Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Humant papillomvirus (HPV) kan orsaka olika former av cancer. HPV-vaccination erbjuds alla barn i skolan och rekommenderas till alla vuxna till och med 26 års ålder.

Information till föräldrar med barn som av olika anledningar inte vaccinerats mot sjukdomarna som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Översättningar finns till andra språk.

Vaccination mot rotavirus ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan september 2019. Här finns information för personal inom barnhälsovården som erbjuder vaccination mot rotavirusinfektion.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion i form av postexpositionsprofylax med antibiotika och i form av preexpositionsprofylax med vaccination.

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Polio är en virussjukdom som kan orsaka förlamningar. Den var fram till första halvan nittonhundratalet en mycket vanlig sjukdom i världen inklusive Sverige men har nu bekämpats framgångsrikt med vaccination.

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett toxin (bakteriegift) som kan skada många av människans organsystem. Annan benämning: Äkta krupp.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten