Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sammanfattning och bedömning Under säsongen juli 2018 till juni 2019 rapporterades 794 fall av invasiva infektioner med betahemolyserande grupp A streptokocker (iGAS) motsvarande en incidens av 7,8 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är den näst högsta incidensen sedan infektioner med iGAS

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under säsongen juli 2019 till juni 2020 rapporterades 525 fall av invasiva infektioner med betahemolyserande grupp A streptokocker (iGAS) vilket motsvarar en incidens av 5,1 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en minskning med 269 fall jämfört med föregående

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 10 717 fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae motsvarande en incidens av 104 fall per 100 000 invånare – ‭376‬ fall fler jämfört med 2018 (figur 1). Kliniska prov stod för 67 procent av fallen (n=7 129), som ökat successivt sedan 2010.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 10 341 fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae motsvarande en incidens av 101 fall per 100 000 invånare – oförändrat jämfört med 2017 (figur 1). Kliniska prov (urin, blod och likvor) stod för 67 procent (n=6943) av fallen, som ökat

Bakgrund Clostridioides difficile är en anaerob, grampositiv sporbildande tarmbakterie. Bakterien kan bilda gifter, toxiner, som verkar irriterande på tarmslemhinnan. Sjukdomsbilden kan variera från mycket lindrig diarré till en mer sällsynt livshotande sjukdomsbild med hög feber och blodiga

Clostridioides difficile är en anaerob, grampositiv sporbildande tarmbakterie. Sporerna kan överleva i omgivningen runt smittade personer under lång tid och därigenom lätt spridas till andra. Cirka 2–5 procent av befolkningen och framförallt spädbarn har bakterien i tarmen utan att visa tecken till

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via infekterade skogssorkar. Människor smittas vanligen genom att andas in damm som förorenats av sorkars urin, spillning och/eller saliv, men smitta genom sorkbett kan också förekomma. Smittan bedöms enligt anmälningarna ofta ha skett i samband med

Bakgrund Infektioner med betahemolytiska grupp A streptokocker (GAS, Streptococcus pyogenes) är vanliga och orsakar bland annat halsfluss, svinkoppor (impetigo), och ytliga sårinfektioner. GAS kan också orsaka mer allvarliga invasiva infektioner (iGAS) såsom blodförgiftning (sepsis), rosfeber (

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 6 475 nya fall av Clostridioides difficile (C. difficile) motsvarande en incidens av 63 fall per 100 000 invånare (figur 1). Sedan 2016 har incidensnivåerna legat relativt stabilt i landet (figur S1) men med fortsatt stora skillnader mellan de

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 6 536 nya fall av Clostridioides difficile (C. difficile) motsvarande en incidens av 63 fall per 100 000 invånare. Sedan 2016 har incidensnivåerna legat stabilt i landet men med fortsatt stora skillnader mellan regionerna (spridning 42-120 fall

Bakgrund Sorkfeber är en virussjukdom som orsakas av Puumalaviruset och sprids via infekterade skogssorkar. Människor smittas vanligen genom att andas in damm som förorenats av sorkars urin, spillning och/eller saliv, men smitta genom sorkbett kan också förekomma. Smittan bedöms enligt

Komplement till den epidemiologiska årsrapporten för smittsamma sjukdomar och innehåller en samling av diagram och tabeller för en del av de sjukdomar som årligen rapporteras.

Information från Folkhälsomyndigheten

ESBL (betalaktamas med utvidgat spektrum) är enzymer som medför resistens mot antibiotika som hör till grupperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bär på ESBL är ofta samtidigt resistenta mot andra typer av antibiotika, vilket gör dem särskilt svårbehandlade. ESBL kan hittas hos flera

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Bakgrund ESBL (betalaktamas med utvidgat spektrum) är enzymer som medför resistens mot antibiotika som hör till grupperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bär på ESBL är ofta samtidigt resistenta mot andra typer av antibiotika, vilket gör dem särskilt svårbehandlade. ESBL kan hittas

Syfilis var under början av 1900-talet en vanligt förekommande sexuellt överförd infektion i Sverige, men under senare delen av 1900-talet minskade incidensen och i slutet av 1990-talet rapporterades färre än 50 fall om året. Syfilisfallen har dock ökat under 2000-talet och årligen rapporteras nu

Delrapport 3 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika