Sjukdomsinformation om SARS (svår akut respiratorisk sjukdom)

Lyssna

Annan benämning: Severe Acute Respiratory Syndrome.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Bild på Coronavirus (SARS). I början av 2003 blev världen varse en hittills okänd sjukdom kännetecknad av svår (ofta respiratorkrävande) lunginflammation med snabb spridning på vårdinrättningar. Den nya sjukdomen fick namnet svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) och på mycket kort tid kunde forskarvärlden identifiera ett nytt virus, fastställa smittvägar och sätta in effektiva motåtgärder. Sjukdomen spreds till 29 länder världen. Omkring åtta tusen fall upptäcktes, varav knappt en tiondel avled till följd av sjukdomen. Samtliga smittkedjor lyckades brytas och viruset har inte återfunnits hos människa sedan i juli samma år som det upptäcktes..

Vad orsakar SARS och hur sprids den?

SARS orsakas av ett coronavirus. Genetiska studier har visat att SARS-CoV på avgörande punkter skiljer sig från tidigare kända coronavirus, vilka de flesta hos människa normalt ger upphov till lindriga övre luftvägsinfektioner. Under 2020 drabbades världen av ännu ett coronavirus, SARS-CoV 2, med förmåga att orsaka allvarlig sjukdom hos människa.

Mycket talar för att SARS-CoV först nått människan från en hittills okänd smittreservoar bland vilda djur. De stora matmarknader med vilda djur som finns i södra Kina ger goda förutsättningar för överföring av SARS-viruset och andra smittämnen från djur till människa. En djurart som misstänkts för smittspridning är palmmården.

Sjukdomen överförs vid tät kontakt mellan virusutsöndrande sjuk person och andra människor i dennes omgivning, och tidig rädsla för luftburen smitta har visat sig obefogad. De som insjuknat har i mycket hög utsträckning varit sjukhuspersonal som direkt vårdat SARS-patienter eller familjekontakter till dessa. Detta mönster kan i undantagsfall brytas. En kombination av massiv virusutsöndring (hos personer med underliggande sjukdomar) och i övrigt maximalt ogynnsamma omständigheter har medfört att enstaka personer eller händelser, så kallade "super-spreading events" kunnat ge upphov till utbrott av varierande storlek. Det finns inget som tyder på att personer som bär på smittan utan att ha några symtom sprider sjukdomen vidare.

Inkubationstiden är vanligen två till fem dygn (upp till tio dygn).

Symtom och komplikationer

Huvudsymtomet vid SARS är feber, som inte sällan dyker upp ett till två dygn före de första luftvägssymtomen med hosta och andfåddhet. Andra vanliga tidiga symtom är aptitlöshet, muskelvärk och huvudvärk. I ett av utbrotten drabbades de flesta patienterna även av diarré.

Behandling och diagnostik

Det finns inte någon effektiv specifik terapi utan behandlingen inriktas på symtomlindring. Av patienterna kräver 15–20 procent intensivvård och respiratorbehandling. Barn får i regel ett mildare sjukdomsförlopp. Dödligheten är hög (över 50 procent) bland äldre patienter och hos personer med svåra underliggande sjukdomar, men mycket låg bland yngre, tidigare friska personer.

Förebyggande åtgärder

SARS cirkulerar inte bland människor längre. Men internationellt samarbete för upptäckt av nya virus och smittspridning är viktigt för att upptäcka förnyad spridning.

Åtgärder vid inträffade fall

SARS klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och Folkhälsomyndigheten samt till internationella myndigheter. Sjukdomen är smittspårningspliktig. Vid misstanke om samhällsfarlig sjukdom kan man vidta karantänsåtgärder, till exempel isolera friska människor som man misstänker utsatts för smittan.

Läs mer på andra webbplatser

Uppdaterad:

Skriv ut