Vid klassificeringen av ett biologiskt agens bedöms faktorer som:

  • Sannolikheten att drabbas av sjukdom efter exponering
  • Kan sjukdomen förebyggas eller botas?
  • Hur troligt är det och vilka konsekvenser får det om biologiskt agens sprids ut i samhället?

Biologiska agens riskklass är kopplat till, men inte direkt synonymt med, valet av skyddsnivå. Det slutliga valet av skyddsnivå avgörs efter en riskbedömning där en rad andra faktorer vägs in. Vid osäkerhet om skyddsnivå ska den högre skyddsnivån väljas till dess det har klarlagts att den lägre skyddsnivån är tillräcklig. Bedöms arbetet medföra allvarlig hälsorisk ska minst skyddsnivå 3 tillämpas.

Riskklass 1

  • Biologiska agens som normalt inte orsakar infektioner hos människa.
  • Icke patogena stammar av sjukdomsalstrande biologiska agens.
  • Biologiska agens som inte orsakar infektion, men som kan orsaka annan ohälsa som överkänslighet eller toxinpåverkan, som inte har samband med infektioner.

Exempel:

  • Escherichia coli K12
  • Lactobacillus acidophilus

Riskklass 2

  • Biologiska agens som kan orsaka infektion som kan ge upphov till sjukdomar av olika allvarlighetsgrad, som antingen går att bota eller förebygga eller som normalt självläker utan några allvarliga men.
  • Virus som isolerats från människa och som inte tillhör någon högre riskklass.
  • Biologiska agens som misstänks kunna orsaka cancer hos människa, men där sannolikheten för att exponering leder till cancer är mycket liten därför att det krävs många samverkande faktorer.

Exempel:

  • Hepatit A-virus
  • Herpes simplex virus typ 1 och 2
  • Influensavirus
  • Clostridium botulinum
  • Staphylococcus aureus
  • Acanthamoeba castellani

Riskklass 3

  • Smittämnen med risk för allvarliga konsekvenser vid exponering. Det kan exempelvis vara en allvarlig sjukdom som är mycket smittsam eller där möjligheterna att bota eller förebygga är begränsade.
  • Biologiska agens som kan ge upphov till cancer hos människa och där sannolikheten är stor att exponeringen leder till cancer hos människa.

Exempel:

  • SARS-coronavirus
  • Hepatit B- och Hepatit C-virus
  • Hiv
  • Mycobacterium tuberculosis (tuberkulosbakterie)
  • Bacillus anthracis (mjältbrandsbakterie)
  • Plasmodium falciparum (malariaparasit)

Riskklass 4

  • Smittämnen med risk för allvarliga konsekvenser vid exponering. Det kan vara en kombination av allvarlig, eventuellt dödlig sjukdom som det finns ingen eller liten möjlighet att bota eller förebygga, risk för epidemisk spridning och hög smittsamhet.
  • Biologiska agens som utan samverkande faktorer, skulle kunna ge upphov till cancer hos människa.

Exempel:

  • Ebolavirus
  • Marburgvirus
  • Lassafebervirus
  • Krim-Kongo blödarfebervirus

I Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:01, liksom i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG finns en förteckning över vilka biologiska agens som hör till respektive riskklass i Sverige, respektive Europa.

Relaterad läsning

EUR Lex 2000/54/EG

Arbetsmiljöverket: AFS 2005:1

WHO: Laboratory biosafety manual (2004)