Influensarapport vecka 2, säsongen 2023–2024

Lyssna

Denna veckorapport publicerades den 19 januari 2024 och redovisar influensaläget vecka 2 (8–14 januari 2024).

Samlad bedömning av läget i Sverige

Antalet bekräftade influensafall minskade under vecka 2 för andra veckan i rad, efter att tidigare ha ökat varje vecka sedan epidemistart. Även antalet nyinlagda intensivvårdade patienter med influensa har minskat under samma period. Sammantaget tyder detta på att smittspridningen har avtagit, även om aktiviteten fortsatt är på en medelhög nivå. Antalet avlidna med influensa har fortsatt att öka vilket är en väntad följd av den ökade smittspridningen i december. Erfarenhet från tidigare säsonger säger att återgången till skola och arbete efter ledigheterna kan leda till ett ökat antal fall men det är för tidigt att se denna effekt.

Sedan vecka 40 har huvudsakligen influensa A rapporterats bland de bekräftade fallen. Antalet rapporterade fall av influensa B är mycket lågt. Både influensa A(H1N1)pdm09 och influensa A(H3N2) cirkulerar i Sverige. Av de subtypade influensa A-proverna är majoriteten influensa A(H1)pdm09. Influensavaccinet innehåller samtliga globalt cirkulerande säsongsinfluensavirus. Vaccination mot influensa och covid-19 rekommenderas till personer som har en ökad risk att bli allvarligt sjuka: gravida, personer som är 65 år eller äldre samt personer med vissa kroniska sjukdomar och tillstånd. Vaccinationstäckningen mot influensa är enligt den senaste mätningen god och 65 procent i åldersgruppen 65 år och äldre har vaccinerat sig. Läs mer i ett av veckans specialavsnitt.

I veckorapporten ingår även ett specialavsnitt om andra orsaker till luftvägsinfektion.

Tidig behandling med antivirala läkemedel mot influensa rekommenderas till personer i medicinsk riskgrupp samt personer som insjuknat i influensasjukdom som kräver slutenvård eller orsakar kraftig allmänpåverkan. Statistik över försäljningen av antivirala läkemedel visar att receptförskrivningen följt den uppåtgående trenden i bekräftade fall fram till vecka 52, följt av en minskning. Läs mer i Läkemedelsverkets rekommendationer för behandling och profylax vid influensa.

Behandling och profylax vid influensa – behandlings‌‌­rekommendation (lakemedelsverket.se)

Fördjupad statistik

Under vecka 2 rapporterades 985 bekräftade influensafall, vilket är en minskning med 27 procent jämfört med vecka 1. Även provtagningen minskade från cirka 9 600 analyserade prover vecka 1 till drygt 8 500 prover vecka 2. Andelen positiva prover minskade till 12 procent, jämfört med 14 procent vecka 1.

Av de rapporterade fallen hittills under säsongen har de allra flesta varit influensa A. Endast en procent, motsvarande 111 fall, har varit influensa B. Både influensa A(H1N1)pdm09 och influensa A(H3N2) cirkulerar i Sverige. Av de subtypade influensa A-proverna har cirka 69 procent varit influensa A(H1)pdm09 och 31 procent A(H3).

Under vecka 2 rapporterades 12 nyinlagda intensivvårdade patienter med laboratoriebekräftad influensa, att jämföra med 25 patienter föregående vecka. Hittills under säsongen har 140 influensafall rapporterats inom intensivvården, varav 137 med influensa A och tre med influensa B. Fjorton patienters influensa A-prover har subtypats till influensa A(H1)pdm09 och tre till influensa A(H3). Medianåldern bland de intensivvårdade under säsongen hittills är 64 år. Hittills har två patienter behandlats med ECMO.

Under vecka 2 har hittills 59 avlidna med influensa rapporterats, jämfört med 47 avlidna vecka 1. Hittills under säsongen har 217 avlidna rapporterats, varav 99 procent med influensa A. Bland avlidna har 27 influensa A-prover subtypats till influensa A(H1)pdm09 och 12 till influensa A(H3). Medianåldern för avlidna under säsongen är 83 år.

