Beskrivning av datakällor för övervakning av luftvägsvirus

Data som presenteras i lägesrapporterna och på Folkhälsomyndighetens webbplats är preliminära och kan komma att kompletteras och justeras i efterhand när datauppdateringar är tillgängliga. De presenteras enligt de uppgifter som finns i respektive övervakningssystem. Där uppgift om kön presenteras avses juridiskt kön.

Bekräftade fall

Bekräftade fall är personer som rapporteras till Folkhälsomyndigheten med pågående infektion med influensa A, influensa B, SARS-CoV-2 eller RS-virus. Fallen är personer som sökt vård och provtagits. Data inkommer löpande och analyseras veckovis samt vid behov.

För influensa och covid-19 görs anmälan till SmiNet enligt falldefinitionen vid anmälan enligt smittskyddslagen.

Bekräftade fall av influensa

Fall av influensa är anmälningspliktiga från laboratorium. Anmälningsplikten som den är idag infördes den 1 december 2015. Laboratorieanmälan kan innehålla information om sub- eller linjetyp i de fall dessa analyser utförs av respektive laboratorium men det finns inget krav att utföra sub-/linjetypning av prover. Det finns idag ingen klinisk anmälningsplikt för säsongsinfluensa.

Ibland diagnosticeras samma individ med influensa mer än en gång. För att räknas som ett nytt fall, eller en så kallad reinfektion, måste en viss tid ha passerat. Från den 2 januari 2025 ska minst tre månader ha gått från den tidigare anmälda infektionen för att räknas som nytt fall. Dessförinnan var tidsperioden för nya fall fyra månader för influensa.

Bekräftade fall av covid-19

Fall av covid-19 är anmälningspliktiga från både laboratorium och från behandlande läkare som konstaterar covid-19 efter ett positivt antigentest för såväl patienter och brukare som personal i de fall anmälan inte görs från ett mikrobiologiskt laboratorium. Anmälningsplikten infördes den 1 februari 2020. Sedan den 26 november 2020 ingår påvisande av antigen i falldefinitionen. Se även rubriken ”Tidigare förändringar i anmälningsplikten för covid-19”.

Ibland diagnosticeras samma individ med covid-19 mer än en gång. För att räknas som ett nytt fall, eller en så kallad reinfektion, måste en viss tid ha passerat. Från den 2 januari 2025 ska minst tre månader ha gått från den tidigare anmälda infektionen för att räknas som nytt fall. Dessförinnan var tidsperioden för nya fall sex månader för covid-19, sedan den 1 januari 2022. I statistiken för 2020 och 2021 redovisas ett fall av covid-19 per individ och 12-månaders period.

Tidigare förändringar i anmälningsplikten för covid-19

Under perioder har fall av covid-19 även varit klinisk anmälningspliktiga från behandlande läkare. Här följer en tidslinje över förändringar i anmälningsplikten för fall av covid-19:

• Den 1 februari 2020 blev fall av covid-19 anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen från både laboratorium (laboratorierapportering) och behandlande läkare (klinisk anmälningsplikt).
• Mellan den 27 mars 2020 och 4 maj 2020 omfattade den kliniska anmälningsplikten endast patienter som lades in eller vårdades på sjukhus eller äldre personer som bodde i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor.
• Mellan den 5 maj 2020 och 30 september 2020 undantogs den kliniska anmälningsplikten nationellt men fanns kvar inom vissa regioner.
• Mellan den 1 oktober 2020 och 16 januari 2022 gällde återigen den kliniska anmälningsplikten.
• Sedan den 17 januari 2022 och framåt undantogs den kliniska anmälningsplikten helt utom för behandlande läkare som konstaterar covid-19 efter ett positivt antigentest i de fall anmälan inte gjorts från ett mikrobiologiskt laboratorium.

Anmälningsplikten begränsas i Folkhälsomyndighetens föreskrifter om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall.

