Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten har sammanställt kunskap om hälsoeffekter av höga temperaturer och tagit fram vägledning och informationsmaterial som stöd i samhällets hantering.

Rättsfall från Kammarrätten i Göteborgs dom den 1 april 2014 i mål nr 4332-13. Lagrum: 8 kap.15 § och 9 kap. 18 § alkohollagen.

Rapporten har tagits fram för att minska sjuklighet och dödlighet av virusorsakade luftvägsinfektioner inom vård och omsorg. Väl förankrade nationella rekommendationer bidrar till jämlika insatser.

På den här sidan finns vägledning om fastighetsägarens egenkontroll, vilka faktorer som bör ingå i egenkontrollen och vad som bör kontrolleras vid tillsyn. Vägledningen vänder sig till miljö- och hälsoskyddskontoren men det finns även information som vänder sig direkt till dig som är fastighetsägaren.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2023.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Kommuner och regioner ansvarar för att de utsedda karantänhamnarna och karantänflygplatser har tillgång till den personal och den utrustning som behövs för att hantera internationella hot mot människors hälsa.

Biologiska agens klassificeras i fyra olika riskklasser (1 till 4).

Vid extraordinära händelser kan WHO deklarera ett "internationellt hot mot människors hälsa" (Public Health Emergency of International Concern, PHEIC). Här beskriver vi vad deklarationen innebär, hur beslut fattas och vilken roll Folkhälsomyndigheten har.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Rapporten sammanfattar kunskap och föreslår förebyggande åtgärder, åtgärder för övervakning samt hantering av utbrott orsakade av Clostridioides difficile.

Det finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika och läkemedel. Åtgärderna behöver kombineras med insatser på flera nivåer i samhället. Här kan du läsa om några åtgärder som är aktuella i Sverige.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen klassar sju opioider som narkotika och två som hälsofarliga varor. Sju av dem tillhör nitazengruppen.

Här kan du som är miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta tillsynsvägledning om förebyggande åtgärder för objektburen smitta. Här kan du också hitta stöd för att förbereda dig och kunna hantera ett eventuellt smittspårningsärende.

Vaccination mot meningokocker rekommenderas till personer med ökad risk för invasiv sjukdom, men kan också behövas inför resor till områden med pågående smittspridning.

Vägledningen ska stödja kommuner som har ansvar att utfärda saneringsintyg så att lokalt anpassade rutiner kan tas fram.

Personer med funktionsnedsättningar är mer ensamma än övriga befolkningen. Men ensamheten går att förebygga. Ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten ger förslag på hur.

Syftet med rapporten är att beräkna kostnader förknippade med fallolyckor; de uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor, varav nästan fem miljarder i direkta kostnader och ungefär nio i försämrad livskvalitet. Uppskattningsvis beräknas kostnaderna öka till drygt 22 miljarder kronor år 2050 om

Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till politiker och beslutsfattare och andra som arbetar med självmordsprevention eller alkoholfrågor, exempelvis ANDT-samordnare.

Svebar är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och de kliniska mikrobiologiska laboratorierna för snabb återkoppling och tidig varning för antibiotikaresistens. Genom Svebar rapporteras resistens lokalt och nationellt.

Nu avslutas projektet BALTOHOP, ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket tillsammans med Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge. Syftet med projektet har varit att stärka insatserna mot antibiotikaresistens.

Rättsfall från Kammarrätten i Stockholm den 18 februari 2022 mål nr 6321-21. Lagrum: 8 kap. 12 och 9 kap. 18 §§ alkohollagen (2010:1622).

Rättsfall från Kammarrätten i Jönköping den 6 april 2016 mål nr 1235-15. Lagrum: 8 kap. 20 och 9 kap. 19 §§ alkohollagen (2010:1622).

På den här sidan finns information om egenkontrollen vid alkoholservering på särskilda boenden. Här finns råd kring vad ett egenkontrollprogram kan innehålla och vilka frågor det bör besvara.