Webbsök, som med hjälp av sökningar på 1177.se uppskattar antalet personer med influensaliknande sjukdom, visar på en minskad influensaaktivitet jämfört med föregående vecka. Aktiviteten är på en mycket låg nivå, baserat på intensitetsnivåer som är beräknade med användning av data från säsongerna 2017–2018 till och med 2022–2023.

Inom sentinelprovtagningen har 11 prover inkommit för vecka 2. Två prover var positiva för influensa A varav ett prov subtypats till influensa A(H1)pdm09 och ett till A(H3).

Läget i Europa

På Europeisk nivå ökade influensaaktiviteten fortsatt vecka 1 och de flesta länderna rapporterar att smittspridningen är utbredd på låg eller medelhög nivå. Hög eller mycket hög aktivitet rapporteras från Bosnien-Hercegovina, Danmark, Grekland, Italien, Malta och Ryssland. Influensa A dominerar spridningen i Europa och båda subtyperna cirkulerar. Inom sentinelövervakningen och bland prover från sjukvården har fler A(H1)pdm09 prover påvisats.

I Danmark var antalet fall med influensa A på liknande nivå vecka 2 jämfört med föregående vecka medan antalet nyinlagda inom slutenvården minskade. Andelen som testar positivt för influensa ökade under vecka 2 jämfört med vecka 1. I Norge minskade antalet fall, antalet nyinlagda inom slutenvården och andelen positiva under vecka 2. Liksom i Sverige cirkulerar båda subtyperna av influensa A i Danmark och Norge. I Danmark dominerar A(H1)pdm09. I Norge har andelen influensa A(H3) bland subtypade prover ökat.

European Respiratory Virus Surveillance Summary (erviss.org)

Specialavsnitt: Vaccinationstäckningen mot säsongsinfluensa

Folkhälsomyndigheten publicerar preliminär statistik över vaccinationstäckningen mot influensa under säsongens gång. Sammanställningarna baseras på data från de regioner som har möjlighet att löpande ta fram vaccinationsstatistik per åldersgrupp. I denna säsongs rapportering deltar smittskyddsenheterna i Dalarna, Gotland, Halland, Jämtland Härjedalen, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Sörmland, Värmland, Västernorrland, Västmanland och Östergötland. Befolkningen i dessa regioner utgör cirka 70 procent av Sveriges befolkning. Data är preliminära.

Höstens vaccinationer mot säsongsinfluensa påbörjades på särskilda boenden för äldre (SÄBO) i mitten av oktober och i vissa regioner även för åldersgruppen 80 år och äldre, följt av den allmänna insatsen till riskgrupper som liksom tidigare år startade vecka 45 (7 november). För vuxna i riskgrupp rekommenderas både vaccination mot influensa och mot covid-19. Fokus under hösten har varit att möjliggöra samtidig vaccination för att nå fler med erbjudandet om vaccination mot båda sjukdomarna. Personer i riskgrupper prioriterades för vaccination mot säsongsinfluensa under de första fyra veckorna av vaccinationsarbetet, tillsammans med vård- och omsorgspersonal.

Vaccination mot influensa

Sammantaget visar den andra preliminära sammanställningen för säsongen på en stor efterfrågan på influensavaccin. Totalt hade cirka 65 procent av alla personer i åldersgruppen 65 år eller äldre (cirka 990 000 individer) vaccinerat sig fram till och med vecka 52 i ovan nämnda regioner. Detta är en högre nivå än vid samma tidpunkt under hösten 2022, då andelen var 60 procent, och högre än alla säsongerna innan covid-19 pandemin. Andelen vaccinerade är på en liknande nivå som hösten 2021 (65 procent). Eftersom de regioner som ingått i datainsamlingen varierat över tid är andelen vaccinerade inte helt jämförbar mellan olika säsonger. Om endast de regioner med helt jämförbara data används är täckningen något högre den här säsongen (66 procent), jämfört med 2021–2022 (65 procent). I sammanställningen nedan används data från samtliga regioner som rapporterat vid insamling två, 2023–2024. Jämfört med första insamlingen 2023–2024 har täckningsgraden ökat med 10 procentenheter.

