationsprogrammet mot difteri har haft en mycket god effekt och sjukdomen är mycket ovanlig i Sverige.

Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Dessa rekommendationer handlar om vilka preventiva åtgärder mot tuberkulos som är aktuella i Sverige och i en svensk kontext. De är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder…

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska

Denna rapport publicerades den 16 december 2022 och redovisar influensaläget vecka 49 (5–11 december).

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Vägledning om profylax mot hepatit A, både före och efter exponering. Bland annat beskrivs vilka personer som kan ha ökad risk för smitta, hos vilka närkontakter till den smittade behovet av postexpositionsprofylax bör bedömas och hur profylaxen bör erbjudas.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Denna veckorapport publicerades den 24 november 2023 och redovisar influensaläget vecka 46 (13 – 19 november 2023). Specialavsnitt: Andra orsaker till luftvägsinfektion.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Rekommendationerna är tänkta som stöd till hälso- och sjukvårdspersonal när de handlägger personer som har utsatts för misstänkt eller konstaterad rabiessmitta, eller som löper risk att utsättas för smitta.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.