Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten besrkvier ett digitalt smittspårningsverktyg för covid-19 och de data som samlats in av sju regioner och exporterats från verktyget till Folkhälsomyndigheten.

Rapporten visar att cirka 98 procent av befolkningen i åtta regioner 24 mars–5 maj 2025 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

Rapporten är en återrapportering av regeringsuppdraget och riktar sig även till beslutsfattare, tjänstemän och kommunikatörer inom nationella, regionala och lokala myndigheter samt personal inom vård och omsorg som arbetar med vaccinationerna mot säsongsinfluensa och covid-19. Folkhälsomyndigheten vill genom rapporten dokumentera och sprida resultaten av uppdraget.

Rapporten visar att cirka 98 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i april 2024 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas.

Rapporten Utrikesfödda och covid-19 redovisar statistik över fall, IVA-vårdade, och dödlighet i covid-19. Rapporten bygger på analyser av uppgifter för perioden 13 mars 2020–15 februari 2021. Den visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, med högre incidens av konstaterade fall och IVA-vård och högre dödlighet.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och med den 20 januari 2022. I rapporten återfinns också en sammanställning av relevanta smittskyddsåtgärder utifrån den simulerade utvecklingen.

Rapporten presenterar scenarier för spridningen av covid-19 fram till 20 juli 2022. Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella scenarier för smittspridning av covid-19 fram till…

Modellering av vaccinationsscenarier för att undersöka hur vaccination mot viruset som orsakar covid-19 påverkar smittspridning och sjuklighet

Rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till 20 november 2022.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades. Undersökningen gjordes med stöd av Försvarsmakten.

Vi har ett löpande uppdrag att uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas. Denna rapport presenterar scenarier för fortsatt spridning av covid-19, fram till 30 april 2021 i Sverige. Hänsyn har tagits till ökad smittsamhet hos muterade virustyper.

Under november och december 2020 genomförde Folkhälsomyndigheten en mindre undersökning kring immuniteten för covid-19 hos barn, unga och personal i totalt fyra skolor i Stockholm. Detta var ett samarbete med personal från Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset och Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset. Totalt deltog 229 personer i undersökningen, i olika åldrar…

Denna rapport ger en beskrivande sammanställning av covid-19-relaterade tilläggsfrågor som inkluderades i 2021 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor.

Folkhälsomyndigheten genomförde seroepidemiologiska undersökningar där vi skattade förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 i befolkningen under perioden 2020 till 2025.

Majoriteten har lyssnat på myndighetens rekommendationer under våren. Sedan covid-19 klassades som en pandemi har Folkhälsomyndigheten genom enkätundersökningar följt befolkningens beteendeförändringar utifrån rekommenderade smittskyddsåtgärder. Resultaten visar att 80 procent har anpassat sitt vardagsliv utifrån de rekommenderade åtgärderna för att bromsa spridningen av covid-19. Denna siffra har hållit över tid, vilket innebär att majoriteten har följt myndighetens rekommendationer över lång tid, samt hållit i anpassningen och hållit sig informerade.

Beslutsunderlag för användande av Nuvaxovid vid primärvaccination och påfyllnadsdoser till personer 18 år och äldre.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 maj 2022.

Rapporten visar resultaten från denna antikroppsstudie som genomfördes i början av mars 2021 visar att 6,9 procent av studiedeltagarna (samtliga födda 1944 och hemmahörande i Göteborgsområdet) bar på antikroppar som talar för genomgången covid-19. Analysen identifierade inte någon signifikant skillnad mellan kön, civilstånd eller utbildningsnivå.

Beslutsunderlag för utvidgad rekommendation om en andra påfyllnadsdos covid-19-vaccin till alla personer 65 år och äldre, samt personer 18–64 år med Downs syndrom och personer 18–64 år med måttlig till allvarlig immunbrist.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 mars 2022.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 november 2021. Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och med den 30 september 2021. I rapporten återfinns också en sammanställning av relevanta smittskyddsåtgärder utifrån den simulerade utvecklingen.

Rapporten visar att cirka 97 procent av befolkningen i åtta regioner i september 2024 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

I rapporten återfinns undersökningen att uppskatta förekomsten av covid-19 i Sverige under perioden 30 november – 4 december 2020 samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som rapporterades. Det var den femte undersökningen av liknande slag på nationell nivå.

Rapporten omfattar undersökning genomförd vecka 12-13, vecka 17-24, vecka 42-43 och vecka 48-49 2020, samt vecka 9-10 och vecka 21-22 2021.

Rapporten undersöker faktorer som är associerade med dödlighet bland laboratoriebekräftade covid-19-fall i Sverige i åldrarna 50-69 år. Analysen visar att ålder och kön var de variabler som var starkast associerade med dödlighet.