Bekräftade fall av RS-virusinfektion

RS-virusinfektion är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen utan rapporteras frivilligt från cirka 30 laboratorier och barnkliniker i Sverige inom den frivilliga rapporteringen. Statistiken över bekräftade fall innefattar prover tagna från patienter i både öppen- och slutenvård där RS-virusinfektionen har bekräftats med ett diagnostiskt test (laboratorieverifiering). Laboratorier skickar in rapporter via mejl eller anmäler dessa via SmiNet med antal laboratoriebekräftade fall per ålder och kön. Data inkommer löpande och analyseras veckovis.

Antal testade individer

Varje vecka sammanställer Folkhälsomyndigheten antalet individer som testats för pågående infektion med influensa A och B, covid-19 och RS-virus via nukleinsyrapåvisning (PCR-test) på laboratorium. Insamlingen av data sker på aggregerad nivå per åldersgrupp och kön genom frivillig veckovis rapportering från landets laboratorier. Sammanställningen bidrar till i bedömningen av förändringar i antalet bekräftade fall över tid och gör det också möjligt att följa och rapportera hur testningen utvecklas, både nationellt och på regionnivå.

Sedan våren 2023 har provtagningen och analys genom kombinerade PCR-system för influensa, covid-19 och RS-virus (multiplex) varit på jämförbar nivå, vilket möjliggör en integrerad övervakning. Från hösten 2025 planeras en gemensam insamling och analys av data över testningen för dessa sjukdomar. Under en övergångsperiod används rapporteringen av testningen med nukleinsyrapåvisning (PCR-test) för SARS-COV-2 för alla tre sjukdomar.

Data över testningen för covid-19 redovisas i FolkhälsoStudio.

Testade med PCR för covid-19 (extern webbplats)

Tidigare förändringar i testningen för covid-19

Över tid har det skett förändringar i provtagningsindikationen för covid-19 som medfört stora förändringar i antalet testade individer. Förändringar i provtagningen under olika delar av pandemin påverkar möjligheten att följa antalet bekräftade fall över tid eftersom olika grupper har provtagits i varierande omfattning under olika tidsperioder. Läs om förändringar i provtagningen på sidan om bekräftade fall.

Bekräftade fall av covid-19 i Sverige

Sentinelövervakning

Sentinelövervakningen innebär att ett urval av läkare, mottagningar och kliniker provtar patienter med luftvägssymtom och skickar in proverna till Folkhälsomyndigheten. Proverna analyseras för influensa A och B, SARS-CoV-2 och RS-virus A och B. För positiva influensapover fastställs även sub- och linjetyp. En del prover som är positiva för influensa och covid-19 sekvenseras för vidare karaktärisering. Syftet med sentinelprovtagningen är att bidra till övervakningen genom fördjupad virologisk analys.

Med sentinelprovtagning får myndigheten också en överblick av hur många av de provtagna patienterna med luftvägssymtom inom öppenvården som har influensa, covid-19 eller RS-virus. Provtagningen bidrar också till uppföljningen av vaccinationsskyddet genom det Europeiska nätverket VEBIS (Vaccine Effectiveness, Burden and Impact Studies for influenza and covid-19).

Sentinelövervakning för influensa, covid-19 och RS-virus

Alla mottagningar eller enskilda läkare i öppenvården som tar emot patienter med luftvägsinfektioner är välkomna som sentinelprovtagare.

Anmälan till sentinelprovtagning för influensa, covid-19 och RS-virus

Fördjupad viruskaraktärisering

För att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa förekomsten av och vidare karaktärisera cirkulerande virus, ombeds de svenska laboratorierna att skicka in sekvensdata (för SARS-CoV-2) och ett urval av prover (influensa A/B samt RS-virus) för vidare analys. Laboratorierna ombeds särskilt att skicka in prover och/eller sekvenser från patienter som är svårt sjuka, från patienter som inte svarar på antiviral behandling, samt från patienter som har insjuknat trots vaccinering eller immunisering. Proverna bidrar till att undersöka hur väl vaccinet matchar cirkulerande virus och om det finns förändringar i virus som kan orsaka exempelvis allvarligare sjukdom. För influensa ingår även att följa mutationer som associeras med antiviral resistens, det vill säga som påverkar hur väl antivirala läkemedel fungerar.