Influensarapport vecka 49, säsongen 2023–2024 (specialavsnitt om insamling 1)

Vaccinationstäckningen har varit högre under alla säsonger sedan 2020–2021, jämfört med åren före pandemin, se Figur S1. Täckningsgraden har varit högre under de säsonger då det i stor utsträckning varit möjligt att vaccinera sig mot influensa och covid-19 samtidigt (2021–2022 och 2023-2024), jämfört med säsongen då vaccinationerna planerats till olika perioder (2022–2023). Det är troligt att en del efterregistreringar kommer att ske, vilket medför att statistiken över vaccinationstäckningen kan komma att förändras. Den slutgiltiga vaccinationstäckningen i åldersgruppen 65 år och äldre kommer att beräknas våren 2024 utifrån data från samtliga 21 regioner.

Observera gällande Figur S1 att regionerna som ingått i insamlingen under respektive säsong har varierat över tid. Mer om respektive insamling beskrivs under rubriken Kommentar till statistiken om vaccinationstäckning.

Figur S1. Andel vaccinerade i åldersgruppen 65 år och äldre vid respektive datainsamling, sex säsonger.

Störst ökning ses varje år från start till insamling 1. 2023-24 och 2021-22 ligger högst.

Vaccinationstäckning per åldersgrupp

Vaccinationstäckningen är högst bland personer i åldersgruppen 85 år eller äldre på 77 procent, följt av dem mellan 75 och 84 år på 72 procent (se tabell S1). Täckningsgraden är högre i dessa åldersgrupper än föregående säsonger vid motsvarande tidpunkt. Personer mellan 65 och 74 år har, som tidigare år, en något lägre täckningsgrad.

Bland personer under 65 år har cirka 4 procent vaccinerats till och med vecka 52, vilket är något högre än vid samma tidpunkt föregående tio säsonger. Det saknas information om riskgruppstillhörighet för vaccinerade under 65 år från de flesta regioner, men på grund av prioriteringen under perioden är det sannolikt att de flesta tillhör en riskgrupp eller jobbar inom vård och omsorg. Data innefattar i de flesta regionerna inte vaccinationer utförda utanför region eller kommun, exempelvis av företagshälsovården. I en del regioner ingår inte vaccinationer givna inom kommunal omsorg. Täckningsgraden bedöms därför vara en underskattning.

Tabell S1. Andel vaccinerade per åldersgrupp insamling två, 2023, för alla rapporterande regioner.
Åldersgrupp Befolkningsunderlag1 nov 2023 Andel vaccinerade (%)
0–17 1 515 816 0,3
18–39 2 050 612 2,3
40–64 2 270 988 8,0
65–74 733 074 56
75–84 582 231 72
85+ 201 364 77
Totalt 7 354 085 17

Vaccinationstäckningen per region

Det är som vanligt stora variationer mellan regionerna i den täckningsgrad som redovisas i denna delrapportering. Detta beror till viss del på att alla givna doser inte registreras inom vissa regioner (se rubriken Kommentarer till statistiken om vaccinationstäckning).

De flesta regionerna hade vid den andra insamlingen nått över 60 procent vaccinerade i åldersgruppen 65 år och äldre. Många av regionerna har nått till 65 procent och i Halland, Gotland, Jönköping, Sörmland, Värmland och Östergötland var täckningen 70 procent eller högre. I Värmland nåddes WHO:s mål på 75 procent vaccinationstäckning i åldersgruppen. Vaccinationstäckningen var högre denna säsong än vid samma tidpunkt hösten 2022 i alla regioner med jämförbara data. I jämförelse med samma tidpunkt hösten 2021 har en del regioner högre täckning, medan andra har en lägre täckning denna säsong. Jämfört med perioden innan pandemin är vaccinationstäckningen högre i alla regioner med jämförbara data.

