Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Bestämmelser om vem som får besluta om lagar och andra bindande regler (normgivningsmakten) finns i regeringsformen 8 kapitlet.

Ny statistik visar att allt färre personer avlider till följd av förgiftningar orsakade av narkotika eller läkemedel. Mellan år 2023 och 2024 sjönk antalet dödsfall med 12 procent.

Olivia Wigzell är generaldirektör från den 3 oktober 2024. Hon kom till Folkhälsomyndigheten som vikarierande generaldirektör den 15 augusti 2024.

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete.

Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot det skadliga bruket av alkohol och användningen av narkotika, dopning och tobaks- och nikotinprodukter samt överdrivet spel om pengar kan både hälsomässiga och ekonomiska vinster göras.

Den här rekommendationen beskriver vilka grupper som ska erbjudas vaccination först (prioriteras). Rekommendationen är ett stöd till regionernas egna beslut om vaccination mot covid-19 och ett underlag för att kunna ta beslut utefter olika förutsättningar.

Fysisk aktivitet bidrar till en ökad fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. Trots detta sitter vi stilla en allt större del av dagen. Här hittar du information om arbetet med fysisk aktivitet och stillasittande.

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor 2025-04-28.

Folkhälsomyndigheten övervakar och uppdaterar löpande läget avseende utbrottet av mpox med fokus på Afrika på denna sida. Utbrottet klassades som ett internationellt hot mot människors hälsa (PHEIC) mellan den 14 augusti 2024 och 5 september 2025.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella barnvaccinationsprogrammet och mot covid-19.

Denna rapport är en delredovisning i regeringsuppdraget, daterad 2020-12-29 och inkluderar en rekommendation för fortsatt vaccination av prioriterade grupper i en andra fas.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Polio kan orsaka epidemier av förlamning. Vaccination mot polio rekommenderas till alla, ingår i barnvaccinationsprogrammet och kan vara aktuellt inför vissa utlandsresor.

Folkhälsomyndigheten föreslår prioriterade åtgärder för att stärka tillgången till antibiotika som är lämpliga för samarbete på nordisk nivå. Ett nordiskt samarbete skulle kunna stärka tillgången till befintliga antibiotika.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Grundförfattning. Beslutade: 26 april 2016. Gäller från och med: 20 maj 2016.

Vattkoppor och bältros (herpes zoster) orsakas av samma virus, varicella zoster-virus (VZV). Vattkoppor drabbar vanligen barn och virus ligger sedan vilande i kroppens nervceller och kan senare i livet reaktiveras och orsaka bältros.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten identifierar och beskriver åtgärder som bör prioriteras för att minska antalet fall av salmonella i Sverige. Den beskriver mål, principer och synsätt för den svenska salmonellakontrollen samt angelägna åtgärder. Dokumentet kan även användas av näringen som en kunskapssammanställning i

Rapporten beskriver hur Folkhälsomyndigheten har säkrat tillgänglighet till vissa antibiotika av särskilt medicinskt värde för svensk sjukvård. Den beskriver också utvecklings- och utvärderingsinsatser och förslag på arbetet framåt.

Det råder i Sverige en bred politisk enighet om att prioritera arbetet mot antibiotikaresistens. Sverige har genom mångårigt nationellt systematiskt arbete etablerat en hög kompetens inom området som är erkänd i det internationella samarbetet. Många låg- och medelinkomstländer saknar finansiella resurser liksom tillräcklig erfarenhet att implementera sina nationella handlingsplaner mot antibiotikaresistens…

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.