Prover såväl från de svenska laboratorierna som från sentinelövervakningen används för viruskaraktärisering. De sekvenserade stammarna laddas upp i den globala sekvensdatabasen GISAID. Aktuella kategorier för övervakning med helgenomsekvensering finns beskrivna i indikationen för sekvensering.

Den virologiska influensaövervakningen är en del av Folkhälsomyndighetens WHO-uppdrag som nationellt influensacenter (NIC). Ett antal influensaprover isoleras och skickas till WHO-laboratoriet i Storbritannien för antigenisk karaktärisering avseende vaccinlikhet. Därigenom kan de svenska proverna bidra till valet av stammar som ska ingå i nästa säsongs influensavaccin.

GISAID (gisaid.org)

Zoonotisk influensa

Den mikrobiella övervakningen av influensa syftar också till att upptäcka eventuell fågelinfluensa eller annan zoonotisk influensa. Detta genom vidare karaktärisering av influensa A-positiva prover som ger negativt resultat för cirkulerande säsongsinfluensa, eller vid andra avvikande metodologiska resultat. Utöver övervakning har Folkhälsomyndigheten en pandemiberedskap som övervakar och etablerar diagnostik för influensa med pandemisk potential.

På grund av en pågående smittspridning av fågelinfluensa A(H5N1) hos fåglar och fall hos en del däggdjur i världen förstärks övervakningen av influensa A-fall utanför den förväntade influensasäsongen (vecka 21–39). Detta medför att en högre andel influensa A-positiva prover subtypas för att fastställa att det rör sig om säsongsinfluensa. Vid eventuellt negativt resultat vid subtypning till A(H1)pdm09 eller A(H3) har Folkhälsomyndigheten möjlighet att utföra ytterligare subtypning för influensa A(H5) samt sekvensering för att undersöka om infektionen orsakas av zoonotisk influensa. Folkhälsomyndigheten har också diagnostisk beredskap för analys av influensa A(H5) vid direkt misstanke om infektion med fågelinfluensa.

Sjukdomsinformation om fågelinfluensa

Övervakning av fall som behöver sjukhusvård

Intensivvårdade patienter

Genom Svenska Intensivvårdsregistret rapporteringsmodul SIRI sker övervakning av intensivvårdade patienter med influensa respektive covid-19. Inom övervakningen av luftvägsvirus följer Folkhälsomyndigheten löpande antalet patienter som påbörjat intensivvård med influensa eller covid-19. För influensa rapporteras typ eller subtyp av influensavirus som orsakat sjukdomen. I data ingår både patienter med influensa respektive covid-19 som primärdiagnos och de som har en annan primärdiagnos.

Systemet bidrar till att tidigt kunna identifiera en ökning av antalet intensivvårdade patienter samt att få en ökad förståelse av de allvarliga fallen samt den epidemiologiska utvecklingen. Data visar även viktig information om riskgrupper och åldersgrupper bland de intensivvårdade patienterna. Systemet visar till viss del belastningen på intensivvården. Viss fördröjning i rapporteringen förekommer. Läs mer vid länken om influensa och virusinfektion.

Influensa och virusinfektion (icuregswe.org)

Några gånger per år sammanställs data på intensivvårdade patienter med RS-virusinfektion genom Svenska Intensivvårdsregistret (SIR).

Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) (icuregswe.org)

Aktuell beläggning på sjukhus och IVA

Socialstyrelsen presenterar på sin webbplats data över antalet patienter med covid-19 som vårdas på vanlig vårdavdelning och i intensivvård, både totalt för riket och per region. Data bygger på rapportering från regionerna samt från Svenska intensivvårdsregistret.

