Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare. Den ger aktuell kunskap om befolkningens inställning till narkotika och kan bidra till en

Rapporten sammanställer resultat från en enkätundersökning om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden hos barn och unga i åldrarna 12–20 år som sökt skydd i Sverige men ännu inte beviljats uppehållstillstånd (asylsökande). Data samlades in mellan oktober 2018 och januari 2019.

Rapporten utgör en nulägesbeskrivning av arbetet med strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken.

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Strategin innehåller även fyra långsiktiga delmål och sju åtgärdsområden…

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Faktabladet sammanfattar resultat från svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga i åldern 4–17 år. Vi beskriver även det vi vet om sambandet mellan fysisk aktivitet och ungas fysiska och psykiska hälsa.

Rapporten presenterar statistiska resultat i form av tabeller från undersökningen, utifrån procentandelar och oddskvoter, för hur unga och föräldrar har svarat på våra frågor.

Broschyren ger en överblick över områdena spel om pengar och spelproblem. Syftet är skapa medvetenhet om att problem med spel om pengar ger negativa konsekvenser och att det finns ett behov av att förebygga spelproblem.

Rapporten handlar om det suicidpreventiva arbetet i Jönköpings län där räddningstjänsten har en central, samordnande roll. Rapporten visar att räddningstjänstens roll i det suicidpreventiva arbetet har breddats, från att enbart rycka ut vid akuta suicidlarm, till att ha ett samordningsansvar för

Rapporten visar resultatet av en elvaårsuppföljning av personer med spelproblem och är en del av den fleråriga befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Studien omfattar perioden mellan 1997/1998 och 2009.

Rapporten innehåller relevanta definitioner och en sammanställning av de olika mål och policyramverk som knyter an till miljörelaterad hälsa. Rapporten samlar även de uppföljningssystem som finns för miljörelaterad hälsa i Sverige i dag.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten riktar sig till personer som arbetar med planering, samordning eller förebyggande arbete inom myndigheter, kommuner, regioner, spelbolag och föreningar, och tillpersoner som arbetar med unga i olika sammanhang som skola, socialtjänst och föreningsliv.

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Delrapport med resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018.

En utvärdering av överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att stimulansmedlen har bidragit till ökad samverkan, stärkt kompetens, förbättrad kunskap om effektiva arbetssätt och fler planerade och genomförda suicidförebyggande insatser.

Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Rapporten vänder sig till personer som möter barn och unga i sitt arbete eller som arbetar med psykisk hälsa. Studien använder diskussioner på sociala medier för att undersöka ungdomars syn på tiden efter covid-19-pandemin som präglas av flera pågående kriser i världen, och påverkan på deras psykiska hälsa. Resultaten…

Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.