Beskrivning av datakällor för övervakning av influensa

Data som presenteras i veckorapporter och på Folkhälsomyndighetens webbplats är preliminära och kan komma att kompletteras och justeras i efterhand. De presenteras enligt de uppgifter som finns i respektive övervakningssystem. Där uppgift om kön presenteras avses juridiskt kön.

Bekräftade fall av influensa

Bekräftade fall är personer som anmäls i databasen SmiNet med pågående influensainfektion enligt falldefinitionen vid anmälan enligt smittskyddslagen. De laboratoriebekräftade fallen är personer som sökt vård med symptom förenliga med influensa och provtagits av läkare, exempelvis inför ställningstagande till antiviral behandling eller inläggning på sjukhus.

Laboratorieanmälan kan innehålla information om sub- eller linjetyp i de fall dessa analyser utförs av respektive laboratorium men det finns inget krav att utföra sub-/linjetypning av prover. Data inkommer löpande och analyseras veckovis samt vid behov. Det finns ingen klinisk anmälningsplikt för säsongsinfluensa.

Antal testade individer

Varje vecka sammanställer Folkhälsomyndigheten antalet individer som testats för pågående influensainfektion via nukleinsyrapåvisning (PCR-test) på laboratorium. Insamlingen av data sker på aggregerad nivå genom frivillig veckovis rapportering från landets laboratorier.

Sentinelövervakning

Sentinelprovtagning innebär att läkare inom öppenvården tar näsprov från patienter med influensaliknande sjukdom eller akut respiratorisk infektion och skickar in proven till Folkhälsomyndigheten för kostnadsfri analys för influensa och SARS-CoV-2. På så vis går det att fastställa hur stor andel av de provtagna patienterna som har influensa eller covid-19 och vilka influensatyper samt SARS-CoV-2 varianter som cirkulerar. Dessutom ingår ett urval av proverna i den fördjupade viruskarakteriseringen, vilken ger svar på om cirkulerande virus liknar de aktuella vaccinstammarna och om det förekommer resistens mot antivirala läkemedel. Sentinelen ingår i det europeiska nätverket VEBIS (Vaccine Effectiveness Burden and Impact Studies of covid-19 and influenza) för studier av vaccineffektivitet.

Alla mottagningar eller enskilda läkare i öppenvården som tar emot patienter med luftvägsinfektioner är välkomna som sentinelprovtagare.

Nationella sentinelövervakningen för influensa och covid-19

Fördjupad viruskarakterisering

För att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa vilka virustyper som cirkulerar ombeds de svenska laboratorierna att skicka in ett urval influensapositiva prover för sub- och linjetypning. Laboratorierna ombeds särskilt att skicka in prover från patienter som är svårt sjuka, har insjuknat trots vaccinering (så kallade vaccinationsgenombrott) samt från patienter som inte svarar på antiviral behandling. Förutom sub- och linjetypning väljer Folkhälsomyndigheten ut ett representativt urval av prover, från både laboratorierna och sentinelövervakningen, för ytterligare karaktärisering av vaccinlikhet (genotypisk), samt av känslighet (genotypisk och om möjligt fenotypisk) för antiviraler. Ett antal prover isoleras och skickas till WHO-laboratoriet i Storbritannien för antigenisk karaktärisering avseende vaccinlikhet. Därigenom kan de svenska proverna bidra till valet av stammar som ska ingå i nästa säsongs influensavaccin.

På grund av de många fall av fågelinfluensa (hos fåglar) av typ A(H5N1) i Europa, som också upptäcktes i Sverige tidig sommar 2023, pågår från juni en utökad övervakning av influensa A-positiva prover som fortsätter under vintersäsongen 2023–2024. Detta medför att en högre andel influensa A-positiva prover subtypas för att fastställa human säsongsinfluensa, A(H1)pdm09 eller A(H3). Vid eventuellt negativt resultat vid subtypning av säsongsinfluensa har Folkhälsomyndigheten möjlighet att utföra ytterligare subtypning för influensa A(H5) samt helgenomsekvensering. Folkhälsomyndigheten har också diagnostisk beredskap för analys av influensa A(H5) vid direkt misstanke om infektion med fågelinfluensa.

Sjukdomsinformation om fågelinfluensa

Intensivvårdade patienter med influensa

Genom Svenska Intensivvårdsregistret rapporteringsmodul SIRI sker övervakning av intensivvårdade patienter med influensa respektive covid-19. Inom influensaövervakningen följer Folkhälsomyndigheten löpande antalet patienter med laboratoriebekräftad influensainfektion som påbörjat intensivvård – oavsett vilken typ eller subtyp av virus som orsakat sjukdomen. I data ingår både patienter med influensa som primärdiagnos och de som har en annan primärdiagnos. Systemet bidrar till att tidigt kunna identifiera en ökning av antalet intensivvårdade patienter samt att få en ökad förståelse av de allvarliga fallen samt den epidemiologiska utvecklingen. Med hjälp av insamlad data kan vi också beskriva vilka åldersgrupper och riskgrupper som blir svårt sjuka samt vilka influensavirus som orsakar sjukdomen. Systemet visar till viss del belastningen på intensivvården. Viss fördröjning i rapporteringen förekommer. Läs mer vid länken om influensa och virusinfektion.

Influensa och virusinfektion (icuregswe.org)

Övervakning av avlidna

Avlidna inom 30 dagar

Dödfallen i Folkhälsomyndighetens statistik är personer med laboratoriebekräftad influensa som avlidit enligt folkbokföringen inom 30 dagar efter en influensadiagnos. Information om dödsorsaker ingår inte i Folkhälsomyndighetens statistik och dödsfallen kan ha en annan dödsorsak än influensa. Detta mått utelämnar också alla som kan ha avlidit med influensa utan att få en laboratorieverifierad diagnos, vilket sannolikt ger ett visst mörkertal, samt personer som avlidit mer än 30 dagar efter diagnos. Rapporteringen sker med fördröjning.

