Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning.

Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal är ett stöd inför samtal med gravida om vaccination mot influensa.

Avsikten med rapporten är att ge en bild av hur elimineringsarbetet gällande hepatit B och C gått hittills, som ett stöd för regionerna i arbetet med eliminering av hepatit.

För att garantera att relevanta data kommer in och håller hög kvalitet görs validering i tre steg. Data valideras mot NVR:s fördefinierade format för att hitta saknade eller olämpliga data, till exempel om person-id saknas eller om vaccinprodukten inte ingår i nationella vaccinationsprogram eller inte är ett covid-19-vaccin. Vaccinationsuppgifter valideras…

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Information från Folkhälsomyndigheten

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Utbildningsmaterial med användarhandledning för att stödja samtal och dialog om vaccination och riktar sig till sjuksköterskor och läkare som möter vuxna och barn i samband med vaccination inom barnhälsovård och elevhälsa.

Denna vägledning riktar sig till patientansvariga läkare för personer 18 år och äldre med allvarlig immunbrist och har utvecklats i samråd med myndigheterna Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Rapporten är en återrapportering av regeringsuppdraget och riktar sig även till beslutsfattare, tjänstemän och kommunikatörer inom nationella, regionala och lokala myndigheter samt personal inom vård och omsorg som arbetar med vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19. Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Under november och december 2020 genomförde Folkhälsomyndigheten en mindre undersökning kring immuniteten för covid-19 hos barn, unga och personal i totalt fyra skolor i Stockholm. Detta var ett samarbete med personal från Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset och Astrid Lindgrens

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot covid-19, riktad till grupper som tidigare omfattats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. I den hälsoekonomiska analysen jämförs kostnader och hälsoeffekter av fortsatt vaccination mot covid-19 gentemot en situation utan vaccination.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Regeringen gav i slutet av maj 2020 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell operativ plan för framtida vaccination mot sjukdomen covid-19, orsakad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. I den här slutredovisningen beskriver vi arbetet med prioriteringsordning, distribution och