Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktabladet handlar om upplevelser av sexuell kommunikation och samtycke baserat på resultat från undersökningen SRHR2017 och fördjupningsstudierna Sexuell kommunikation, samtycke och hälsa och Ett spektrum av sexuella samtycken. SRHR2017 visar att majoriteten av kvinnor och män alltid eller oftast kan säga nej till sex (84 respektive 73 procent). Resultatet visade…

Den här rapporten har undersökt hur sexuellt samtycke förstås, praktiseras och upplevs i sexuella relationer bland vuxna i Sverige idag. Rapporten är baserad på en kvalitativ intervjustudie med 31 sexuellt aktiva personer 23–61 år där de flesta identifierar sig som heterosexuella.

Resultaten från en undersökning om sexuell kommunikation, samtycke och hälsa. Rapporten beskriver hur människor upplever sin förmåga att kommunicera i sexuella situationer, och på vilket sätt man visar att man vill ha sex samt tolkar andra. Vidare beskrivs hur kommunikationsförmågan upplevs påverka hur man mår samt om man gått med på sex fast man inte ville.

Faktabladet handlar om erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att nästan en femtedel av

För att fördjupa kunskapen om SRHR i Sverige har vi tagit fram flera kunskapsunderlag och rapporter som belyser olika delområden inom SRHR.

En elektronisk signatur, eller e-signatur, är ett sätt att få samtycke eller godkännande av elektroniska dokument eller formulär. Folkhälsomyndigheten kan i dagsläget enbart validera e-underskrivna handlingar som är PDF-filer. Det framgår i informationen under respektive statsbidrag om e-signatur är tillåten.

Webbinarium inspelat 31 oktober 2023. Om elevhälsan som en viktig del i skolans hälsofrämjande arbete.

SRHR2017 är den första större befolkningsundersökningen om SRHR i Sverige. Studien genomfördes för att öka kunskapen om SRHR och på så sätt skapa bättre förutsättningar för ett effektivt folkhälsoarbete inom området.

Registrering av uppgifter om HPV-vaccinationer startades 2006 inom ramen för ett forskningsprojekt. Sedan 2013 rapporteras vaccinationer som ges inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn till det nationella vaccinationsregistret.

SRHR2024 är en nationell enkätundersökning om hälsa, relationer och sex som skickades ut till ett slumpmässigt urval av 60 000 personer i åldrarna 16–84 år under hösten 2024. Det är andra gången enkätundersökningen genomförs. Statistiska centralbyrån (SCB) utför datainsamlingen på uppdrag av

En sammanfattning på lättläst av den nationella strategin för fortsatt arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Fyll i remissen, skriv ut och skicka den tillsammans med provet.

Personal inom elevhälsan tycker att området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) utgör en viktig del i ungas liv och utveckling. Men det finns risk att elevernas tillgång till kunskap och insatser blir ojämlik, och dessutom saknas en nationell uppföljning. Det visar en ny rapport.

Folkhälsomyndighetens webbplats innehåller information om vår verksamhet och är vår viktigaste kommunikationskanal. Webbplatsen och dess innehåll utvecklas och uppdateras fortlöpande.

Faktabladet handlar om pornografianvändning och sexuell hälsa. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att pornografianvändning är vanligare bland

En utlysning av ett statsbidrag innebär att en bestämd summa pengar går att söka inom ett specifikt område under en viss tid. Det är viktigt att den organisation som vill skicka in en ansökan gör det senast det datum som finns i utlysningen av uppdraget. Om ansökan kommer in för sent kommer den att

Rapporten handlar om elevhälsans arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Rapporten visar att SRHR är ett angeläget område för elevhälsan men att det finns oklarheter kring roller och mandat och

Det är viktigt att innehållet i Folkhälsomyndighetens filmer är tydligt och lätt att ta till sig för våra målgrupper. Du som producerar film åt oss behöver därför följa informationen som ges på denna sida.

Den nationella handlingsplanen för SRHR utgår från det övergripande målet om en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). 

Rapporten handlar om i vilken utsträckning hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) förekommer inom nio yrkesutbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Rapporten bygger på en kartläggande studie av yrkesbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner.

På folkhalsomyndigheten.se använder vi kakor. Kakor är små textfiler som skapas och lagras på den enhet du använder för att besöka vår webbplats, till exempel en dator eller mobiltelefon. Textfilen som skapas är inte skadlig och innehåller ingen programkod. Vi använder kakor för att förbättra

Faktabladet handlar om upplevelser av sexliv, relationer och sexuell egenmakt baserat på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att en majoritet av befolkningen

Faktabladet är sammanfattning av den nationella strategin som Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen.

En enkätstudie om ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. 9 444 unga i åldrarna 16–29 år svarade på enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 24 procent. Resultatet

Vi har tagit fram en strategi som pekar ut riktningen för Sveriges fortsatta arbete med SRHR. Strategin innehåller mål, åtgärdsområden och utgångspunkter för arbetet. Den lyfter också fram de målgrupper som behöver prioriteras och de aktörer som behöver bidra i arbetet för att nå målen.