Tabell S2. Antal och andel vaccinerade i åldersgruppen 65 år och äldre per region, till och med insamling 2, 2022–2023 respektive 2023–2024.
Region Andel vaccinerade 65+insamling 2, 2022–2023 Andel vaccinerade 65+insamling 2, 2023–2024 Datakälla (2023–2024)
Region Dalarna 57 % 68 % Journalsystem
Region Gotland Jämförbara data saknas 70 % Journalsystem
Region Halland 65 % 72 % Journalsystem
Region Jämtland Härjedalen 56 % 65 % Journalsystem
Region Jönköpings län 68 % 74 % Register
Region Kalmar län 62 % 67 % Journalsystem
Region Kronoberg 67 % 70 % Journalsystem
Region Norrbotten 57 % 64 % Journalsystem
Region Skåne 57 % 59 % Journalsystem
Region Stockholm 57 % 60 % Register
Region Sörmland 61 % 70 % Journalsystem
Region Värmland 72 % 77 % Register
Region Västernorrland 53 % 64 % Journalsystem
Region Västmanland 68 % 70 % Journalsystem
Region Östergötland 65 % 70 % Journalsystem
Genomsnitt 60 % 65 %

Figur S2. Andel vaccinerade i åldersgruppen 65 år och äldre per region och i Riket, till och med insamling 2, 2022–2023 respektive 2023–2024.

Regionerna visas i fallande ordning enligt täckningsgraden 2023-24, se tabell S2. Värmland och Jönköping ligger högst.

Kommentar till statistiken om vaccinationstäckning

Beräkningar av vaccinationstäckningen baserar sig på befolkningen i regionen den 1 november respektive år enligt data från SCB.

Insamling två har varje säsong gjorts efter cirka två månaders vaccinationsarbete, från vaccinationsstart i början av november till och med 31 december respektive år. För 2019–2020 ingick perioden 19 november–15 januari på grund av senarelagt vaccinationsarbete. För samtliga år ingår även eventuella vaccinationer som utförts innan vaccinationsstarten. Vilka regioner som har deltagit och rapporterat sin vaccinationstäckning vid insamling 2 har varierat över tid. Säsongen 2022–2023 tillkom tre regioner som inte deltog 2021–2022: Region Dalarna, Region Halland och Region Skåne. För 2023–2024 har även Region Gotland tillkommit. Region Gävleborg saknas i denna insamling på grund av tekniska problem.

Det finns vissa skillnader mellan regionerna i sättet att beräkna vaccinationstäckningen, vilket gör att vaccinationstäckningen per region inte är helt jämförbar. Data innefattar i de flesta regionerna inte vaccinationer utförda utanför region eller kommun, exempelvis av företagshälsovården. Eftersom vissa vaccinationer saknas, betyder det att täckningsgraden underskattas i de flesta regionerna.

  • Statistiken från Halland är inkomplett gällande vaccination av vård- och omsorgspersonal.
  • Statistiken för Region Jämtland Härjedalen hämtas från journalsystemet där även kommunernas vaccinationer registreras. Vaccinationer utförda på privata vaccinationscentraler, apotek och företagshälsovård ingår inte.
  • I Norrbotten saknas data om vaccinationer som utförs av kommuner och andra aktörer utanför regionens vårdval.
  • Statistiken från Region Stockholm innefattar samtliga vaccinationer givna i regionens regi. Data över vaccinationer givna inom kommunal vård- och omsorg är inkompletta. I statistiken för vaccinerade under 65 år ingår både personer i riskgrupp och vårdpersonal.
  • I Region Sörmland har datakällan bytts från och med 8 mar 2022 från register till journalsystem.
  • Data från privata vårdgivare utan avtal med Region Värmland saknas.

Statistiken för Region Östergötland hämtas från journalsystemet där även kommunerna registrerar utförda vaccinationer. Vaccinationer utförda på privata vaccinationscentraler, apotek och företagshälsovård ingår inte.

Specialavsnitt: Andra orsaker till luftvägsinfektion

Frivillig rapportering av bred luftvägsdiagnostik från mikrobiologiska laboratorier i region Blekinge, Kronoberg, Skåne, Stockholm, Sörmland, Västerbotten, Västmanland, Västra Götaland och Örebro ger en överblick över övriga orsaker till virala luftvägsinfektioner, utöver influensa A och B, RS-virus och SARS-CoV-2. Prover som analyseras med bred luftvägsdiagnostik har i de flesta fall redan analyserats för influensa, RS-virus och SARS-CoV-2 och varit negativa för dessa virus.

