Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2015 rapporterades 22 fall av mässling. Alla utom ett var laboratoriebekräftade; det sistnämnda hade en epidemiologisk koppling till två laboratoriebekräftade fall. Ålder och vaccinationsstatus Mässlingsfallen innefattade 11 barn (2 månader till 12 år) och 11 vuxna i åldrarna 20–35 år (figur 13). Av 19 fall med känd vaccinationsstatus…

Bakgrund Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som smittar via luften som droppar (aerosol) från person till person. Insjuknandet börjar med luftvägssymtom och hög feber och efter några dagar tillkommer hudutslag som sprider sig över hela kroppen. Komplikationer såsom öron- och lunginflammation samt diarré är vanliga. Smittämnet Mässling…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 43 fall av mässling, jämfört med 41 fall året innan. Medianåldern för fallen var 32 år (spridning 0-52 år) och könsfördelningen var jämn. Under den senaste tioårsperioden (2009–2018) har i genomsnitt 25 fall rapporterats per år (spridning 3-51 fall per år)…

En ökning av mässlingsfall har skett i flera länder i Europa under de senaste åren. Det är främst länder där vaccinationstäckningen har legat på en otillräcklig nivå under en längre period som har drabbats av stora utbrott. De mässlingsfall som inträffat i Sverige har så gott som alltid haft sitt

Trend Under den senaste tioårsperioden rapporterades toppnivåer med 77 fall under 1997 (utbrott i Göteborg) och 59 fall under 2000 (utbrott i Stockholm). Under de övriga åren rapporterades i genomsnitt 11 fall av mässling per år, variation från 3 fall 2003 till 21 fall 1999. Under 2006 rapporterades 19 fall av mässling, varav 13 i ålder 29–51…

Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Dessa rekommendationer handlar om vilka preventiva åtgärder mot tuberkulos som är aktuella i Sverige och i en svensk kontext. De är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för

Folkhälsomyndighetens internationella statistikrapportering omfattar 39 återkommande rapporteringar som ligger till grund för uppföljning av folkhälsopolitiska mål kopplade till internationella konventioner och resolutioner. Rapporteringar inom antibiotika European Antimicrobial Resistance

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Rekommendationerna vänder sig framför allt till smittskyddsenheterna och hälso- och sjukvårdspersonal och är ett underlag för planering inom landsting/regioner.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att samtliga i befolkningen har ett skydd mot mässling. Alla barn erbjuds två doser vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vuxna bör särskilt se över sitt behov av vaccinationer inför utlandsresor. Mer om rekommendationer för vaccination

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

De tre sjukdomarna orsakas av virus. Mässling orsakas av morbillivirus, påssjuka av parotitvirus och röda hund av rubellavirus. Morbilli- och rubellavirus sprids via luften som droppar (aerosol). Parotitvirus finns i saliv och överförs som droppsmitta eller via direktkontakt.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Information från Folkhälsomyndigheten

Alla som inte har immunitet mot sjukdomarna riskerar att smittas vid kontakt med någon som är sjuk. Immunitet får man genom att ha haft sjukdomen eller genom vaccination. Sjukdomarna är vanliga i många andra länder, och utlandsresenärer löper därför högre risk att smittas. Även i Sverige kan man

The Communicable Diseases Ordinance contains 13 criteria that form the basis of an investigation of vaccination programmes. This knowledge base is a scientific review based on these criteria. 

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Eftersom MPR-vaccinet innehåller levande men försvagade virusstammar så kan det orsaka en försvagad form av sjukdomarna. Besvären brukar vara lindriga och gå över på några dagar. Även om mässlingsliknande symtom uppstår kan man inte smitta andra. Denna reaktion är mycket mildare än symtomen vid en infektion av mässling.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.