Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Paratyfoidfeber orsakas av Salmonella Paratyphi. Det finns tre typer, A, B och C, där S. Paratyphi B är vanligast. Bakterien kan, som andra typer av salmonella, föröka sig i olika livsmedel. Infektionsdosen är låg, men inte lika låg som för tyfoidfeber. För paratyfoidfeber räcker cirka 1 000 bakterier för att ge infektion. Smitta från person till person kan förekomma.

Bakterien, som nästan bara förekommer hos människa, utsöndras med avföringen och i viss mån urinen, och smittöverföring sker via förorenat vatten, via förorenade födoämnen eller, i sällsynta fall, från person till person. Under hela sjukdomstiden är patienten smittsam, ofta upp till fem till sex veckor. Kroniskt bärarskap förekommer men är mindre vanligt än vid tyfoidfeber.

Inkubationstiden är vanligen två till fem dygn men kan uppgå till tre veckor.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Bland symtomen är feber, diarré och buksmärtor de vanligaste. Febern är hög, vanligen över 39°C, och patienterna har ofta frysningar, är allmänpåverkade och medtagna. Bakterierna kan via blodbanan spridas till andra organ och orsaka till exempel. infektioner i benvävnad (osteit), leder (artrit) och njurar (pyelonefrit). Hos obehandlade patienter förekommer tarmblödningar i cirka fem procent av fallen.

I milda fall av paratyfoidfeber, speciellt när smittämnet är S. Paratyphi A eller C, kan de enda symtomen vara feber och diarré. Subkliniska infektioner, det vill säga infektioner med inga eller obetydliga symtom, förekommer. Alla är mottagliga för infektioner med S. Paratyphi. Efter genomgången infektion är patienten sannolikt under en kortare tid immun mot den aktuella typen, ej mot de övriga.

Paratyfoidfeber behandlas med antibiotika. Diagnos ställs via bakterieodling från avföringsprov eller blod.

Allmänt förebyggande åtgärder

Vaccin mot paratyfoidfeber saknas i Sverige. Allmänt god hygien och strikta livsmedelshygieniska rutiner är de viktigast förebyggande åtgärderna.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Paratyfoidfeber klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten.

Paratyfoidfeber är en smittspårningspliktig sjukdom. Misstänkta utbrott från livsmedel och vatten skall meddelas miljökontoret eller motsvarande i kommunen. De helt avgörande preventiva åtgärderna vid fall av paratyfoidfeber är en skärpt livsmedels- och handhygien samt att smittkällan spåras. I det epidemiologiska arbetet är det viktigt att säkra misstänkta livsmedel för bakterieodling.

Kommentarer

  • En äldre dam, som vårdats för paratyfoidfeber och som sedan visade sig vara kronisk smittbärare, hjälpte till att göra en smörgåstårta. Nio personer insjuknade i paratyfoidfeber.
  • Ett internationellt paratyfoidfeberutbrott bland europeiska turister inträffade på en turistort i Turkiet. Totalt rapporterades mer än 250 fall från olika länder i Europa, c:a 70 av dem var svenskar. Trots en gemensam fall-/kontrollstudie kunde någon smittkälla aldrig konstateras.