Denna rapport omfattar analyserade prover med provtagningsdatum från vecka 39, 2023 till och med vecka 2, 2024. Rhino- och enterovirus samt parainfluensavirus fortsätter även denna period att minska i andelen positiva fall i jämförelse med de föregående tre perioderna säsong 2023–2024. Humant metapneumovirus, humana coronavirus och adenovirus ligger kvar på låga nivåer. Vissa regionala skillnader förekommer.

Tabell S3. Andra orsaker till luftvägsinfektion. Andel positiva prover per virustyp och period, säsongen 2023–2024.
Virustyp vecka 39-42 (%) vecka 43-46 (%) vecka 47-50 (%) vecka 51-02 (%)
Adenovirus 1,8 1,9 2,4 2,7
Humana coronavirus exkl. SARS-CoV-2 0,4 0,3 0,7 1,3
Humant metapneumovirus 0,2 0,3 0,8 1,5
Parainfluensavirus 3,9 2,5 2,1 1,8
Rhino-/enterovirus 23 15 11 7,1

Figur S3. Andra orsaker till luftvägsinfektion. Andel positiva prover per virustyp och period, säsongen 2023–2024. SARS-CoV-2 exkluderad i humana coronavirus.

Högst andel positiva syns varje period för rhino enterovirus, se tabell S3 för data.

Notera att för rhino- och enterovirus redovisas endast data från de laboratorier (majoriteten) som ej särskiljer dessa. Båda tillhör picornaviridae-familjen. I Tabell S3 och Figur S3 är inte SARS-CoV-2 inkluderad i redovisningen av förekomsten av humana coronavirus. Se istället veckorapporterna för covid-19.

Mer information om de olika virusorsakade luftvägsinfektionerna finns på Folkhälsomyndighetens webbplats:

Tabell- och figurbilaga

Bekräftade fall och analyserade prover

För varje säsong anges vilken subtyp (av influensa A) alternativt linjetyp (av influensa B) som dominerat. Figuren inkluderar inte fall påvisade inom sentinelövervakningen. Se även avsnittet Kommentarer till statistiken.

Figur 1A. Antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer) per vecka, sex säsonger. Säsongen 2020–2021 exkluderad på grund av lågt antal fall.

Antalet bekräftade influensafall fortsatte att minska under vecka 2.

Tabellen (tabell 1) visar data för de senaste två veckorna och kumulativt sedan vecka 40. Tabellen inkluderar inte fall diagnostiserade inom sentinelövervakningen.

Tabell 1. Antal laboratorieverifierade influensafall per typ och totalt, samt antal analyserade prover och andel positiva.
Indikator Vecka 1 2024 Vecka 2 2024 Kumulativt under säsongen
Antal influensa A 1 332 973 8 259
Antal influensa B 18 12 111
Totalt antal fall 1 350 985 8 370
Antal analyserade prover 9 575 8 518 131 574
Andel positiva prover 14 % 12 % 6 %

Figur 1B. Antal fall som rapporterats med sub- respektive linjetyp av influensa per vecka, säsongen 2023-2024. De senaste två veckornas data är inkompletta.

Antalet prover av AH1 och AH3 minskar i takt med att provtagningen minskar. Få B/Victoria har rapporterats.

Figur 1C. Antal analyserade prover för influensa per vecka, sex säsonger. Säsongen 2020–2021 exkluderad på grund av få fall.

Provtagningen har minskat sedan vecka 51 vilket delvis kan förklaras av de senaste veckornas helgdagar.

Figur 1D. Andelen positiva av analyserade prover för influensa per vecka, sex säsonger. Säsongen 2020–2021 exkluderad på grund av låg positivitet.

Andelen positiva av analyserade prover har minskat vecka 1 och 2.

Geografisk fördelning

Figur 2. Antal fall per 100 000 invånare per vecka och landsdel (all influensa) från vecka 40 2023 till aktuell vecka.

