Vad orsakar klamydiainfektion och hur sprids den?

Sjukdomen orsakas av en bakterie, Chlamydia trachomatis. Bakterien finns i urinröret, hos kvinnor även i slidan/livmoderhalsen, och ibland i ändtarm och/eller svalg och smittar vid samlag och andra oskyddade sexuella kontakter.

Inkubationstiden är kort, några dygn till någon vecka.

Symtom och komplikationer

Många som smittas med klamydia märker inte att de har sjukdomen, eftersom smittan ofta inte ger några symtom alls. Eventuella symtom yttrar sig främst med sveda/klåda när man kissar, beroende på inflammation i urinröret. Kvinnor som inte behandlas kan få bestående skador på äggledarna med risk för sterilitet, och män kan få inflammation i bitestiklarna. Barn kan smittas under förlossningen och få ögoninfektion eller lunginflammation, om mamman har klamydia.

Diagnostik och behandling

Diagnos ställs främst genom påvisande av smittämnet i urin, urinrör, livmoderhals, svalg eller ändtarm.

Infektionen är lätt att behandla med antibiotika, och om detta sker snabbt efter smittillfället är risken för följdsjukdomar liten.

Förebyggande åtgärder

Kondom ger ett relativt säkert skydd mot klamydia, och andra sexuellt överförda infektioner, om kondomen är hel och används under hela samlaget.

Eftersom många kan ha klamydia utan att veta om det, och detta kan leda till problem senare i livet, är det viktigt att personer som har anledning befara att de kan vara smittade låter undersöka sig inom sjukvården.

Smittspårning med provtagning ska utföras av alla sexuella kontakter till upptäckta fall.

Det finns inget vaccin mot sjukdomen.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Klamydiainfektion klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls avidentifierat till smittskyddsläkaren i landstinget samt till Folkhälsomyndigheten.

Klamydiainfektion är en smittspårningspliktig sjukdom. Kontaktspårning för att finna andra smittade är viktig, och därför obligatorisk.

Kommentarer

  • Sedan 1997 ökade antalet klamydiafall i Sverige under flera år, men ökningen har nu avstannat. En liknande situation ses inom hela EU-området. Den största ökningen har skett bland ungdomar i åldern 15 till 24 år.
  • En ny klamydiaklon som ej kunde detekteras med flera av de vanliga diagnostiska PCR-testerna hittades i Sverige hösten 2006. Vid analys med metoder som kunde diagnostisera klamydia inklusive den nya varianten visade det sig att varianten hade olika spridning i landet. I något län hade över 60 procent av de klamydiasmittade just denna nya variant, i något annat län färre än 10 procent. De diagnostiska metoderna utvecklades så laboratorierna i Sverige kan nu diagnostisera alla kända varianter av klamydia. I den officiella statistiken kan det se ut som om antalet klamydiafall minskade under 2005–2006. Det ger en felaktig bild av klamydiainfektionerna de åren. Följande års statistik visar att antalet fall av klamydia kompensatoriskt ökade år 2008 då nästan 42 000 fall diagnostiserades. Då hade klamydiavarianten stabiliserats kring 20 procent av klamydiafallen i flera län med tidigare olika spridning.

Se även LGV (Lymfogranuloma venereum)

Läs mer på andra webbplatser

INFPREG Fakta om infektioner under graviditet

Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad om sjukdomar

CDC: Chlamydia