Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Grundförfattning. Beslutad: 7 oktober 2022. Gäller från och med: 1 december 2022.

Folkhälsomyndigheten har ständig beredskap för att utföra mikrobiologiska laboratorieanalyser för smittämnen som är farliga för samhället. Vid myndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4) som dygnet runt, alla dagar i veckan, kan ta emot prov från landets vårdenheter för

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Ungefär 16 procent av befolkningen i Sverige har en riskkonsumtion av alkohol. En sådan konsumtion ger en tydligt ökad risk för skador och sjukdomar. Andelen med riskkonsumtion har minskat bland män, medan den är oförändrad bland kvinnor.

Folkhälsomyndigheten använder en metod som kallas avloppsvattenbaserad övervakning (wastewater-based surveillance, WBS) för att undersöka förekomsten av olika smittsamma sjukdomar i befolkningen. Här förklarar vi vad avloppsvattenbaserad övervakning innebär och hur den används i Sverige.

Ändringsförfattning. Beslutade: 6 maj 2020. Gäller från och med: 1 augusti 2020.

Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

Avdelningen övervakar och analyserar det epidemiologiska läget för flertalet av de anmälningspliktiga smittsamma sjukdomarna, utreder utbrott och samordnar smittskyddet på nationell nivå för att tillsammans med regionala smittskyddsenheter och ansvariga myndigheter kunna vidta relevanta åtgärder.

Fysisk aktivitet är viktigt för en god och jämlik hälsa i befolkningen, men stillasittandet ökar i alla åldrar. Här får du en översikt över rörelsevanor i olika åldrar, vilka skillnader det finns och vilka konsekvenser det får.

Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.

Folkhälsomyndigheten övervakar nationella och internationella hälsohot och har beredskap dygnet runt. Myndigheten följer noga det internationella utbrottet av andesvirus kopplat till det nederländska fartyget MV Hondius.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

Pandemiberedskapen är en viktig del av Sveriges krisberedskap. Vi ansvarar för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot och ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten har beslutat att från den 1 november 2022 avsluta den allmänna rekommendationen om vaccination mot covid-19 för åldrarna 12–17 år.

Rekommendationerna om vaccination uppdateras och anpassas i enlighet med aktuella underlag om sjukdomsbörda, epidemiologiskt läge och möjlig användning av godkända vacciner.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Vanliga symtom på covid-19 är feber, förkylning och hosta. Covid-19 är lindrig för de allra flesta men kan ge allvarlig sjukdom hos en del. Vaccination skyddar effektivt mot att bli allvarligt sjuk eller dö i covid-19 och rekommenderas till vissa grupper.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Det är viktigt att vården har en generös inställning till testning. Alla som misstänker att de kan ha fått hiv har rätt att testa sig, kostnadsfritt och anonymt. Ju tidigare en hivinfektion upptäcks, desto tidigare kan behandlingen påbörjas och vidare överföring av hiv undvikas.

Biologiska agens klassificeras i fyra olika riskklasser (1 till 4).

På denna sida hittar du information om Folkhälsomyndighetens avslutade utredningar.

Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande problem i hela världen. När bakterier blir resistenta mot antibiotika får det stora konsekvenser. Det leder till mer lidande för de personer som drabbas och högre kostnader för sjukvården och samhället i övrigt.

Övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) är en växande och komplex folkhälsoutmaning. Här kan du läsa om orsaker och konsekvenser av övervikt och obesitas, och hur de påverkar folkhälsan.

Medel fördelade. Fördelning av verksamhetsbidrag till ideella riksorganisationer vars verksamhet inriktad mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.