Antal fall minskar sett till befolkningsmängden i varje landsdel, minst antal fall i Götaland.

Tabellen (tabell 2) inkluderar inte fall diagnosticerade inom sentinelövervakningen.

Tabell 2. Antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer) per region, aktuell rapportvecka och kumulativt denna säsong.
Region Antal fall vecka 2 Antal fall per 100000 invånare vecka 2 Antal fall kumulativt under säsongen Antal fall per 100000 invånare kumulativt under säsongen
Blekinge 9 6 70 44
Dalarna 26 9 229 79
Gotland 1 2 69 113
Gävleborg 37 13 374 130
Halland 44 13 375 109
Jämtland Härjedalen 14 11 106 80
Jönköping 38 10 346 94
Kalmar 12 5 169 68
Kronoberg 10 5 57 28
Norrbotten 16 6 97 39
Skåne 93 7 699 49
Stockholm 263 11 2274 93
Sörmland 46 15 367 121
Uppsala 34 8 454 113
Värmland 52 18 431 152
Västerbotten 35 13 214 77
Västernorrland 31 13 310 127
Västmanland 44 16 356 127
Västra Götaland 121 7 873 50
Örebro 27 9 185 60
Östergötland 32 7 315 67
Totalt 985 9 8370 80

Åldersfördelning

Figur 3. Antal fall per 100 000 invånare per vecka och åldersgrupp (all influensa) från vecka 40 2023 till aktuell vecka.

Antal fall av influensa minskar i alla åldersgrupper

Intensivvårdade influensapatienter

Figur 4A. Antalet nyinlagda patienter inom intensivvården med laboratorieverifierade influensa per typ/subtyp och vecka, 2023–2024.

De flesta patienter har haft influensa A, varav 13 H1N1. Högst staplar vecka 52 och 1 med 35 respektive 25 patienter.

Figur 4B. Antalet nyinlagda patienter inom intensivvården med laboratorieverifierade influensa per vecka, sex säsonger.

Antalet nyinlagda patienter ökade till och med vecka 52, följt av en minskning under två veckor.

Avlidna bekräftade fall

Det rapporterade antalet för de två senaste veckorna bedöms stiga något på grund av eftersläpande rapportering, särskilt vad gäller aktuell rapportvecka.

Figur 5. Antal bekräftade influensafall som avlidit inom 30 dagar efter provtagning, per vecka då dödsfallen inträffat, från vecka 40 2023 till aktuell vecka.

Enstaka dödsfall rapporterades vecka 42-48, därefter en ökning varje vecka.

Sentinelövervakningen

I figuren visas endast resultat av genomförda influensaanalyser. Analyser för SARS-CoV-2 redovisas i veckorapporten för covid-19, vid behov.

Figur 6. Antal prover analyserade inom sentinelövervakningen per vecka, uppdelat på influensatyp respektive subtyp eller linjetyp, från vecka 40 2023 till aktuell vecka.

Totalt 25 till 40 prover per vecka, färre runt årsskiftet. Flest positiva hittills vecka 51. Främst A/H1 har påvisats.

Kommentarer till statistiken

Folkhälsomyndigheten använder sig av ett antal olika övervakningssystem för att följa influensans spridning i Sverige under säsongen.

Beskrivning av datakällor för övervakning av influensa

De flesta prover analyseras med olika multiplexmetoder som inkluderar andra agens (bland annat RS-virus och SARS-CoV-2) och med den breda provtagningen för covid-19 medför det att betydligt fler prover nu analyseras för influensa än under säsongerna innan pandemin av covid-19. Detta gör att antalet fall per vecka inte är jämförbart med nivåerna under säsongerna före 2020.

Bekräftade fall redovisas per provtagningsvecka, i andra hand rapporteringsvecka om provtagningsdatum saknas. Statistik på ålder- och könsfördelning baseras på fall där det inkommit information om ålder och juridiskt kön.

Data över avlidna innefattar bekräftade influensafall som avlidit inom 30 dagar efter diagnos, oavsett dödsorsak. Statistiken för patienter som vårdats inom intensivvården innefattar både patienter med influensa som primär- eller bidiagnos.