Vi går mer och mer över till digital hantering men ett fåtal av våra material går att beställa. Dessa har då en blå knapp med texten Lägg i varukorgen.
58 träffar på alla sidor inom Publikationer och Övergripande folkhälsa
Visa
Sortera efter:
Utgivningsår: 2017Författare: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter (version 2.0) handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa ...
Utgivningsår: 2015Författare: Folkhälsomyndigheten
Det hälsoekonomiska kunskapsunderlaget undersöker eventuell kostnadseffektivitet av att införa rotavirusvaccination i det nationella vaccinationsprogrammet. Rapporten riktar sig främst mot berörda personer vid Regeringskansliet, landsting och andra ...
Publicerad: 15 april 2021Uppdaterad: -Författare: Folkhälsomyndigheten
Har covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat gymnasieungdomars och universitets- och högskolestudenters hälsa och levnadsvanor? - Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna ...
Utgivningsår: 2018Författare: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten har på uppdrag av Stockholms läns landsting (SLL) gjort en hälsoekonomisk analys av införande av allmän vaccination mot TBE. Analysen visar att det, givet dagens incidensnivåer i SLL, inte är kostnadseffektivt att erbjuda ...
Utgivningsår: 2021Författare: Folkhälsomyndigheten
I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper ...
Rapporten jämför kostnader och hälsoeffekter vid olika vaccinationsstrategier för kikhosta i jämförelse med dagens vaccinationsschema. De fyra vaccinationsstrategier som utvärderas är kokongstrategin, vaccination av gravida i tredje trimestern, ...
Utgivningsår: 2016Författare: Folkhälsomyndigheten
Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa hepatit B-vaccination i ett särskilt vaccinationsprogram till fyra olika riskgrupper jämför med ingen vaccination. Den hälsoekonomiska analysen är en ...
Publicerad: 13 juni 2019Uppdaterad: -Författare: Folkhälsomyndigheten
Hälsa hos personer som är utrikes födda - skillnader i hälsa utifrån födelseland - Målet för folkhälsopolitiken är att minska och förebygga ojämlik hälsa i befolkningen. Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och ...
Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa pneumokockvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram till riskgrupper jämför med ingen vaccination. Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens ...
Utgivningsår: 2020Författare: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten presenterar i rapporten en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås. Vidare ...
Utgivningsår: 2022Författare: Folkhälsomyndigheten
Detta är en litteraturöversikt över prioriteringsmodeller inom folkhälsoområdet, kunskap som kan bidra till arbetet med strategisk prioritering av behov inom folkhälsoområdet. Översikten inkluderar tretton vetenskapliga artiklar om prioriteringsmodeller ...
Den här rapporten sammanfattar de kärnindikatorer som Folkhälsomyndighetens har tagit fram för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet "Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen ...
Folkhälsorelevanta verksamheter riktade till breda målgrupper ställdes in eller pausades under 2020 som en konsekvens av covid-19-pandemin. Det uppges av de kommuner, regioner, länsstyrelser och organisationer som deltog i en undersökning som genomfördes ...
Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna. Avvägningarna har ibland varit ...
Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom ...
Att en god hälsa i befolkningen är en viktig förutsättning för en gynnsam samhällsutveckling är något de flesta håller med om. Trots det är hälsoperspektivet ofta frånvarande när politik debatteras och formas i samhället. Folkhälsomyndighetens ...
Utgivningsår: 2023Författare: Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndighetens uppgift är att främja en god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och skador, verka för ett effektivt smittskydd och skydda befolkningen från olika former av hälsohot. Särskild vikt ska fästas vid de grupper som löper ...
Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik ...
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision ...
Utgivningsår: 2019Författare: Folkhälsomyndigheten
Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna ...
Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle. Detta gör vi genom att bidra ...
Det här faktabladet baseras på webbenkäter som har besvarats av personer med migrationserfarenhet. Syftet med faktabladet är att öka kunskapen om hur covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder har påverkat hälsa och livsvillkor i ...
Publicerad: 16 november 2021Uppdaterad: -Författare: Folkhälsomyndigheten
Denna rapport ger en beskrivande sammanställning av covid-19-relaterade tilläggsfrågor som inkluderades i 2021 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor. Framförallt angav unga personer oro för att närstående ska drabbas av allvarlig ...
Det här faktabladet baseras på intervjuer med barn som lever med svår funktionsnedsättning, föräldrar till barn med funktionsnedsättning och personer som möter dessa barn inom olika verksamheter. Syftet är att öka kunskapen om hur covid-19-pandemin ...
Publicerad: 7 juli 2022Uppdaterad: -Författare: Folkhälsomyndigheten
I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas hälsa, levnadsvanor, upplevelser och erfarenheter under 2021. Rapporten baseras på såväl svensk ...
Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till målområde 5: Boende och närmiljö. Syftet med bladet är att beskriva: målområdets fokusområden och kärnindikatorer kopplingar till Agenda 2030 myndigheter med ansvar för frågor ...
Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till målområde 6: Levnadsvanor. Syftet med bladet är att beskriva: målområdets fokusområden och kärnindikatorer kopplingar till Agenda 2030 myndigheter med ansvar för frågor som är ...
Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Syftet med bladet är att beskriva: målområdets fokusområden och kärnindikatorer kopplingar till Agenda 2030 myndigheter ...
Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till målområde 2: Kunskaper, kompetenser och utbildning. Syftet med bladet är att beskriva: målområdets fokusområden och kärnindikatorer kopplingar till Agenda 2030 myndigheter med ansvar ...
Den här rapporten handlar om implementering. Här presenteras och diskuteras vetenskapliga rön om hur nya metoder och produkter kan spridas och implementeras. Rapporten vänder sig till personer som då och då ställs inför utmaningen att implementera ...
Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till målområde 7: Kontroll, inflytande och delaktighet. Syftet med bladet är att beskriva: målområdets fokusområden och kärnindikatorer kopplingar till Agenda 2030 myndigheter med ansvar ...
Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till målområde 4: Inkomster och försörjningsmöjligheter. Syftet med bladet är att beskriva: målområdets fokusområden och kärnindikatorer kopplingar till Agenda 2030 myndigheter med ...
Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden ...
Folkhälsan i Sverige är i ett internationellt perspektiv fortsatt god och för stora delar av befolkningen utvecklas hälsan positivt. Under åren 2006-2018 ökade andelen med god självskattad hälsa, dödligheten före 65 års ålder sjönk och ...
Utgivningsår: 2022Författare: Folhälsomyndigheten
Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till målområde 3: Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Syftet med bladet är att beskriva: målområdets fokusområden och kärnindikatorer kopplingar till Agenda 2030 myndigheter ...
Den årliga uppföljningen av folkhälsan visar att hälsan skiljer sig åt mellan grupper och att den inte förbättras för alla. Dödligheten i flera kroniska sjukdomar minskar, men olika mycket för olika grupper. Rapporten visar också att psykiska ...
Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett ...
Detta underlag utgör en kartläggning av hur de mål som granskas vid FN:s högnivåpolitiska forum för Agenda 2030 för hållbar utveckling, HLPF 2019, relaterar till de riksdagsbundna folkhälsopolitiska målen. Kartläggningen beaktar även de ...
Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag utrett kostnader och andra konsekvenser till följd av ökad antibiotikaresistens i Sverige. Enligt de prognoser vi har tagit fram väntas antalet fall av resistens att fördubblas på drygt tio år. ...
I rapporten redovisas att samtliga åtta folkhälsopolitiska målområden har bäring på hållbar regional utveckling. Det finns även tydliga beröringspunkter mellan målområdena och den regionala utvecklingspolitikens fyra strategiska områden. ...
Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till målområde 1: Det tidiga livets villkor. Syftet med bladet är att beskriva: målområdets fokusområden och kärnindikatorer kopplingar till Agenda 2030 myndigheter med ansvar för frågor ...
I detta faktablad presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats ...
Publicerad: 16 november 2022Uppdaterad: 20 januari 2023Författare: Folkhälsomyndigheten
Den här rapporten visar hur frågorna i Sveriges nationella folkhälsoenkät för år 2022 delas in och redovisas. Målgrupp är i första hand de personer som vill veta mer om enkätfrågorna och kunna göra analyser av datamaterialet. Relaterad läsning ...
Den här rapporten visar hur frågorna i Sveriges nationella folkhälsoenkät för år 2021 delas in och redovisas. Målgruppen är i första hand de personer som vill veta mer om enkätfrågorna och kunna göra analyser av datamaterialet. Relaterad ...
Publicerad: 24 juni 2020Uppdaterad: -Författare: Folkhälsomyndigheten
Covid-19-pandemin kan få flera konsekvenser för folkhälsan. Förutom sjuklighet och dödlighet på grund av viruset påverkar åtgärderna för att minska smittspridningen flera av samhällets funktioner och människors livsvillkor. Minskad efterfrågan ...
Rapporten "Från nyhet till vardagsnytta - om implementeringens mödosamma konst" riktar sig till personer som ställs inför utmaningen att implementera ny kunskap och nya metoder med syfte att främja befolkningens hälsa. Rapporten behandlar två ...
Den här rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år. Syftet med rapporten är att visa vilka förändringar som myndigheten har genomfört inom ramen för stödstrukturen ...
Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, ...
Denna kunskapssammanställning sammanfattar Folkhälsomyndighetens litteraturöversikt om vaccinernas skyddseffekt och hälsoekonomi för trivalenta och tetravalenta inaktiverade influensavacciner, samt tetravalenta levande attenuerade influensavacciner. ...
Övervikt och fetma bland 6-9 åringar blir allt mer vanligt. Dessutom ökar övervikt och fetma med åldern och det finns stora geografiska skillnader. Övervikt och fetma är vanligt bland 6-9-åringar i Sverige. Det visar en kartläggning av barns ...
Gå till sida: 1 (denna sida) , 2 Nästa
