Zoonosberedskap

Många av de allvarligaste utbrotten av smittsamma sjukdomar i Sverige och världen är zoonoser – sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Nya och förändrade smittämnen uppstår hela tiden i kontaktytorna mellan djur, människor och ekosystem.

Utbrott av zoonoser angår flera svenska myndigheter som har ansvar för människors eller djurs hälsa samt för miljöfrågor. För att tidigt uppmärksamma nya risker för utbrott måste det finnas en god epidemiologisk omvärldsbevakning. Myndigheterna bevakar kontinuerligt omvärlden utifrån sina ansvarsområden och måste kunna samverka för att värdera och bedöma informationen. Särskilt viktigt är att både djur- och folkhälsosidan informerar varandra för att upptäcka samband mellan sjukdomsutbrott hos djur och människor.

Nya zoonoser

Nya, förändrade eller redan kända smittämnen orsakar ständigt utbrott i olika delar av världen. Över 60 procent av dessa utbrott orsakas av zoonoser. Infektionsutbrotten sprider sig också snabbat mellan länder (nya influensan A(H1N1) och Ebola i Västafrika är exempel på detta). Därför är det viktigt att det finns beredskap för att hantera utbrott orsakade av zoonoser.

En viktig faktor som kan driva fram nya infektioner och förändra spridningen av redan kända smittor är klimatförändringar. Förändringar i djurproduktion, djurtransporter och förändrade förhållanden för vilda djur och sällskapsdjur är andra viktiga faktorer som påverkar förekomsten av zoonoser i Sverige.

Samverkan mellan myndigheter

Utbrott av och frågor kring zoonoser angår flera svenska myndigheter som har ansvar för människors eller djurs hälsa samt för miljöfrågor. För att optimera beredskapen finns Zoonosrådet, som i myndighetssamverkan tar fram långsiktiga strategier för hur vi ska arbeta med zoonoser i Sverige.

Under ett utbrott eller en kris är det nödvändigt att myndigheterna samarbetar för att kunna lösa utbrottet eller hantera krisen. Myndigheterna samarbetar då i Zoonossamverkansgruppen. Gruppen kan sammankallas med mycket kort varsel och består både av experter på det aktuella smittämnet och kommunikatörer. Zoonossamverkansgruppen kan behöva sammankallas även om inte en zoonos har brutit ut. Det kan till exempel handla om att behovet av information är väldigt stort, då medier eller allmänheten upplever stor oro.

Arbetsrutin för zoonossamverkansgruppen (PDF, 419 kB)

Bilaga 1. Arbetsrutin för zoonossamverkansgruppen (Word, 30 kB)

Gå till toppen av sidan