Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den 28 februari 2025 överlämnade Folkhälsomyndigheten strategin Tillsammans – för god gemenskap i hela befolkningen till regeringen. Strategin beskriver hur arbetet med att minska ensamhet ska förstärkas. Den gäller för perioden 2025–2029 och ska genomföras i samverkan mellan olika samhällsaktörer.

Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt den ofrivilliga ensamheten och ska föreslå en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Folkhälsomyndigheten publicerar nu det första av fyra faktablad som uppmärksammar vikten av att motverka ensamhet. Faktabladet visar på ett tydligt samband mellan ensamhet och psykisk ohälsa.

Tillsammans för god gemenskap i hela befolkningen En nationell strategi mot ensamhet Strategins mål är att skapa jämlika förutsättningar för sociala relationer med visionen om god gemen­ skap i hela befolkningen. Vägen dit går genom tre delmål med fokus på: 1. sociala arenor tillgängliga för alla 2. färre hinder för socialt deltagande 3. färre människor i  långvarig ensamhet. Vi behöver en strategi…

Personer som har svag ekonomi eller står utanför arbetslivet känner sig i högre utsträckning ensamma. Nästan var femte man som är sjukskriven eller arbetslös besväras ofta eller alltid av ensamhet. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät.

Långvarig ensamhet kan öka risken för både fysisk och psykisk ohälsa, och är ett folkhälsoproblem. Folkhälsomyndigheten har nu tagit fram en nationell strategi för att förebygga ensamhet och skapa god gemenskap i befolkningen.

Den 28 februari överlämnade Folkhälsomyndigheten strategin Tillsammans – för en god gemenskap i hela befolkningen till regeringen. Vi har pratat med Hillevi Busch, som projektlett arbetet med att ta fram en strategi för att minska ensamhet i Sverige, om hur olika samhällsaktörer med stöd av strategin tillsammans kan bidra i arbetet med att öka gemenskapen mellan människor.

Ensamheten är högre i vissa grupper av befolkningen, bland annat bland yngre och äldre personer. Det visar en kartläggning som är en del av uppdraget om ofrivillig ensamhet, och som har överlämnats till regeringen.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.

Faktabladet lyfter kortfattat fram delar av rapporten ”Ensamhet – förekomst, konsekvenser och åtgärder – En kartläggning”. Både svenska och internationella studier visar att det finns ett tydligt samband mellan ensamhet och psykisk och fysisk ohälsa, suicidtankar och förtida död.

Kortversion utifrån Regeringens skrivelse 2024/25:77 Det handlar om livet – så heter Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med år 2034. Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången…

Förslaget bygger på analyser och underlag som myndigheter, organisationer och föreningar har lämnat, breda dialoger med många aktörer verksamma inom området, till exempel representanter från kommuner och regioner samt vägledande principer för arbetet inom området som pekats ut i internationella

Förslag för fortsatt arbete Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga

Underlagsrapport inom regeringsuppdraget om existentiell hälsa inom folkhälsopolitiken I denna underlagsrapport presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av aktörer och deras verksamheter med koppling till området existentiell hälsa i

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls. 

Folkhälsomyndigheten har inventerat forskningen om covid-19 och personer som lever med hiv. I den här rapporten sammanställer vi kunskapsläget när det gäller sjuklighet, dödlighet och pandemins psykosociala utfall.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten en uppföljning av insatser som har genomförts med hjälp av statliga stimulansmedel i kommuner och regioner under 2022, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention. 

Denna rapport är en litteraturöversikt av internationell forskning främst från USA. Rapporten är ett kunskapsunderlag om intersektionellt stigma, dvs. hivstigma, rasism och exkludering och dess konsekvenser på icke-vita hbtqi-personers hälsa och hivprevention.

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

Rapporten riktar sig till myndigheter, hälso- och sjukvården och civilsamhällets organisationer som möter och arbetar med äldre hbtq-personer. Rapporten riktar sig också till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Begrepp, aktörer och mätmetoder I denna rapport presenteras resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på