Lägesbild och statistik – covid-19, influensa, mykoplasma och RS (socialstyrelsen.se)

Nyinskrivna patienter inom slutenvård

Socialstyrelsen presenterar på sin webbplats data över antalet patienter med covid-19, influensa, RS-virus och mykoplasmainfektion som vårdas inom slutenvården. Data kommer från Patientregistrets särskilda veckorapportering. Statistiken är preliminär, framför allt för de senaste månaderna.

Lägesbild och statistik – covid-19, influensa, mykoplasma och RS (socialstyrelsen.se)

Sjukhusvårdade fall covid-19

Folkhälsomyndigheten följer antalet bekräftade fall av covid-19 som sjukhusvårdats genom samkörning av data från Socialstyrelsens patientregister med SmiNet. Data har en lång fördröjning och ingår därför i den långsiktiga uppföljningen av covid-19 snarare än den veckovisa övervakningen.

Antiviralförsäljning

Varje vecka får Folkhälsomyndigheten data från eHälsomyndigheten på föregående veckas försäljning av de antivirala läkemedlen mot influensa (zanamivir, oseltamivir och baloxavirmarboxil). Data över antalet sålda förpackningar från samtliga försäljningssätt ingår, det vill säga både recept som ordinerats inom vården och sjukvårdsrekvisitioner (främst från slutenvården/sjukhus). Varje förpackning motsvarar behandling för en patient. Data över receptförsäljningen motsvarar patienter som fått öppenvård för influensaliknande symtom. Data över rekvisitionsförsäljningen motsvarar det som köps in till slutenvården och kan därmed reflektera behandling av antivirala läkemedel av patienter samt sjukhusens lagerhållning inför förväntat intensiva perioder.

Övervakning av avlidna

Dödsfall inom 30 dagar

Folkhälsomyndighetens övervakning av avlidna baseras på statistik över antalet personer med laboratoriebekräftad influensa respektive covid-19 som avlidit enligt folkbokföringen inom 30 dagar efter sin diagnos. Information om dödsorsaker ingår inte i Folkhälsomyndighetens statistik och dödsfallen kan ha en annan dödsorsak än influensa respektive covid-19. Detta mått utelämnar också alla som kan ha avlidit med influensa eller covid-19 utan att få en laboratorieverifierad diagnos, vilket sannolikt ger ett visst mörkertal, samt personer som avlidit efter mer än 30 dagar efter diagnos. Rapporteringen sker med viss fördröjning.

Möjlighet att löpande följa antalet avlidna bekräftade fall med RS-virusinfektion saknas.

Tidigare förändringar i rapporteringen av dödsfall för covid-19

Dödfallen i Folkhälsomyndighetens statistik för 2020–2022 visar antalet personer med laboratoriebekräftad covid-19 som avlidit, oavsett dödsorsak, och är rapporterade som avlidna i databasen SmiNet. Dödsfallen har antingen rapporterats avlidna av behandlande läkare eller avlidit enligt folkbokföringen inom 30 dagar efter en covid-19 diagnos. I ett begränsat antal fall kan det vara känt av Smittskyddsenheten att dödsorsaken inte varit relaterad till covid-19 och då räknas inte dödsfallet med i statistiken. För fall anmälda från och med den 1 januari 2023 har definitionen av avlidna ändrats. Statistiken för 2023 visar antalet personer med laboratoriebekräftad covid-19 som avlidit enligt folkbokföringen, oavsett dödsorsak, inom 30 dagar efter en covid-19-diagnos. Därmed behöver inte uppgift om avliden vara rapporterad i SmiNet för att räknas i statistiken. Ändringen trädde ikraft den 21 juni och i samband med detta reviderades antalet avlidna fall anmälda från och med 1 januari 2023.

