Influensarapport vecka 6, säsongen 2022-2023

Lyssna

Denna rapport publicerades den 17 februari 2023 och redovisar influensaläget vecka 6 (6–12 februari).

Läget i Sverige

Antalet bekräftade fall av influensa fortsatte att öka något vecka 6. Det är nu främst influensa B som ökar och denna typ utgör 25 procent av alla rapporterade fall. Samtidigt fortsätter smittspridningen av influensa A och ett oförändrat antal fall rapporterades under vecka 6 jämfört med vecka 5. Antalet nyinlagda patienter inom intensivvården var på samma nivå vecka 6 som vecka 5 och alla nyinlagda patienter hade influensa A. Minskningen av antalet avlidna bekräftade fall med influensa har stannat av sedan vecka 5. Veckans rapport innehåller specialavsnitt om viruskaraktärisering, skyddseffekten av vaccination samt om andra orsaker till luftvägsinfektion.

Linjetypning av influensa B-prover visar att det är B/Victoria som cirkulerar, såväl i Sverige som i andra länder. Eftersom det gått flera år sedan det varit en omfattande spridning av influensa B/Victoria kan smittspridningen under kommande period bli omfattande, särskilt bland barn. Statistik över samtal till 1177 visar en ökad förekomst av feber bland barn de senaste veckorna och genom Hälsorapports webbpanel ses en ökning i andelen i befolkningen som beräknas ha insjuknat i akut luftvägsinfektion eller influensaliknande symptom. Det är viktigt att den som är sjuk med luftvägssymtom stannar hemma och undviker nära kontakt med andra.

Veckovis presentation av akut luftvägsinfektion (halsorapport.se)

Under vecka 6 rapporterades 1 027 fall av influensa, vilket är 7 procent fler än vecka 5. Antalet fall av influensa A låg kvar på samma nivå, medan influensa B ökade med 33 procent. Influensa A utgjorde 75 procent av fallen vecka 6, se Tabell 1. Bland de prover som subtypats sedan vecka 40 har 53 procent varit influensa A(H1)pdm09 och 47 procent har varit influensa A(H3), se Figur 1B. Hittills under säsongen har 93 procent av alla rapporterade influensafall varit influensa A.

Under vecka 6 analyserades sammanlagt 10 304 prover för influensa, vilket är på samma nivå som föregående vecka. Andelen positiva prover var cirka 10 procent vecka 6, jämfört med 9 procent vecka 5.

Antalet fall per 100 000 invånare ökade något i Götaland och Svealand under vecka 6 och i Norrland var den på ungefär samma nivå. Inga förändringar sågs i någon åldersgrupp under vecka 6 jämfört med vecka 5. Högst antal bekräftade fall per 100 000 invånare finns fortsatt i gruppen barn 0-4 år.

Folkhälsomyndigheten följer intensivvårdade patienter med laboratoriebekräftad influensa via Svenska Intensivvårdsregistrets rapporteringsmodul SIRI. Hittills under säsongen har 197 intensivvårdade patienter rapporterats, varav 188 haft influensa A och 9 haft influensa B. Bland det fåtal prover (n=27) som subtypats under säsongen har 56 procent varit influensa A(H1)pdm09 och 44 procent varit influensa A(H3). Hittills har 6 nyinlagda patienter rapporterats under vecka 6, alla hade influensa A. Det rapporterade antalet patienter som vårdats inom intensivvården bedöms bli något högre på grund av fördröjning i rapporteringen. Medianåldern för de intensivvårdade patienterna under säsongen var 59 år. Totalt sett tillhörde 75 procent en medicinsk riskgrupp eller var 65 år eller äldre. Bland personer under 65 år tillhörde 57 procent en medicinsk riskgrupp. Under säsongen har 37 personer under 18 år rapporterats inlagda inom intensivvården.

På grund av efterrapportering av dödsfall kan det rapporterade antalet avlidna bli något högre för de senaste två veckorna och därför fokuserar analysen av avlidna på data fram till för två veckor sedan. Hittills under vecka 4 har 31 bekräftade fall rapporterats avlidna inom 30 dagar efter influensadiagnos. För de tre föregående veckorna (vecka 1–3) var medeltalet 70 dödsfall per vecka. Hittills har 23 respektive 26 bekräftade fall rapporterats avlidna under vecka 5 och 6. Mellan vecka 40 och vecka 6 har 433 avlidna bekräftade fall rapporterats, med en medianålder på 83 år. Av dessa har 99 procent haft influensa A. Vecka 4 var dödligheten inom normalspannet i riket enligt överdödlighetsmodellen EuroMoMo.

