Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här kan du som är miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta vägledning om inomhusmiljön i bostäder och hur tillsynen enligt miljöbalken kan bedrivas. Även du som är fastighetsägare och hyr ut bostäder kan hitta information som du kan använda dig av, till exempel när ett egenkontrollprogram ska tas fram.

Webbinarium inspelat 20 och 21 mars 2024. I webbinariet presenterar Folkhälsomyndigheten den nya tillsynsvägledning om inomhusmiljö i bostäder – Fokus på tillsyn på eget initiativ och i förebyggande syfte.

Vägledningen är ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av fastighetsägare och andra intresserade. Vägledningen är framtagen för att tillämpas på alla bostäder som är hyresrätter eller bostadsrätter.

Många människor upplever hälsorelaterade besvär på grund av sin inomhusmiljö. Folkhälsomyndigheten har därför tagit fram en ny vägledning och stödmaterial som ska hjälpa kommunerna i arbetet med förebyggande tillsyn av bostäder.

2025–2026: Tillhandahålla frågor och svar och delta på regionala hälsoskyddsträffar Inomhusmiljö i bostäder är ett utpekat fokusområde i den nationella strategin 2025–2029. På Naturvårdsverkets webbplats finns information vilken tillsyn kommunerna ska genomföra. Läs mer Nationell strategi för tillsyn enligt…

Människor tillbringar en stor del av sina liv inomhus. Inomhusmiljön i bostäder och olika verksamheter har därför stor betydelse för människors hälsa. Människor kan i sin inomhusmiljö utsättas för ämnen som kan vara negativa för hälsan.

Rapporten beskriver varför egenkontrollen behövs, vilka rutiner som bör finnas och vilka regler som gäller enligt miljöbalken.

Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.

På den här sidan finns vägledning om fastighetsägarens egenkontroll, vilka faktorer som bör ingå i egenkontrollen och vad som bör kontrolleras vid tillsyn. Vägledningen vänder sig till miljö- och hälsoskyddskontoren men det finns även information som vänder sig direkt till dig som är fastighetsägaren.

Denna webbsida ger kompletterande vägledning till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer och tar bland annat upp hälsoeffekter och hur man bör undersöka byggnader med misstänkta fuktproblem.

Rapporten syftar till att ge en översikt av miljöfaktorer som luftkvalitet, buller, grönska samt inomhusmiljö och de viktigaste trenderna.

Reglerna om inomhusmiljö och hälsoskydd i miljöbalken gäller även tillfällig vistelse i ankomstboenden för flyktingar som uppstått i en akut situation.

Rapporten är en sammanställning av den vetenskapliga litteraturen när det gäller förekomsten av kemikalier från byggnads- och inredningsmaterial i vanliga inomhusmiljöer och hälsorisker av en sådan exponering.

Rapporten är främst en återkoppling till de miljökontor som deltagit i projektet. Även departement, andra myndigheter, nämnder och organisationer som arbetar inom miljö-, folkhälsa- och barn- och utbildningsområdet kan ha nytta av resultaten.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i huvudsak desamma som i tidigare miljöhälsorapporter, 2001 och 2005.

Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering och särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i skol- och vårdmiljö.

Rapporten kommer att utgöra underlag för en kommande vägledning till kommuner och till verksamhetsutövare såsom offentlig och privat fastighetsförvaltning. Vägledningen är planerad att vara färdig i början av år 2019.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.

Rapporten innehåller relevanta definitioner och en sammanställning av de olika mål och policyramverk som knyter an till miljörelaterad hälsa. Rapporten samlar även de uppföljningssystem som finns för miljörelaterad hälsa i Sverige i dag.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen där man i dag har alltför bristfällig kunskap tas inte heller upp. Vissa av dessa kan bli aktuella att ta upp i kommande rapporter.

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Rapporten visar att trots att många barn har allergibesvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete. I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med särlösningar som pekar ut barnet.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Den här publikationen är ett kunskapsstöd för kommuner och fastighetsägare i deras förebyggande åtgärdsarbete. Den berättar inledningsvis om hälsorisker och samhällets sårbarheter för värmeböljor. Därefter beskrivs faktorer som kan orsaka höga temperaturer i bebyggd miljö och hur man kan identifiera vilka områden och byggnader som kan behöva prioriteras för åtgärder. Slutligen beskrivs fysiska åtgärder som kan vidtas både utomhus och inomhus för att minska risken för hälsoskadlig värme i befintlig bebyggelse.