Dödsorsaker

Socialstyrelsen mäter dödsfall genom dödsorsaksregistret, som innehåller information från dödsorsaksintyget som läkare skickar in till Socialstyrelsen inom tre veckor efter att ett dödsfall inträffat. Läkaren beskriver i intyget det sjukdomsförlopp eller skadeförlopp som haft störst betydelse för dödsfallet (underliggande dödsorsak), samt andra sjukdomar och tillstånd som kan ha bidragit till dödsfallet (bidragande dödsorsaker). Läkaren kan uppge exempelvis misstänkt eller bekräftad influensa, covid-19 eller RS-virusinfektion.

Socialstyrelsen publicerar statistik om antalet personer med dödsorsak influensa respektive covid-19 per säsong en gång i månaden.

Statistik om döda i covid-19 och influensa (socialstyrelsen.se)

Överdödlighet

Som en del av det europeiska samarbetsprojektet EuroMoMo analyserar Folkhälsomyndigheten varje vecka det totala antalet dödsfall i Sverige oavsett orsak (på engelska så kallad all-cause mortality) som jämförs mot ett förväntat antal dödsfall. Dödsfall utöver det förväntade antalet kallas överdödlighet och kan ha olika förklaringar som exempelvis mycket kallt eller varmt väder eller hög aktivitet av infektionssjukdomar som till exempel influensa eller covid-19. Analyser sker både nationellt och regionalt samt för specifika åldersgrupper.

EuroMoMo (euromomo.eu)

Data över vaccination och immunisering

Vaccination mot covid-19

Vaccinationer mot covid-19 registreras i Nationella Vaccinationsregistret (NVR), som är ett verktyg för att följa upp nationella vaccinationsprogram och covid-19-vaccinationer. Där vaccinationsstatus används i övervakningen har data hämtats från NVR. Analyser av vaccinationseffekt publiceras under hösten 2025 i specialavsnitt i lägesrapporten för luftvägsvirus. Tidigare analyser av vaccinationseffekt har publicerats på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Kunskapsunderlag om vaccination mot covid-19

Statisk över vaccinationstäckningen mot covid-19 redovisas på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Statistik för vaccination mot covid-19

Vaccination mot influensa

Vaccinationer mot influensa registreras inte i NVR, vilket begränsar de analyser som är möjliga nationellt.

Folkhälsomyndigheten gör varje säsong flera datainsamlingar från de regioner som har möjlighet att ta ut data på influensavaccinationer per åldersgrupp. Utifrån denna statistik tar myndigheten fram preliminära uppskattningar av vaccinationstäckningen vid två tillfällen under säsongen. Vid slutet av säsongen görs en uppskattning av täckningen bland personer 65 år och äldre med data från alla regioner.

Statistik för influensavaccinationer

Vaccination och immunisering mot RS-virus

Det saknas i nuläget möjlighet att på nationell nivå samla och analysera detaljerade data över vaccination och förebyggande behandling med antikroppar mot RS-virus. Dessa insatser registreras inte i NVR eller annat nationellt register, vilket begränsar de analyser som är möjliga nationellt. Folkhälsomyndigheten planerar en insamling av aggregerade data från regionerna över antalet spädbarn som fått monoklonala antikroppar mot RS-virus under säsongen 2025/2026, det vill säga täckningsgraden för insatsen.

Serologiska immunitetsstudier

Folkhälsomyndigheten har regelbundet undersökt hur stor andel av befolkningen som har antikroppar mot SARS-CoV-2. På så sätt har man kunnat uppskatta hur stor andel som smittats av eller vaccinerats mot viruset. Överblivna blodprover från öppenvården har samlats in vid laboratorier för klinisk kemi och klinisk immunologi i nio regioner: Jämtland Härjedalen, Jönköping, Kalmar, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland och Örebro. Undersökningar med prover från blodgivare i samma regioner har också genomförts. Data har även samlats in via samarbeten i forskningsprojekt, läkemedelsföretag, webbpaneler och lokalt med frivillig provtagning. Resultaten redovisas på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Undersökningar av förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2

Prevalensstudier

Folkhälsomyndigheten genomförde under pandemin av covid-19 regelbundet regionala och nationella undersökningar för att mäta förekomsten av covid-19 i Sverige. Resultaten, och detaljer kring hur undersökningarna genomfördes, hittar du i våra rapporter. Förutom förekomsten av covid-19 redovisas de symtom som personerna har rapporterat i samband med provtagningen.