Analyser och prognoser om covid-19 (se överdödlighet)

Inom sentinelprovtagningen har 22 prover för influensa inkommit för vecka 6. Femton prover var negativa för influensa och fem prover var positiva för influensa A(H1)pdm09. Analys av två prover pågår fortfarande.

Webbsök för influensa visade på en mycket låg och oförändrad aktivitet.

Webbsök för influensa – Säsong 2022/2023

Läget i Europa

Antalet fall av influensa ökade i Danmark under vecka 6. Ökningen av influensa B var störst och under vecka 6 utgjorde influensa B 60 procent av alla fall. Antalet nya sjukhusinläggningar fortsatte öka, framförallt till följd av influensa A. Totalt under säsongen har det varit flest antal fall av influensa A.

I Norge låg antalet sjukhusinläggningar på ungefär samma nivå under vecka 6 som vecka 5. Andelen positiva fall har ökat något under vecka 6, med regionala skillnader. Ökningen drivs av växande förekomst av influensa B. Influensa A(H3N2) ökar i förhållande till influensa A(H1N1), som varit dominerande fram tills nu.

Rapporter från ECDC/WHO-Europa med data fram till och med vecka 5 visar att hälften av alla rapporterande länder i Europa hade en hög eller medelhög influensaaktivitet. Inget land rapporterade en mycket hög aktivitet. Både influensa A och B cirkulerar, men influensa A(H1N1)pdm09 dominerade vecka 5 inom alla övervakningssystem.

Specialavsnitt: Viruskaraktärisering

Ett urval av influensapositiva prover, baserat på geografi, provtagningsdatum och sub-/linjetyp, som samlats in via sentinelprovtagningen eller från kliniska mikrobiologiska laboratorier har sekvenserats och karaktäriserats på Folkhälsomyndigheten.

Genetisk grupp

Hemagglutinin (HA)-genen har sekvenserats hos 54 influensa A(H3N2)-stammar, 45 influensa A(H1N1)pdm09- stammar och 13 influensa B/Victoria-stammar med provtagningsdatum från vecka 40 2022 till och med vecka 1 2023. Resultaten presenteras i Tabell S1 samt i fylogenetiska träd för respektive sub-/linjetyp.

Bild 1. Fylogenetiskt träd influensa A(H3N2) hemagglutinin (HA1), aminosyra.

Ett fylogenetiskt träd avseende influensa A H3N2, läs mer under specialavsnitt karaktärisering, underrubrik genetisk grupp.

Se större format av bild 1

Bild 2. Fylogenetiskt träd influensa A(H1N1)pdm09 hemagglutinin (HA1), aminosyra.

Ett fylogenetiskt träd avseende influensa A H1N1pdm09, läs mer under specialavsnitt karaktärisering, underrubrik genetisk grupp.

Se större format av bild 2

Bild 3. Fylogenetiskt träd influensa B/Victoria hemagglutinin (HA1), aminosyra.

Ett fylogenetiskt träd avseende influensa B Victoria, läs mer under specialavsnitt karaktärisering, underrubrik genetisk grupp.

Se större format av bild 3

Influensa A(H3N2)

Alla karaktäriserade influensa A(H3N2)-stammar tillhör genetisk grupp 3C.2a1b.2a.2, vilken representeras av A/Bangladesh/4005/2020, A/Darwin/9/2021 samt A/Slovenia/8720/2022. För de cirkulerande stammarna har genetisk grupp 3C.2a1b.2a.2, baserat på aminosyrautbyten i HA1, delat in sig i ytterligare grupperingar. Dessa definieras av utbyte H156S med D53N (plus andra utbyten), utbyte H156S med D53G (plus andra utbyten) och en gruppering med utbyte E50K, F79V och I140K (men utan H156S). De rekommenderade vaccinstammarna för norra halvklotet 2022-2023, A/Darwin/9/2021 (för äggbaserade vacciner) och A/Darwin/6/2021 (för cellbaserade och rekombinanta vacciner), tillhör genetisk grupp 3C.2a1b.2a.2. Stammar i genetisk grupp 3C.2a1b.2a.2 som analyserats antigeniskt med illersera avseende vaccinlikhet hade god likhet till A/Darwin/9/2021 och A/Darwin/6/2021, undantaget de stammar som saknade aminosyrautbyte H156S samt med ytterligare aminosyrautbyten E50K, F79V och I140K. Omkring 25 procent av de svenska stammarna som karaktäriserats från vecka 40 2022 till vecka 1 2023 saknar aminosyrautbyte H156S.