Överdödlighet

Som en del av det europeiska samarbetsprojektet EuroMoMo analyserar Folkhälsomyndigheten varje vecka det totala antalet dödsfall i Sverige oavsett orsak (på engelska så kallad all-cause mortality) som jämförs mot ett förväntat antal dödsfall. Dödsfall utöver det förväntade antalet kallas överdödlighet och kan ha olika förklaringar såsom exempelvis kallt eller varmt väder eller hög aktivitet av infektionssjukdomar som t.ex. influensa eller covid-19.

EuroMoMo (euromomo.eu)

Analyser sker både nationellt och regionalt samt för specifika åldersgrupper. Resultat visas i en separat veckorapport på sidan för analyser och prognoser om covid-19.

Analyser och prognoser om covid-19 (se rubriken Dödlighet)

Vaccinationstäckning

Folkhälsomyndigheten gör varje säsong flera datainsamlingar från de regioner som har möjlighet att ta ut data på influensavaccinationer per åldersgrupp. Utifrån denna statistik tar myndigheten fram preliminära uppskattningar av vaccinationstäckningen bland personer 65 år och äldre och personer under 65 år. Säsongens preliminära uppskattningar planerar vi att publicera innan jul, i mitten av januari och i slutet av säsongen. Sedan samlas även uppgifter om vaccinationstäckningen bland personer 65 år och äldre in från samtliga av landets 21 smittskyddsläkare för sina respektive regioner vid slutet av säsongen.

Statistik för influensavaccinationer

Syndromövervakning

Då luftvägsinfektioner såsom influensa och covid-19 för det stora flertalet ger symtom som inte kräver sjukhusvård, är det viktigt att kunna mäta sjukligheten hos dem som inte uppsöker sjukvården. Folkhälsomyndigheten använder flera datakällor för syndromövervakning av symtom som kan orsakas av exempelvis influensa som en del av den epidemiologiska övervakningen.

Hälsorapport

Som en del av övervakningen pågår en veckovis rapportering av symtom genom webbpanelen Hälsorapport. Hälsorapport består av en grupp inbjudna personer från hela Sverige i åldrarna 1-96 år som genom enkäter hjälper Folkhälsomyndigheten att få en bild av befolkningens hälsa. Data från Hälsorapport viktas för att uppskatta hur svaren skulle se ut i hela Sveriges befolkning. Med hjälp av svaren kan en uppskattning av andelen i befolkningen med exempelvis akut luftvägsinfektion göras.

Vi följer resultaten från Hälsorapport kontinuerligt gällande den uppskattade andelen i befolkningen med influensaliknande sjukdom respektive akut luftvägsinfektion per vecka. Influensaliknande sjukdom definieras som hastigt insjuknande med något av följande symtom: halsont, andningssvårigheter eller hosta, i kombination med något av följande: feber, frossa, muskelvärk, huvudvärk eller påtaglig sjukdomskänsla. Akut luftvägsinfektion definieras som något av följande symtom: halsont, snuva, andningssvårigheter eller hosta. Många virus orsakar influensaliknande sjukdom och akut luftvägsinfektion, vilket betyder att förekomsten i Hälsorapports rapportering inte enbart speglar smittspridningen av influensa eller covid-19.

Hälsorapport – en webbplanel

Webbsök för influensa

Varje vecka får Folkhälsomyndigheten uppgifter om antalet sökningar gjorda på influensa och influensasymptom på 1177 webbplats. Data matas in i en statistisk modell som uppskattar andelen personer i öppenvården med influensaliknande sjukdom, vilket är ett av de traditionella influensamåtten. Erfarenhet från tidigare säsonger visar att modellens uppskattningar följer laboratorierapporteringen väl, och att den ger en tidig indikation på omfattningen av influensaspridningen. Modellen kan dock påverkas av intensiv mediabevakning och annat som ändrar hur personer söker information på 1177.se, vilket främst påverkar systemet under oktober och början på november inför vaccinationsstarten.

1177.se

Webbsök publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats varje måndag. Därmed kan systemet utgöra ett komplement till Folkhälsomyndighetens influensarapporter som publiceras på fredagar.

Webbsök – uppskattningar av influensa baserat på sökningar på 1177.se

Samtal till 1177

Varje vecka analyseras statistik över de telefonsamtal om symtom som inkommit till regionernas telefonrådgivningstjänst 1177. Statistiken baseras på de kontaktorsaker som sjuksköterskor på de olika sjukvårdsrådgivningarna registrerat. Statistik över exempelvis feber och hosta bland barn och vuxna är ospecifika men kan relateras till influensa och andra luftvägsinfektioner.

Syndromövervakning

Antiviralförsäljning

Varje vecka får Folkhälsomyndigheten data från eHälsomyndigheten på föregående veckas försäljning av de vanligaste antivirala läkemedlen mot influensa (zanamivir och oseltamivir). Data över antalet sålda förpackningar från samtliga försäljningssätt ingår, det vill säga både recept som ordinerats inom öppenvård och sjukvårdsrekvisitioner (främst från slutenvården/sjukhus). Varje förpackning motsvarar behandling för en patient. Data över receptförsäljningen motsvarar patienter som fått öppenvård för influensaliknande symtom. Data över rekvisitionsförsäljningen motsvarar det som köps in till slutenvården och kan därmed reflektera behandling av antivirala läkemedel av influensapatienter samt sjukhusens lagerhållning inför förväntat intensiva perioder.