Sjukdomsinformation om hantavirusinfektion

Lyssna

Hantavirusinfektioner orsakas av många olika närbesläktade varianter av hantavirus och förekommer i stora delar av världen. Det är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. De olika varianterna av hantavirus orsakar alltifrån asymtomatisk till dödlig infektion. I Sverige förekommer bara varianten Puumalavirus, som orsakar sorkfeber. Hantavirus hör till gruppen virala hemorragiska febrar (VHF).

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar hantavirusinfektion och hur sprids sjukdomen?

Hantavirusinfektioner orsakas av omkring 35 olika närbesläktade varianter av hantavirus som finns rapporterade över världen. I Sverige finns bara hantavirusvarianten kallad Puumalavirus vilken orsakar sjukdomen sorkfeber. Den kan du läsa mer om här; Sjukdomsinformaton om sorkfeber

Varje hantavirustyp har en viss gnagarart som värddjur. Hantavirus orsakar normalt inte sjukdom hos gnagaren men den kan bli bärare av viruset under lång tid. Virus utsöndras från infekterade gnagares urin, avföring och saliv.

Smittspridning till människor sker framför allt via inandning av damm som förorenats av gnagares urin och avföring eller via direktkontakt med infekterade djurs saliv, urin eller avföring. Inkubationstiden varierar från några få dagar till två månader. Vanligen är den 2-4 veckor.

Symtom och behandling

Beroende på vilken hantavirusart som infekterar människan varierar symtomen, allt ifrån helt symtomfria infektioner till mycket svåra former av blödarfeber eller akut lungsyndrom med hög dödlighet. Sjukdomarna delas in i två grupper:

1. Hemorragisk feber med renalt syndrom (engelska hemorrhagic fever with renal syndrome - HFRS) HFRS karakteriseras av hög feber, svår njurpåverkan och i de allvarligare fallen även blödningar. Exempel på HFRS är infektioner som orsakas av Hantaan-, Dobrava-, Seoul- och Puumalavirus (sorkfeber). Dödligheten varierar från under 0,5 procent för sorkfeber till mellan 5 och 15 procent för infektion med Hantaanvirus.

2. Hantavirusorsakat lungsyndrom (engelska Hantavirus pulmonary syndrome – HPS) HPS karakteriseras i början av hög feber och muskelvärk som efter någon vecka övergår i andnöd och hosta på grund av att lungorna blir vätskefyllda. Exempel på HPS är infektioner som finns i Nord- och Sydamerika och orsakas av Sin Nombre- och Andesvirus, med en dödlighet på 40 procent.

Specifik behandling saknas, vården inriktas på att behandla patientens symtom.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Det finns enbart ett epidemiologiskt övervakningsprogram för sorkfeber vid Folkhälsomyndigheten, se separat sida: sjukdomsinformation om sorkfeber. Utbredningen av övriga varianter av sjukdomen följs via omvärldsbevakning.

HFRS diagnosticeras genom detektion av antikroppar mot smittämnet vid Folkhälsomyndighetens laboratorium.

De amerikanska hantavirustyperna som orsakar HPS kan även diagnosticeras genom att smittämnets arvsmassa påvisas med molekylärbiologiska metoder vid Folkhälsomyndighetens laboratorium.

Andesvirus ingår i beredskapsdiagnostiken på Folkhälsomyndigheten.

Förebyggande åtgärder

Det finns inga vaccin mot hantavirus. För att förebygga smittspridning är det viktigt att undvika direktkontakt med gnagare samt att undvika inandning av damm som kan vara förorenat med gnagares urin eller avföring. Använd handskar vid hantering av döda gnagare eller avföring från gnagare samt vid hantering av föremål där sorkar ofta befinner sig, till exempel ved.

Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Hantavirusinfektioner klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarliga smittspårningspliktiga sjukdomar och anmäls som virala hemorragiska febrar (VHF). Inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.

Anmälningspliktiga sjukdomar

Läs mer