Fortsatt antigenisk analys behövs för ett antal konvergenta mutationer som har identifierats. Konvergenta mutationer är/resulterar i aminosyrautbyten som ger liknande fenotypiska effekter men som uppstått oberoende av varandra i olika subgrupper. Detta kan vara ett tecken på att dessa mutationer, nära viktiga antigena positioner, är fördelaktiga för viruset och kan leda till att det lättare kan ta sig förbi immunsystemet. För influensa A(H3N2)-stammar har utbyte E50K, I140K and T135A, nära den receptorbindande domänen (RBS) i HA, uppmärksammats som konvergenta. Se fylogenetiskt träd för influensa A(H3N2).

Influensa A(H1N1)pdm09

Samtliga 45 influensa A(H1N1)pdm09-stammar som karaktäriserats tillhör genetisk grupp 6B.1A.5a.2, vilken representeras av A/Victoria/2570/2019, A/Sydney/5/2021 och A/Norway/25089/2022. Stammar inom denna grupp visar vid antigeniska analyser med illersera god likhet till rekommenderade vaccinstammar för norra halvklotet 2022-2023. I humanserologiska analyser med post-vaccinationssera (efter vaccination med vaccinstammar rekommenderade för norra halvklotet 2022-2023) påvisades dock reducerade antikroppstitrar, särskilt mot stammar med aminosyrautbytena P137S och K142R, men även mot stammar med utbytet T216A. Se mötesrapport från WHO:s möte 23 september 2023 (se länk nedan), samt fylogenetiskt träd för influensa A(H1N1)pdm09.

Influensa B/Victoria

De 13 influensa B/Victoria-stammar som karaktäriserats tillhör alla genetisk grupp V1A.3a.2, se fylogenetiskt träd för influensa B/Victoria. Den rekommenderade vaccinstammen för norra halvklotet 2022-2023, B/Austria/1359417/2021, tillhör även den genetisk grupp V1A.3a.2. Den stora majoriteten av stammar tillhörande grupp V1A.3a.2 som analyserades avseende antigeniska egenskaper (med illersera) i samband med WHO:s vaccinmöte för södra halvklotet 2023 hade god likhet till denna vaccinstam (se mötesrapport).

Tabell S1. Antal stammar per genetiskt grupp, vecka 40 2022 till vecka 1 2023.
Sub-/linjetyp Genetisk grupp Antal stammar
A(H3N2) 3C.2a1b.1a 0
A(H3N2) 3C.2a1b.2a.1 0
A(H3N2) 3C.2a1b.2a.2-A/Bangladesh/4005/2020 18
A(H3N2) 3C.2a1b.2a.2-A/Darwin/9/2021 6 (a)
A(H3N2) 3C.2a1b.2a.2-A/Slovenia/8720/2022 30
A(H1N1)pdm09 6B.1A.5a.1 0
A(H1N1)pdm09 6B.1A.5a.2-A/Victoria/2570/2019 0
A(H1N1)pdm09 6B.1A.5a.2-A/Sydney/5/2021 33
A(H1N1)pdm09 6B.1A.5a.2-A/Norway/25089/2022 12
B/Victoria V1A.3-B/Washington/02/2019 0
B/Victoria V1A.3-B/Netherlands/11267/2022 0
B/Victoria V1a.3a.1 0
B/Victoria V1A.3a.2-B/Austria/1359417/2021 13
B/Yamagata Y3 0

(a) Dessa sex stammar har aminosyrautbyte H156S, men inte D53G. För rapportering efter 2023-01-31 är stammar med utbyte H156S och D53N klassificerade som subgrupp A/Bangladesh/4005/2020.

