Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är främst en återkoppling till de miljökontor som deltagit i projektet. Även departement, andra myndigheter, nämnder och organisationer som arbetar inom miljö-, folkhälsa- och barn- och utbildningsområdet kan ha nytta av resultaten.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Rapporten ger en nationell överblick och ett underlag för strategisk planering och utveckling. Den riktar sig särskilt till dig som arbetar strategiskt med psykisk hälsa och suicidprevention eller är beslutsfattare inom kommun, region eller på nationell nivå.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Vägledning i planeringen av aktiviteter för att främja social stimulans och delaktighet bland äldre personer genom utbildning i och användning av digital teknik.

Kort om antibiotikaförbrukning och -resistensläget i Sverige hos människa. Sammanfattat från Swedres-Svarm 2012.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Myndighetens medarbetare håller sig uppdaterade om de senaste forskarrönen inom sina respektive expertområden. Det sker genom omvärldsbevakning, litteratursökningar och diskussionsforum på myndigheten där olika kompetenser medverkar. Det sker även genom att vi nationellt och internationellt deltar

Regeringen gav i slutet av maj 2020 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell operativ plan för framtida vaccination mot sjukdomen covid-19, orsakad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. I den här slutredovisningen beskriver vi arbetet med prioriteringsordning, distribution och

Vägledningen tar upp relevant miljölagstiftning och framförallt miljöfaktorer såsom städning och rengöring, luftkvalitet och ventilation, allergener, smittskydd och hygien. I vägledningen framgår exempel på vad som kan ingå i verksamhetsutövarens egenkontroll inom hälsoskydd och vad som kan

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de

Ett slutet nätverk för strategiska folkhälsofrågor ur ett lokalt och regionalt perspektiv. I nätverket ingår 26 stora och små kommuner med geografisk spridning över landet. Anordnas av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Rapporten redovisar vår uppföljning av insatser som bedrivits med hjälp av statliga stimulansmedel i regioner och kommuner under 2021, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Swedres i korthet 2016 sammanfattar försäljningsstatisk över antibiotika och antibiotikaresistens hos bakterier på humansidan.

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Rapporten innehåller skattning av kostnader för cancer, hjärt- och kärlsjukdom, psykiatriska tillstånd och typ 2-diabetes.

Rapporten beskriver nationella myndigheters arbete inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) under 2023. Syftet är att redovisa vilket arbete som myndigheterna har bedrivit, men också att svara på om det har gjorts i enlighet med

Rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år.

Handlingsplanen är ett stöd till Stramagrupperna genom samarbete mellan Strama, SKR och Folkhälsomyndigheten. Den kan även användas som ett konkret verktyg för Stramagrupper och vårdenheter i sitt arbete för en optimerad antibiotikaanvändning.

I Folkhälsomyndighetens återrapport för speluppdraget under 2023 lyfts det stora behovet av en fortsatt uppföljning av spelande och spelproblem. Vikten av att ungas spelande adresseras och behovet att ytterligare stärka det lokala, regionala och ideella spelförebyggande arbetet är andra slutsatser

Rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten resultat från dialoger som genomförts med kommuner och regioner under 2024.