Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under torsdagen redogjorde Folkhälsomyndigheten för myndighetens beredskap inom smittskydd och folkhälsa i ett möte med riksdagens socialutskott. På mötet diskuterades de åtgärder som myndigheten har vidtagit och framtida utvecklingsarbete för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Rapporten sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.

Här redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2017.

Den 4 juni 2025 inleds hajj, den muslimska vallfärden till Mecka i Saudiarabien. Många från Sverige väntas resa dit. Före och under resan är det viktigt för resenärer att vidta åtgärder som skyddar mot sjukdomar som kan spridas när många människor samlas på samma plats.

Pandemiberedskapen är en viktig del av Sveriges krisberedskap. Vi ansvarar för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot och ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten har sammanställt kunskap om hälsoeffekter av höga temperaturer och tagit fram vägledning och informationsmaterial som stöd i samhällets hantering.

Folkhälsomyndigheten genomför regelbundet seroimmunitetsundersökningar för att analysera befolkningens immunitet mot olika sjukdomar.

På den här sidan finns vägledning om fastighetsägarens egenkontroll, vilka faktorer som bör ingå i egenkontrollen och vad som bör kontrolleras vid tillsyn. Vägledningen vänder sig till miljö- och hälsoskyddskontoren men det finns även information som vänder sig direkt till dig som är fastighetsägaren.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Här kan du som är miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta tillsynsvägledning om förebyggande åtgärder för objektburen smitta. Här kan du också hitta stöd för att förbereda dig och kunna hantera ett eventuellt smittspårningsärende.

Detta råd vänder sig till personal inom skola och fritidshem samt verksamhets- och fastighetsansvariga. Genom att förbereda verksamheten inför sommarvärmen går det att minska negativa hälsoeffekter orsakade av värmeböljor.

Kommuner och regioner ansvarar för att de utsedda karantänhamnarna och karantänflygplatser har tillgång till den personal och den utrustning som behövs för att hantera internationella hot mot människors hälsa.

Biologiska agens klassificeras i fyra olika riskklasser (1 till 4).

Det finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika och läkemedel. Åtgärderna behöver kombineras med insatser på flera nivåer i samhället. Här kan du läsa om några åtgärder som är aktuella i Sverige.

Allmänna råd. Beslutade: 2 maj 2024. Gäller från och med: 15 maj 2024.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen klassar sju opioider som narkotika och två som hälsofarliga varor. Sju av dem tillhör nitazengruppen.

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

I slutrapporten av regeringsuppdraget Stärka tillgången till äldre antibiotika föreslår tre myndigheter gemensamt olika åtgärder för att stärka tillgången till ett brett sortiment av äldre antibiotika i Sverige.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Nu avslutas projektet BALTOHOP, ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket tillsammans med Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge. Syftet med projektet har varit att stärka insatserna mot antibiotikaresistens.

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan. Här får du som arbetar inom tandvården kunskap om skillnader i antibiotikaförskrivning och konkreta åtgärder för att stärka tandvårdens insatser.