WHO:s mötesrapport från 23 september 2022 inför vaccinbeslut för södra halvklotet 2023 (på engelska):

Recommended composition of influenza virus vaccines for use in the 2023 southern hemisphere influenza season (who.int)

Känslighet för antiviraler

Ingen av de 54 influensa A(H3N2)- stammar, influensa 46 A(H1N1)pdm09- stammar eller 13 influensa B/Victoria-stammar som analyserats hade något av de aminosyrautbyten som är kända för att ge upphov till nedsatt känslighet för neuraminidashämmarna oseltamivir (Tamiflu® /Ebilfumin®) och zanamivir (Relenza®/Dectova®).

Inget aminosyrautbyte av de som i dagsläget är kända för att ge upphov till nedsatt känslighet för baloxavir marboxil (Xofluza®) påvisades hos de 54 influensa A(H3N2)-, 45 influensa A(H1N1)pdm09- eller 13 influensa B/Victoria-stammarna som analyserats.

Matrixgenen analyserades för 55 influensa A(H3)/A(H3N2)-stammar och 49 influensa A(H1)pdm09/A(H1N1)pdm09-stammar och hos alla påvisas utbyte S31N, vilket ger upphov till resistens mot amantadin. Ytterligare utbyten som associeras med amatadinresistens påvisades i sex av de sekvenserade influensa A(H1N1)pdm09-stammarna, fyra stycken med utbyte S31N+L26F, och två med utbyte S31N+V27A.

Specialavsnitt: Skyddseffekt av vaccination 2022-2023

Varje år görs beräkningar av skyddseffekten mot laboratoriebekräftad influensainfektion för säsongens vaccinationer och för säsongen 2022-2023 har preliminära beräkningar nu publicerats. Sammantaget visar resultaten på en måttlig skyddseffekt mot influensa A och en hög skyddseffekt mot influensa B. Nedan följer en kort redovisning av de preliminära resultaten som hittills rapporterats.

Smittskydd Stockholm rapporterar löpande en beräkning av den veckovisa skyddseffekten av influensavaccination mot laboratoriebekräftad influensa samt mot influensa som kräver slutenvård för personer över 65 år. Analyserna gäller all influensa oavsett typ. Skyddseffekten vecka 6 beräknas till 38 procent mot laboratorieverifierad influensa (95-procentigt konfidensintervall: 27–47 procent) och 44 procent mot att få influensa som kräver slutenvård (95-procentigt konfidensintervall: 29–57 procent).

Säsongstatistik för influensa 2022/2023 (vardgivarguiden.se)

Statens Seruminstitut (SSI) i Danmark publicerar månadsvis beräkningar över skyddseffekten för influensa A respektive influensa B. Analysen över data fram till slutet av januari 2023 visar på en skyddseffekt på 42 procent (95-procentigt konfidensintervall: 35–46 procent) för laboratoriebekräftad influensa A (alla åldrar) och 78 procent (95-procentigt konfidensintervall: 73–82 procent) för influensa B (alla åldrar).

Tendensrapport från Danska Statens Seruminstitut (SSI) (på engelska och danska):

Ugentlige tendenser for covid-19 og andre luftvejsinfektioner (covid19.ssi.dk)

Från Kanada har en studie med data fram till vecka 1 2023 publicerats. Denna ger ett estimat av skyddseffekten på 54 procent (95-procentigt konfidensintervall: 38–66 procent) för laboratoriebekräftad influensa A(H3N2) (alla åldrar).

Studiens författare har även beräknat skyddseffekten för virus med vissa aminosyrautbyten i hemagglutininet inom influensa A(H3N2). Det var ingen skillnad mellan skyddseffekt för virus med utbyte S156 respektive H156, men virus med utbyte H156 och K135 visade lägre skyddseffekt än virus med H156 och T135, dock med breda, överlappande konfidensintervall. De rapporterar också att de flesta virus med H156 och alla med K135 också har plockat upp neuraminidas-genen (NA) från genetisk grupp 3C.2a1b.1a., istället för övriga virus i 3C.2a1b.2a.2 som har samma NA som vaccinstammen (ägg-baserade vaccin).

Vaccine effectiveness estimates from an early-season influenza A(H3N2) epidemic, including unique genetic diversity with reassortment, Canada, 2022/23 (eurosurveillance.org)

Specialavsnitt: Andra orsaker till luftvägsinfektion

Frivillig rapportering av bred luftvägsdiagnostik från mikrobiologiska laboratorier i region Kronoberg, Blekinge, Skåne, Västmanland, Örebro, Sörmland, Västra Götaland och Stockholm ger en överblick över övriga orsaker till virala luftvägsinfektioner, utöver influensa A och B, RSV och SARS-CoV-2. Prover som analyseras med bred luftvägsdiagnostik har i de flesta fall redan analyserats för influensa, RSV och SARS-CoV-2 och varit negativa för dessa virus.

