Laboratoriers skyddsnivåer

Lyssna

Skyddsåtgärder kan omfatta såväl organisatoriska åtgärder som särskild utformning av lokaler, tekniska anordningar och arbetsrutiner. En form av skyddsåtgärd är att välja lämplig skyddsnivå vid hantering av mikroorganismer och toxiner. Med skyddsnivå menas den grad av inneslutning som arbete i laboratorium med ett visst smittämne kräver.

Inneslutningen åstadkoms med en kombination av skyddsåtgärder i form av såväl primära och sekundära barriärer som organisatorisk åtgärder och arbetsrutiner. Internationellt förekommer flera olika beteckningar för skyddsnivå på laboratorier, där de vanligaste beteckningarna är:

  • Biosafety level (BSL)
  • Physical containment level (PCL)
  • Containment level (CL)
  • Protection level eller physical level (P).

Laboratorier delas in i fyra skyddsnivåer, 1 till 4, där 1 utgör den lägsta skyddsnivån och 4 den högsta. En viss skyddsnivå omfattar en uppsättning skyddsåtgärder som är anpassad för arbete med smittämnen med likartade risker. Arbete vid respektive skyddsnivå regleras enligt Arbetsmiljöverkets AFS 2018:4. Minst skyddsnivå 2 ska väljas för laboratorier där material som innehåller, eller kan innehålla smittämnen, hanteras. Vid osäkerhet om skyddsnivå ska den högre skyddsnivån väljas till dess det har klarlagts att den lägre skyddsnivån är tillräcklig. Bedöms arbetet medföra allvarlig hälsorisk ska minst skyddsnivå 3 tillämpas.

Nedan följer exempel på skyddsåtgärder som kan förknippas med laboratorier i de olika skyddsnivåerna.

Laboratorium i skyddsnivå 1

Bild 1 visar ett laboratorium i skyddsnivå i den lägsta nivån. Inga tillträdesrestriktioner finns och lokaliseringen behöver inte vara isolerad.

Bild 1. Ett exempel på ett laboratorium i skyddsnivå 1.

Bilden visar utrustning som är typisk för skyddsnivå 1, exempelvis laboratoriebänkar och att personalen bär skyddsrock.

Laboratorium i skyddsnivå 2

Bild 2 visar ett laboratorium i skyddsnivå 2. Arbetet sker i avgränsad lokal som är uppmärkt med skylt för smittrisk. Personer med tillträde bär lämplig skyddsklädsel och informeras om riskerna. Laboratoriet har tillgång till autoklav (1) och potentiellt smittförande avfall (2) särskiljas. Beroende på riskbedömning kan det även finnas behov av användning av mikrobiologisk säkerhetsbänk (3).

Bild 2. Exempel på skyddsåtgärder i ett laboratorium i skyddsnivå 2.

Där finns en autoklav, förvaring för smittförande avfall och en säkerhetsbänk.

Laboratorium i skyddsnivå 3

Bild 3 visar ett laboratorium i skyddsnivå 3. Laboratoriet är försett med observationsfönster och lokaliseringen är isolerad. Inpassagen hålls låst och strikta tillträdesregler (1) råder. Vältäckande skyddskläder (2) bärs och skor byts vid in- och utpassering. Beroende på riskbedömning eller om arbete sker med luftburen smitta så HEPA-filtreras frånluft, ingång sker via luftsluss och lokalen har undertryck gentemot omgivningen vilket skapar ett riktat luftflöde (3). Autoklav (4) finns inom det kontrollerade utrymmet och om det finns risk att smittämnen kommer ut i avloppet så desinfekteras även avloppsvattnet.

Bild 3. Exempel på skyddsåtgärder i ett laboratorium i skyddsnivå 3.

Bilden visar att det finns en luftsluss in till laboratoriet och ett undertryck som gör att det skapas ett riktat luftflöde in mot lokalen. Personalen bär vältäckande skyddskläder och det finns en autoklav i direkt anslutning till lokalen.

Skyddsnivå 4

I bild 4 visas ett exempel på skyddsrum med den högsta skyddsnivån. I det rummet personalen arbetar iförd en tät skyddsdräkt (1) där lufttillförseln sker via slangar (2) från taket vilket skapar ett övertryck i skyddsdräkten. Lokalen är fysiskt isolerad och både till- och frånluft HEPA-filtreras (3). Allt avloppsvatten (4) värmeinaktiveras och dubbelsidig autoklav finns inom det kontrollerade området.

Vid Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda skyddsnivå 4-laboratorium.

Bild 4. Exempel på skyddsåtgärder i ett laboratorium i skyddsnivå 4.

Ett laboratorium där personalen bär tät skyddsdräkt där andningsluften kommer in via slangar i taket.

Läs mer