Tidigare svenska punktprevalensmätningar
LyssnaECDC:s punktprevalensmätning över vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning genomförs vart femte år i EU/EEA länder. På denna sida ger vi exempel på hur tidigare punktprevalensmätningar i Sverige har bidragit till förbättrad antibiotikaförskrivning på sjukhus.
Innan de europeiska punktprevalensmätningarna startade, genomförde svenska sjukhus egna mätningar av antibiotikaanvändningen och vårdrelaterade infektioner i regi av Strama och dåvarande Smittskyddsinstitutet.
Den första nationella mätningen genomfördes år 2003, följt av ytterligare mätningar under 2004, 2006, 2008 och 2010. Det var frivilligt att delta och vid den första mätningen 2003 deltog 49 svenska sjukhus. Vid mätningen 2010 hade antalet sjukhus ökat till 72. Detta motsvarade ca 60 % respektive 80 % av landets alla inneliggande patienter vid mättillfället.
Utvecklingsområden
Baserat på mätresultaten från 2003 och 2004 identifierade Strama, tillsammans med representanter från lokala Stramagrupper, tre huvudsakliga utvecklingsområden: samhällsförvärvad pneumoni, nedre urinvägsinfektion och peroperativ antibiotikaprofylax.
Samhällsförvärvad pneumoni
Trots att penicillinkänsliga pneumokocker var den vanligaste orsaken till pneumoni, visade mätningarna att behandlingen till största delen bestod av intravenöst cefalosporin.
Nedre urinvägsinfektion
Mätningarna visade att en dryg tredjedel av behandlingen mot nedre urinvägsinfektion hos kvinnor var kinoloner. Detta trots att rekommendationen i första hand var pivmecillinam, trimetoprim eller nitrofurantoin. I övrigt misstänktes en överdiagnostik och överbehandling av asymtomatisk bakteriuri, då vårdrelaterade infektioner dominerades av nedre urinvägsinfektioner.
Peroperativ antibiotikaprofylax
Mätningarna visade att antibiotikadoserna inför en operation var för många. I nästan hälften av fallen gavs antibiotikaprofylax i mer än ett dygn, trots att det inte finns något vetenskapligt belägg för att detta gör någon nytta.
Interventionen
Utifrån resultaten formulerades följande tre budskap till förskrivarna:
- Använd vanligt penicillin vid behandling av samhällsförvärvad pneumoni på sjukhus – inte cefalosporiner.
- Använd inte kinoloner vid okomplicerad cystit och skärp diagnostiken.
- Antibiotikaprofylax ska oftast ges som engångsdos – och aldrig längre än ett dygn.
Alla sjukhus och förskrivare fick budskapen dels via informationsblad, dels genom besök av lokala Stramagrupper.
Positiva resultat
Vid punktprevalensmätningar år 2010 noterades följande förbättringar i antibiotikaförskrivningen jämfört med baslinjen (år 2003–2004):
- Förskrivningen av smalspektrumpenicillin vid samhällsförvärvad pneumoni var högre år 2010 (24 %) jämfört med baslinjen (17 %).
- Förskrivningen av kinoloner vid okomplicerad cystit hos kvinnor var lägre år 2010 (15 %) jämfört med baslinjen (29 %).
- Andelen patienter, som inför en operation fått antibiotika som engångsdos eller under max ett dygn (peroperativ antibiotikaprofylax), var högre år 2010 (67 %) jämfört med baslinjen (56 %).
Resultaten tyder därmed på att upprepade punktprevalensmätningar och direkt återkoppling till förskrivare riktade mot tre problemområden bidrog till en ökad medvetenhet om antibiotikaresistens och förbättrade förskrivningsmönster.