De flesta i befolkningen uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Men det är också vanligt med olika typer av lätta psykiska besvär, så som oro, stress och sömnbesvär. Här kan du läsa mer om statistik kring psykisk hälsa och suicid, vårt uppdrag och vad vi gör, främjande och förebyggande arbete, vad psykisk hälsa är och stigmatisering.
Det handlar om livet – så heter Sveriges strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med år 2034. Strategin innehåller ett samlat ramverk med mål och delmål och för första gången ska dessa knytas ihop med ett uppföljningssystem för ett ökat lärande och effektivare arbete.
På vår webbplats Din psykiska hälsa kan du lära dig mer om vad som påverkar hur du mår psykiskt, vad du kan göra för att må bättre och hur du kan stötta andra.
Den 28 februari 2025 överlämnade Folkhälsomyndigheten strategin Tillsammans – för god gemenskap i hela befolkningen till regeringen. Strategin beskriver hur arbetet med att minska ensamhet ska förstärkas. Den gäller för perioden 2025–2029 och ska genomföras i samverkan mellan olika samhällsaktörer.
I takt med att vardagsrörelsen i befolkningen minskar, ökar de fysiska och psykiska hälsoproblemen. På regeringens uppdrag har Folkhälsomyndigheten förberett genomförandet av en nationell kraftsamling för ökad rörelse under 2026.
Suicidprevention har på tio år gått från att vara en fråga främst för vården till att ses som en bredare folkhälsofråga. I en ny temarapport visar Folkhälsomyndigheten hur samordningen har utvecklats och vilka framsteg som har skett i arbetet med att förebygga suicid.
Personer med skadligt bruk av alkohol eller narkotika löper flera gånger högre risk att dö i suicid än andra. Det visar aktuell kunskap som sammanställts i ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten.
Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.
Rapporten visar resultat från en intervjustudie som undersökt samordningsrollen i det främjande och förebyggande arbetet inom ANDTS, psykisk hälsa och suicidprevention i en lokal kontext och riktar sig till samordnare och beslutsfattare i kommuner, regioner och på länsstyrelser som arbetar med folkhälsofrågor.
Tydliga strukturer, resurser och samverkan mellan aktörer behövs för att lyckas i arbetet som kommunal samordnare. Det visar resultaten från en intervjustudie med samordnare. Faktabladet riktar sig till beslutsfattare i kommuner, regioner och på länsstyrelser som arbetar med folkhälsofrågor.