Denna rapport omfattar analyserade prover med provtagningsdatum från vecka 35 2022 till och med vecka 6 2023, redovisat i fyraveckorsperioder. För rhino- och enterovirus samt humana coronavirus ses en liten ökning under perioden vecka 3-6 2023. Övriga virus ligger kvar på låga nivåer. Vissa regionala skillnader förekommer.

Tabell S2. Andra orsaker till luftvägsinfektion. Andel positiva prover per virustyp och period, säsongen 2022–2023.
Virustyp v.35-38 v. 39-42 v. 43-46 v. 47-50 v. 51-02 v. 03-06
Adenovirus 2 % 3 % 4 % 3 % 2 % 2 %
Humana coronavirus 0,3 % 0,4 % 0,1 % 1 % 2 % 5 %
Humant metapneumovirus 0,1 % 0,5 % 0,6 % 2 % 2 % 2 %
Parainfluensavirus 2 % 4 % 5 % 4 % 2 % 1 %
Rhino-/enterovirus 22 % 16 % 14 % 10 % 5 % 7 %

(a) SARS-CoV-2 exkluderad i humana coronavirus.

Figur S1. Andra orsaker till luftvägsinfektion. Andel positiva prover per virustyp och period, säsongen 2022–2023. SARS-CoV-2 exkluderad i humana coronavirus.

Förklaring finns i texten.

Kommentarer till statistiken över andra orsaker till luftvägsinfektion

Rhino- och enterovirus redovisas tillsammans eftersom båda tillhör picornaviridae-familjen och kan vara svåra att särskilja. I Tabell S1 och Figur S1 är inte SARS-CoV-2 inkluderad i redovisningen av förekomsten av humana coronavirus. Se istället veckorapporterna för covid-19.

Mer information om de olika virusorsakade luftvägsinfektionerna finns på Folkhälsomyndighetens webbplats:

Tabell- och figurbilaga

Bekräftade fall och analyserade prover

För varje säsong anges vilken subtyp (av influensa A) alternativt linjetyp (av influensa B) som dominerat. Figuren inkluderar inte fall påvisade inom sentinelövervakningen. Se även avsnittet Kommentarer till statistiken.

Figur 1A. Antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer) per vecka, denna säsong och tidigare säsonger.

Antalet rapporterade fall av influensa ökade under vecka 5 efter en brant nedgång från toppen vecka 52.

I diagram för figur 1a anges vilken subtyp (av influensa A) alt. linjetyp (av influensa B) som dominerade. Figuren inkluderar inte fall diagnosticerade inom sentinelövervakningen.

Tabell 1. Antal laboratorieverifierade influensafall per typ och totalt, samt antal analyserade prover och andel positiva, för de senaste två veckorna och kumulativt sedan vecka 40. Tabellen inkluderar inte fall diagnosticerade inom sentinelövervakningen.
Indikator Vecka 6 2023 Vecka 5 2023 Kumulativt under säsongen
Antal influensa A 771 765 14 459
Antal influensa B 256 192 1 132
Totalt antal fall 1 027 957 15 591
Antal analyserade prover 10 304 10 652 220 305
Andel positiva prover 10 % 9 % 7 %

Figur 1B. Antal fall som rapporterats med sub- respektive linjetyp av influensa per vecka, säsongen 2022-2023. De senaste två veckornas data är inkompletta.

Fördelningen har varit relativt jämn vecka för vecka mellan A H1 och A H3.

Figur 1C . Antal analyserade prover för influensa per vecka, denna säsong och tidigare säsonger.

Provtagningen har minskat sedan vecka 51.

Figur 1D. Andelen positiva av analyserade prover för influensa per vecka, denna säsong och tidigare säsonger.

Linjediagram som visar en lägre andel positiva än tidigare säsonger för aktuell vecka.

Geografisk fördelning

Figur 2. Antal fall per 100 000 invånare per vecka och landsdel från vecka 40 2022 till aktuell vecka.

Incidensen har ökat något i Svealand och Götaland de senaste veckorna.

