Tranås kommun om sin strategi för social hållbarhet 2022-2035
LyssnaI Tranås kommun har man antagit en strategi som sträcker sig från 2022 till 2035 och pekar ut riktningen för kommunens arbete för ett socialt hållbart samhälle där alla människor har tillgång till en god och jämlik hälsa, känner delaktighet och tillit och kan leva ett gott liv med samma rättigheter. Vi har frågat Agnetha Karlsson, folkhälso- och social hållbarhetsstrateg i Tranås kommun, om arbetet med att ta fram strategin.
Ett aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är centralt för att uppnå folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är viktiga aktörer i folkhälsoarbetet.
Agnetha Karlsson, folkhälso- och social hållbarhetsstrateg i Tranås kommun, berättar om arbetet med att ta fram strategin.
Varför har ni tagit fram en strategi för social hållbarhet?
När vi på Tranås kommun såg över de styrdokument som fanns om folkhälsa och social hållbarhet såg vi att och flera program och strategier behövde revideras, bland annat folkhälsoprogrammet, tillgänglighetsprogrammet och det integrationspolitiska programmet. Genom ett övergripande angreppssätt kring Agenda 2030, social hållbarhet och folkhälsa ger vi oss möjlighet att eliminera stuprör och arbeta mer tvärsektoriellt genom hela kommunorganisationen.
Att politiker, tjänstepersoner och civilsamhälle har varit delaktiga i processen med att ta fram strategin har varit positivt. En god förankring i kommunledningen och politiken har också varit nödvändig.
Under framtagandet av strategin slog pandemin till, vilket innebar flera utmaningar. Men i efterhand kan vi se att pandemin gav oss tid att reflektera över allt som framkom i de olika workshoppar som genomfördes digitalt. Social hållbarhet och folkhälsa är i mina ögon samma sak, även om angreppsätten skiljer sig åt, därför ville vi lyfta in folkhälsomålen i strategin för social hållbarhet. Tema folkhälsa har varit ett stöd för att lyfta in folkhälsoperspektivet i strategin.
Kan du berätta kort om strategin och kommunens arbete för social hållbarhet?
Sedan 2018 har Tranås kommun varit med i Glokala Sverige och vi har beslutat att Agenda 2030 ska genomsyra hela kommunen. Parallellt med att ta fram strategin för social hållbarhet tog vi även fram strategin för ekologisk hållbarhet, som utgör den andra dimensionen av hållbar utveckling, och dokumentet Inriktning för tillväxt som utgör den tredje. Dessa tre dokument är kommunens övergripande styrande dokument. Att arbeta med de tre hållbarhetsdimensionerna samtidigt har varit en framgångsfaktor för att kunna nå resultat. Att koppla folkhälsomålen till hållbarhetsarbetet har varit viktigt. Dels för att folkhälsoprogrammet ersattes, dels för att sätta folkhälsopolitiken på agendan och visa hur allt hänger ihop.
Det har det varit en utmaning att få ihop alla perspektiv och det har krävts modiga beslut från politikerna att våga göra denna sammanslagning. Den tillitsbaserade styrningen har även bidragit till att olika kompentenser inom social hållbarhet och folkhälsa kunnat delta i arbetet med strategin.
Nu är vi i startgroparna med att kommunicera ut strategin för social hållbarhet samt ta fram en handlingsplan. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa upp strategin för social hållbarhet. Till strategin har vi därför även kopplat en nulägesanalys där vi utgår från strategins mål och inriktningar, och som blir en del av uppföljningen.
Vad gäller genomförande är vi i ett inledande skede. Vi har t.ex. nu under våren haft en utbildningsdag för politiker, förvaltningschefer och tjänstemän med tema hållbarhet och hur kommunens tre strategier belyser de tre hållbarhetsdimensionerna. Vid tillfället fick deltagarna arbeta med olika fiktiva scenarier och använda sig av strategierna som stöd för att fatta hållbara beslut. Vi kommer även under våren att besöka ledningsgrupper i kommunorganisationen för att informera och stötta dem i hur de kan använda strategierna i sitt arbete.
Hur kan andra kommuner dra lärdom av ert arbete? Har ni några tips?
Förankra arbetet och ta med politikerna från början. Det var även det tips vi fick och det vill vi skicka med till de kommuner som är i startgroparna. En framgångsfaktor är att vi i tjänstemannaled skapade en samsyn och kunskap kring Tranås kommuns nuläge och vad vi ville uppnå utifrån de tre dimensionerna av hållbarhet.
Det är också viktigt att vara ödmjuk inför att alla inte är på samma plats i processen. Det är lätt att springa före som tjänsteperson. Att utbilda och förklara hur allt hänger ihop kan inte göras för många gånger. Dessutom krävs det tålamod att driva en långsiktig process.
En av de viktigaste sakerna är samverkan och kommunikation.
I vår process har vi haft med Länsstyrelsen Jönköpings län samt Region Jönköping (sektion Folkhälsa) i processen. Sakkunniga inom alla områden som rör social hållbarhet har återkopplat i den remiss som vi skickade ut, vilket har stärkt vår samverkan och gjort strategin ännu lite bättre.
Vad ser ni som de största folkhälsoutmaningarna just nu?
Utifrån den samhällsutveckling som vi har idag ser vi att barnfetman ökar vilket till viss del beror på mer stillasittande. Psykisk ohälsa är också en stor folkhälsoutmaning. På sikt kan konsekvenserna bli ett utanförskap som leder till ökade kostnader för samhället och ett lidande för den enskilde. Tidiga insatser till barn och unga bör därför prioriteras.
Att arbeta med tidiga insatser riktade mot barn och unga ger effekter på flera mål inom folkhälsans målområden och bidrar även till social hållbarhet. Till exempel trygghet, ANDTS, utbildningsnivå, psykisk och fysisk hälsa liksom jämställd och jämlik hälsa. Detta kan sedan brytas ner till vår lokala nivå, till strategi för social hållbarhet.
Särskilt viktigt är att fler barn och unga känner sig trygga både i skolan och på fritiden. Att möjliggöra en meningsfull fritid ger positiva effekter på barns och ungas psykiska och fysiska hälsa och bidrar även till förbättrade betyg, som i sin tur kan leda vidare till att studera vidare i framtiden.