Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Vägledning Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60). Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området…

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Rapporten handlar om elevhälsans arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Rapporten visar att SRHR är ett angeläget område för elevhälsan men att det finns oklarheter kring roller och mandat och

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Denna rapport beskriver resultatet från en kartläggande litteraturöversikt om metoder som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland hbtq-personer. Rapportens slutsats är att kunskapsläget är oklart. Samtidigt ger rapporten en övergripande bild av ett framväxande forskningsfält där preliminära

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Folkhälsan i Sverige – Indikatorsbeskrivningar Sida 2 (90) Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se

Sedan vaccination mot mässling infördes i barnvaccinationsprogrammet 1982 upphörde cirkulation av mässlingvirus snabbt i Sverige. Mässlingsfall som inträffar i Sverige är sedan dess importfall och vid enstaka tillfällen sekundärfall till dessa. Hög vaccinationstäckning (>95 procent för 2 doser) förhindrar större smittspridning…

Information från Folkhälsomyndigheten