Undersökningar av förekomsten av covid-19

Virusnivåer i avloppsvatten

I samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med laboratoriet vid Svenskt Miljöepidemiologiskt Centrum görs mätningar av olika virusnivåer i avloppsvatten bland annat för influensavirus, RSV och SARS-CoV-2. Genom sekvensering av avloppsvattenprover för SARS-CoV-2 kan förekomsten av olika genetiska grupper eller virusvarianter följas över tid.

Mer information om metoden och myndighetens arbete finns på sidan om avloppsbaserad övervakning. Veckovisa data publiceras av SLU på Pathogens Portal Sverige och den interaktiva sidan Virus surveillance in wastewater.

• Dashboards : Wastewater Surveillance (pathogens.se)
• Virus surveillance in wastewater from SLU-SEEC (seec-slu.shinyapps.io)
• Avloppsbaserad övervakning av smittämnen

Syndromövervakning

Då luftvägsinfektioner såsom influensa och covid-19 för det stora flertalet ger symtom som inte kräver sjukhusvård, är det viktigt att kunna mäta sjukligheten hos dem som inte uppsöker sjukvården. Folkhälsomyndigheten använder flera datakällor för syndromövervakning av luftvägssymtom som en del av den epidemiologiska övervakningen.

Webbsök för influensa

Varje vecka får Folkhälsomyndigheten uppgifter om antalet sökningar gjorda på influensa och influensasymptom på webbplatsen 1177.se. Data matas in i en statistisk modell som uppskattar andelen personer i öppenvården med influensaliknande sjukdom, vilket är ett av de traditionella influensamåtten. Erfarenhet från tidigare säsonger visar att modellens uppskattningar följer laboratorierapporteringen väl, och att den ger en tidig indikation på omfattningen av influensaspridningen. Modellen kan dock påverkas av intensiv mediabevakning och annat som ändrar hur personer söker information på 1177.se, vilket främst påverkar systemet under oktober och början på november inför vaccinationsstarten.

1177.se

Webbsök publiceras på Folkhälsomyndighetens webbplats varje måndag under säsong. Därmed kan systemet utgöra ett komplement till Folkhälsomyndighetens övriga rapportering som kommer senare under veckan.

Webbsök för influensa

Hälsorapport

Hälsorapport består av en grupp inbjudna personer från hela Sverige som tillsammans hjälper Folkhälsomyndigheten att få en bild av befolkningens hälsa. Data från webbpanelen Hälsorapport viktas för att uppskatta hur svaren skulle se ut i hela Sveriges befolkning.

Eftersom de allra flesta som smittas av en luftvägsinfektion som influensa eller covid-19 inte behöver vård för sina symtom, är det viktigt att kunna mäta sjukligheten hos de som inte uppsöker läkare. Därför har Folkhälsomyndigheten under vissa perioder en veckovis rapportering av symtom igång genom Hälsorapport. Deltagare i webbpanelen ombeds då varje vecka rapportera om de har blivit sjuka i symtom som feber, rinnsnuva eller hosta. Med hjälp av svaren kan en uppskattning av andelen i befolkningen med exempelvis akut luftvägsinfektion göras. Möjligheten till denna typ av insamling är en del av myndighetens pandemiberedskap.

Den veckovisa rapporteringen av symtom har för närvarande uppehåll.

Hälsorapport – en webbpanel