Hepatit B – sjukdomsstatistik

Hepatit B och D 2021

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat spridningen av andra sjukdomar i årssammanfattningen.

Årssammanfattning smittsamma sjukdomar 2021

Sammanfattning och bedömning

Under 2021 rapporterades 744 fall med hepatit B, motsvarande en incidens av 7,1 fall per 100 000 invånare, vilket är något färre fall men i nivå med 2020 (n=804). Likt tidigare år var utlandssmitta vanligast (69 procent, n=512; figur 1). Majoriteten av fallen, 87 procent (n=645), rapporterades med kronisk infektion och övriga med akut (n=30) eller okänd typ av infektion (n=69; figur 2). Det minskade antalet rapporterade fall under de senaste fem åren kan till stor del förklaras av en minskad migration från länder där hepatit B är mer vanligt förekommande.

Spridningen av hepatit B inom Sverige är fortsatt mycket begränsad. Bland fall som fått infektionen i Sverige (5 procent, n=39) var medianåldern 45 år (spridning 20–77 år) och 46 procent var män (n=18). Den vanligaste rapporterade smittvägen i Sverige var via heterosexuell kontakt – ungefär hälften av fallen saknade dock information om smittväg (figur 3). För de som fått infektionen utomlands var länder i Asien och Afrika vanligast förekommande.

Antalet rapporterade fall med akut hepatit B infektion (n=30) låg på en fortsatt låg nivå (figur 2). Av de prover från fall med akut infektion som genotypades inom Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram (n=11) kunde inga utbrott detekteras.

Under 2021 rapporterades 36 fall av hepatit D, vilket är färre fall än året innan (n=50). Hepatit D orsakas av ett ofullständigt virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Tolv av fallen uppgavs ha fått infektionen utomlands, ingen person i Sverige och för övriga (n=24) var smittland okänt.

Figur 1. Antalet rapporterade fall av hepatit B smittade i Sverige, utanför Sverige och där smittland är okänt samt totalt antal smittade under åren 2012–2021.

Figur 2. Antalet rapporterade fall av hepatit B med kronisk infektion, akut infektion, okänd typ av infektion samt totalt under åren 2012–2021.

Figur 3. Antalet rapporterade fall av hepatit B per smittväg samt totalt bland de som fått infektionen i Sverige under åren 2012–2021.