Tabell 2. Antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer) per region, aktuell rapportvecka och kumulativt denna säsong. Tabellen inkluderar inte fall diagnosticerade inom sentinelövervakningen.
Region Antal fall vecka 6 Antal fall per 100 000 invånare vecka 6 Antal fall kumulativt under säsongen Antal fall per 100 000 invånare kumulativt under säsongen
Blekinge 0 0 196 123
Dalarna 33 21 501 174
Gotland 7 4 84 138
Gävleborg 37 23 306 106
Halland 32 20 722 212
Jämtland Härjedalen 10 6 196 148
Jönköping 61 38 586 160
Kalmar 18 11 270 109
Kronoberg 7 4 393 193
Norrbotten 8 5 488 195
Skåne 104 65 1,632 116
Stockholm 202 127 2,982 123
Sörmland 80 50 694 230
Uppsala 56 35 1,093 277
Värmland 41 26 542 191
Västerbotten 2 1 706 257
Västernorrland 27 17 838 343
Västmanland 51 32 533 191
Västra Götaland 106 67 1,690 97
Örebro 99 62 603 197
Östergötland 46 29 536 114
Totalt 1 027 10 15 591 149

Åldersfördelning

Figur 3. Antal fall per 100 000 invånare per vecka och åldersgrupp från vecka 40 2022 till aktuell vecka.

Incidensen var oförändrad  i alla åldersgrupper mellan vecka 5 och 6. Högst incidens är bland barn 0-4 år.

Intensivvårdade influensapatienter

Figur 4A. Antal intensivvårdade patienter och influensatyp/subtyp från vecka 40 2022 till aktuell vecka.

Högst antal intensivvårade syns vecka 52 då 60 patienter lades in. Majoriteten av alla IVA fall är influensa A utan subtypning.

Figur 4B. Antalet nyinlagda patienter inom intensivvården med laboratorieverifierade influensa per vecka, denna säsong och tidigare säsonger.

Antalet nyinlagda inom intensivvården per vecka, fem säsonger. Ett minskat antal patienter har rapporterats hittills under 2023.

Avlidna bekräftade fall

Det rapporterade antalet för de två senaste veckorna bedöms stiga något på grund av eftersläpande rapportering, särskilt vad gäller aktuell rapportvecka.

Figur 5. Antal bekräftade influensafall som avlidit inom 30 dagar efter provtagning, per vecka då dödsfallen inträffat, från vecka 40 2022 till aktuell vecka.

Antalet bekräftade influensafall som avlidit inom 30 dagar efter provtagning har ökat sedan säsongens början.

Sentinelövervakningen

Figur 6. Antal prover analyserade inom sentinelövervakningen per vecka, uppdelat på influensatyp respektive subtyp eller linjetyp, från vecka 40 2022 till aktuell vecka.

Antalet subtypade prover per vecka visar ett varierande antal prover och positiva.

Figuren visar endast resultat av influensaanalyser, ej analyser för SARS-CoV-2. Dessa redovisas i veckorapporten för covid-19.

Kommentarer till statistiken

Från och med vecka 40 2022 fram till vecka 20 2023 pågår den förstärkta övervakningen av influensa. Folkhälsomyndigheten använder sig av ett antal olika övervakningssystem för att följa influensans spridning i Sverige under säsongen. Dessa beskrivs i veckorapporten för vecka 40 2022.

Influensarapport vecka 40, säsongen 2022-2023

De flesta prover analyseras med olika multiplexmetoder som inkluderar andra agens (bland annat RSV och SARS-CoV-2) och med den breda provtagningen för covid-19 medför det att betydligt fler prover nu analyseras för influensa än under säsongerna innan pandemin. Detta gör att antalet fall per vecka inte är jämförbart med nivåerna under säsonger innan 2020–2021.

Bekräftade fall redovisas per provtagningsvecka, i andra hand rapporteringsdatum om provtagningsdatum saknas. Statistik på ålder- och könsfördelning baseras på fall där det inkommit information om ålder och juridiskt kön.

Data över avlidna bekräftade fall innefattar bekräftade influensafall som avlidit inom 30 dagar efter att influensadiagnosen registrerats. Analyserna fokuserar främst på data fram till för två veckor sedan, eftersom registret som data hämtas ifrån uppdateras med viss fördröjning.