Personer med psykisk ohälsa uppmärksammas allt mer i svenska nyhetsmedier, och skildras på ett allt mer positivt sätt. Medierna lyfter bland annat fram att psykisk ohälsa kan se ut på olika sätt, och att många med psykisk ohälsa har en fungerande vardag. Det kan ha bidragit till att allmänhetens syn på psykisk ohälsa blivit mer positiv.
Det är svårt att fastställa hur nyhetsrapportering om personer med psykisk ohälsa påverkar allmänhetens attityder eftersom det finns många faktorer som spelar in. Forskning från USA tyder på att attityderna blir mer positiva av nyhetsrapportering som utmanar fördomar och fokuserar på återhämtning samtidigt som rapportering om kriminalitet, våld och farlighet leder till mer negativa attityder.
En befolkningsundersökning från Folkhälsomyndigheten 2024 visar att endast 6 procent av de tillfrågade upplever att personer med psykisk ohälsa skildras positivt i nyhetsmedier. 33 procent anser att skildringen är neutral och 51 procent att den är negativ.
När normer i samhället bidrar till att begränsa möjligheter, resurser och välbefinnande för personer med psykisk ohälsa kallas det strukturell stigmatisering. Nyhetsmeders beskrivningar av personer med psykisk ohälsa bidrar troligen till att forma samhällets normer. Den som stigmatiseras kan även ta till sig omgivningens fördomar och själv börja tro på dem. Det kallas självstigmatisering och kan leda till sämre självkänsla och lägre tilltro till sin egen förmåga att klara av saker. Det kan till exempel göra att man undviker sociala sammanhang, och inte söker hjälp trots att det behövs.
Medieberättelser om personer som har sökt hjälp och tagit sig ur en suicidal kris kan i stället bidra till färre suicidtankar bland personer med ökad risk för suicid. Detta kallas för Papageno-effekten.
Positiva medieberättelser kan minska suicidtankar
Nyhetsmedier är viktiga för bland annat informationsförmedling och för det offentliga samtalet. Även om medielandskapet har förändrats under de senaste decennierna, och nyhetskonsumtionen har blivit mer individuell, så har den svenska allmänheten stort intresse att ta del av nyhetsmediernas rapportering.
En analys från 2024 visar hur svenska nyhetsmedier har rapporterat om personer med psykisk ohälsa under de senaste 20 åren. Det framgår bland annat att ämnet fått mer uppmärksamhet och att tonen blivit mer positiv.
Analysen bygger på drygt 8 000 unika artiklar i svenska redaktionella medier, både tryckt press och webbaserade medier. De inkluderade artiklarna nämner psykisk ohälsa och andra nyckelord inom ämnet.
Syftet var att undersöka hur rapporteringen i svenska nyhetsmedier ser ut och hur den har förändrats, genom att analysera tre olika perioder (2004, 2014 och 2024). Analysen har genomförts av Retriever på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.
Antalet nyhetsartiklar om personer med psykisk ohälsa har mer än fördubblats under de senaste 20 åren, från drygt 1 700 till drygt 3 500 artiklar per år.
Mediernas framställning av personer med psykisk ohälsa har också blivit mer positiv. I början av perioden innehöll 10 procent av artiklarna positiva beskrivningar, jämfört med nära 40 procent 2024 (se figur 1). Sådana artiklar kan till exempel handla om att det är möjligt att tillfriskna och beskriva olika framgångshistorier. Forskning visar också att sådana artiklar kan göra att allmänheten får mer positiva attityder till personer med psykisk ohälsa.
Artiklar med negativ ton kan i stället leda till mer negativa attityder, till exempel sådana som tar upp kriminalitet, våld, brister i vården och personligt lidande. Denna typ av artiklar har halverats, från drygt 60 procent till 30 procent
Figur 1. Andel artiklar om psykisk ohälsa som har negativ, neutral eller positiv ton, 2004–2024.
Analysen visade att det för 20 år sedan var vanligare att personer med psykisk ohälsa blev omtalade i nyhetsartiklar (passiv roll) än att de själva uttalade sig i ämnet (aktiv roll). Numera har personer med psykisk ohälsa en aktiv roll i nära 60 procent av artiklarna. Det bidrar till en mer nyanserad bild av psykisk ohälsa eftersom de kan lyfta fram sina egna erfarenheter och styrkor, och berätta hur man kan tillfriskna.
Figur 2. Andel artiklar där personen med psykisk ohälsa har en aktiv kontra en passiv roll, 2004–2024.
Knappt hälften (43 procent) av nyhetsartiklarna tar upp specifika psykiska sjukdomar eller syndrom samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Andelen har varit ungefär densamma under hela perioden. Återstoden av artiklarna handlar mer generellt om stress eller nedstämdhet, eller om psykisk ohälsa och psykiska besvär. Samlingsbegreppet psykisk ohälsa förekommer numera i två tredjedelar av artiklarna, jämfört med bara en tiondel 2004.
Det har blivit vanligare med nyhetsartiklar om depression, stressrelaterade tillstånd adhd och ångest (se figur 3), medan schizofreni nämns allt mer sällan.
Figur 3. Antal artiklar om ett urval av olika psykiatriska tillstånd, 2004–2024.
Cirka 40 procent av artiklarna framställer individer med psykisk ohälsa så att personens kön framgår. För 20 år sedan var det något vanligare att porträttera män än kvinnor (se figur 4), men numera handlar två tredjedelar av artiklarna om kvinnor.
Figur 4. Andel artiklar som porträtterar män respektive kvinnor med psykisk ohälsa, 2004–2024.
En fjärdedel av alla artikar nämner ålder på personen som skildras, och de flesta av dessa gäller åldersgruppen 20–39 år (se figur 5). Mycket få artiklar handlar om personer 60 år och äldre.
Figur 5. Andel artiklar om personer i olika åldersgrupper, 2004–2024.
Flera samhällsaktörer arbetar för att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Arbetet involverar en mängd olika insatser och sker på olika nivåer i samhället.
Inom civilsamhället är det flera organisationer som särskilt arbetar för att minska stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa, bland annat genom att aktivt medverka i svenska medier. Här är två exempel:
NSPH/Hjärnkoll arbetar för att sprida kunskap om psykisk ohälsa. De har tagit fram en digital verktygslåda för media, som ger rekommendationer för en nyanserad skildring av psykisk ohälsa som inte bidrar till stigmatisering.
Verktygslåda för media (hjarnkoll.se)
StigmaWatch synliggör svenska mediers användning av stigmatiserande uttryck om psykiatriska tillstånd, särskilt schizofreni. Organisationen vill ha dialog med journalister för att främja en mer korrekt rapportering och i förlängningen minska stigmatiseringen. Man håller också på att fram en digital utbildning till journalister och journaliststudenter för att öka deras kunskaper om psykisk sjukdom och stigmatisering.