Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Information från Folkhälsomyndigheten

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Folkhälsomyndigheten har inte någon statistik över hur många vuxna som har vaccinerat sig mot HPV. Detta beror på att endast vaccinationer som ges inom de nationella vaccinationsprogrammen får registreras i det nationella vaccinationsregistret. I vissa regioner rapporteras HPV-vaccinationer till regionala vaccinationsregister. Vänd dig till regionen för…

Den senaste vaccinationstäckningen bland barn som vaccinerats mot HPV inom barnvaccinationsprogrammet hittar du dels i ett interaktivt faktablad och dels i Folkhälsomyndighetens statistikdatabas. Statistik över HPV-vaccinationer givna till flickor och pojkar finns här för åren 2021 och senare, även uppdelat per region och kommun. Statistiken kommer från det…

Enligt smittskyddslagen är det fortfarande regioner som ansvarar för att erbjuda vaccinationer till elever i förskoleklass. Om kommunen har kommit överens med regionen om detta kan elevhälsan ändå erbjuda vaccination mot MPR i förskoleklassen. Eftersom MPR-vaccination i förskoleklass faller utanför de ramar som anges i föreskriften om vaccination…

Vaccinationer som ingår i ett nationellt vaccinationsprogram ska erbjudas kostnadsfritt till den som omfattas av programmet. De ska också rapporteras till det nationella vaccinationsregistret. Regeringen fattar beslut om vilka sjukdomar som ska omfattas av nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten meddelar föreskrifter om programmen som reglerar till vilka grupper…

Det finns inget bestämt intervall som måste gå mellan två olika vaccinationer när de fördelas på olika tillfällen. Eventuella biverkningar från den föregående dosen bör ha klingat av helt innan nästa vaccinationstillfälle och många vaccinationsmottagningar tillämpar ett intervall på minst 1-2 veckor.

Elevhälsan är inte skyldig att erbjuda kompletterande vaccinationer till elever över 18 år, så beroende på lokala rutiner och förutsättningar kan ungdomar behöva vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning och själv bekosta resterande doser.

Det är upp till den vaccinerande enheten att besluta om eventuella kostnader för vaccin och besök för vaccinationer som inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Regioner har därför möjlighet att ta ut en kostnad för MPR-vaccination av barn före 12 månaders ålder.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att samtliga i befolkningen har ett skydd mot mässling. Alla barn erbjuds två doser vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vuxna bör särskilt se över sitt behov av vaccinationer inför utlandsresor. Mer om rekommendationer för vaccination

Barn erbjuds vaccination mot kikhosta hos BVC vid flera tillfällen. Vuxna som vill vaccinera sig mot kikhosta kan vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Vuxna rekommenderas att se över sitt skydd av vaccinationer i samband med till exempel graviditet.

Ja, alla vaccinationer är frivilliga, men en senarelagd vaccination innebär att barnet är mottagligt för mässling, påssjuka och röda hund under en längre del av sitt liv. Det riskerar då att insjukna i samband med en utlandsresa eller om det uppstår smittspridning i Sverige.

Ja, alla rekommenderas två doser av MPR-vaccin och alla barn ska erbjudas kompletterande vaccinationer upp till 18 års ålder. Om barnet fick den första dosen MPR-vaccin (eller vaccin mot enbart mässling) före 12 månaders ålder, bör barnet betraktas som ovaccinerat, och erbjudas två doser MPR-vaccin med minst 4 veckors intervall.

Informationsblad från Folkhälsomyndigheten

Här hittar du frågor och svar om humant papillomvirus (HPV), vaccination inom barnvaccinationsprogrammet, gällande rekommendationer och ordinationsrätt.