Hur vanligt är ensamhet?

Hur mäter vi ensamhet?

Ibland används ensamhushåll som ett sätt att mäta ensamhet. I Sverige är 41 procent av hushållen ensamhushåll, vilket är en hög andel jämfört med andra länder. De flesta som bor ensamma är i åldern 85 år och äldre, drygt 70 procent. I åldern 35–54 år bor mindre än 20 procent ensamma.

Att bo ensam behöver dock inte betyda att man känner sig ensam, men det finns ett samband. I enkäter där vi frågat människor är ensamheten högst bland:

• Ensamboende
• Yngre och äldre
• Grupper utanför arbetslivet
• Grupper med funktionsnedsättningar

Många grupper i befolkningen är för små för att ensamhet ska kunna analyseras med de enkäter vi använder i dagsläget. Trots detta tyder mycket ändå på att det är vanligare med ensamhet bland exempelvis utrikes födda och i hbtqi-grupperna.

Var femte flicka känner sig ofta ensam

Ensamhet finns i alla åldrar. I enkäten Skolbarns hälsovanor svarar 10 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna att de ofta eller alltid känner sig ensamma. 15-åringar är de som oftast svarar att de känner sig ensamma, och minst ensamma känner sig 11-åringar (figur 1). Oavsett ålder svarar flickor oftare än pojkar att de känner sig ensamma.

Figur 1. Andel pojkar och flickor i åldern 11, 13 och 15 år som svarar att de oftast eller alltid känner sig ensamma. Källa: Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Runt 5 procent av skolbarnen svarar att de inte kan prata med sina vänner om problem, vilket tyder på en emotionell ensamhet. Samtidigt instämmer de flesta, 53 procent av pojkarna och 61 procent av flickorna, att de kan prata om problem med sina vänner (figur 2).

Figur 2. Andel pojkar och flickor som håller med om att de kan prata om problem med sina vänner. Källa: Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Ensamhet högst bland yngre och äldre

I nationella folkhälsoenkäten svarar 6 procent av befolkningen att de ofta eller alltid besväras av ensamhet (2024) och 13 procent att de gör det ibland.

Ser vi till hela befolkningen besväras män och kvinnor av ensamhet i samma omfattning. Men när vi tittar på närmre på olika åldrar framträder könsskillnader (figur 3). I åldersgrupper under 45 år svarar män i högre grad att de ofta eller alltid besväras av ensamhet. Bland personer över 85 år är det istället kvinnor som är mer besvärade av ensamhet.

Figur 3. Andel män och kvinnor i olika åldersgrupper som svarar att de ofta eller alltid har besvär av ensamhet, 2024. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Många män har ingen att anförtro sig åt

Män svarar oftare än kvinnor att de inte har någon att dela sina innersta tankar och känslor med, alltså emotionell ensamhet, 17 procent av männen och 10 procent av kvinnorna. I åldrar under 45 år är det nästan dubbelt så många män som kvinnor som är emotionellt ensamma, och i dessa åldrar är könsskillnaden som störst (figur 4).

Figur 4. Andel män och kvinnor som svarar att de inte har någon att anförtro sig åt eller dela sina innersta tankar och känslor med (emotionell ensamhet). 2024. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Hög ensamhet bland personer utanför arbetslivet

De som står utanför arbetslivet till följd av långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning känner sig ofta eller alltid ensamma i högre grad än yrkesverksamma (figur 5). Bland män i långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning är ensamheten fyra gånger högre jämfört med yrkesverksamma, bland kvinnor är den tre gånger högre. Att inte vara yrkesverksam är också kopplat till sämre ekonomi. Och tittar vi på personer med låga inkomster eller andra ekonomiska svårigheter är ensamheten tre gånger så hög jämfört med gruppen med god ekonomi.

Figur 5. Andel män och kvinnor som ofta eller alltid känner sig ensamma uppdelat på sysselsättning, 2024. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Högre ensamhet bland personer med funktionsnedsättning

Bland personer med funktionsnedsättningar är det en högre andel som bor ensamma, känner sig ensamma och som saknar en nära vän (figur 6). Det visar Statistiska Centralbyråns undersökning om levnadsförhållandena i Sverige. De svarar dubbelt så ofta som personer utan funktionsnedsättningar att de känner sig ensamma och att de saknar en nära vän och betydligt fler bor också ensamma.

Figur 6. Andel av personer med och utan funktionsnedsättning som uppger olika former av ensamhet, 2024. Källa: Statistiska Centralbyrån.

Samband mellan ensamhet och hälsa

Både forskning och svensk statistisk visar att ensamhet och hälsa hör ihop. 2022 svarade 24 procent av de som besvärades av ensamhet att de hade allvarlig psykisk påfrestning och 28 procent att de hade haft suicidtankar. Bland de som inte besvärades ensamhet var andelen lägre, 4 respektive 9 procent.

Flera forskningsstudier visar att långvarig ensamhet är förenat med högre risk för depression och ångest, men även andra typer av psykisk och fysisk ohälsa. Ensamhet kan både orsaka ohälsa och vara en konsekvens av ohälsa.

Figur 7. Andel av befolkningen, med eller utan besvär av ensamhet som har allvarlig psykisk påfrestning eller suicidtankar, 2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.