Statistiken på denna sida kommer från undersökningen Skolbarns hälsovanor. I undersökningen får skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år besvara frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Den senaste undersökningen genomfördes 2017/18. Undersökningen genomförs vart fjärde år.

Här kan du läsa mer om undersökningen Skolbarns hälsovanor

Livstillfredsställelse bland barn

En stor andel av Sveriges skolbarn svarar att de är nöjda med livet. Utan hänsyn till ålder eller kön svarar sex av sju skolbarn att de är nöjda med livet. Det finns dock skillnader både mellan könen och mellan olika åldersgrupper. Flest som är nöjda med livet finns bland 11-åringarna: 88 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna. Bland 13- och 15-åringarna var andelen lägre, särskilt bland flickorna. Lägst var andelen bland 15-åriga flickor, 77 procent. Frågan om livstillfredsställelse har funnits med i Skolbarns hälsovanor sedan 2001/02 och andelen som uppger att de har en hög livstillfredsställelse har legat stabilt över tid.

Bild 1. Andel skolbarn som känner sig nöjda med livet, utan hänsyn till ålder och kön.

Illustration som visar att sex av sju skolelever känner sig nöjda med livet. Källa: Skolbarns hälsovanor 2017/18 Folkhälsomyndigheten.

Färre skolbarn med funktionsnedsättning är nöjda med livet

Bland skolbarn med funktionsnedsättning är det färre som svarar att de är nöjda med livet. Totalt 77 procent av flickorna med funktionsnedsättning uppger att de är nöjda med livet, jämfört med 82 procent av flickor utan funktionsnedsättning. Bland pojkar är andelen 82 procent jämfört med 91 procent. Till skolbarn med funktionsnedsättning räknas även de som har en långvarig sjukdom eller annat långvarigt hälsoproblem. År 2017/18 uppgav 25 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna i åldern 11−15 år att de hade en funktionsnedsättning, en långvarig sjukdom eller något annat långvarigt hälsoproblem.

Bild 2. Andel skolbarn med och utan funktionsnedsättning som känner sig nöjda med livet.

Andel skolbarn med och utan funktionsnedsättning som känner sig nöjda med livet

Källa: Skolbarns hälsovanor 2017/18, Folkhälsomyndigheten.

Psykosomatiska besvär bland barn

De flesta skolbarn svarar alltså att de känner sig nöjda med livet, men många uppger att de har återkommande psykosomatiska besvär. Det kan t.ex. vara magont, nedstämdhet, nervositet eller sömnsvårigheter. Att besvären är återkommande innebär att de har haft minst två besvär oftare än en gång i veckan under sex månaders tid.

Högst andel med återkommande psykosomatiska besvär finns bland 15-åriga flickor, med 62 procent år 2017/18. Bland 15-åriga pojkar var andelen 35 procent. Lägst förekomst fanns bland 11- och 13-åriga pojkar där andelen låg runt 30 procent. Andelen 13- och 15-årigar som uppger psykosomatiska besvär har ökat under 2000-talet, och vid mätningen 2017/18 sågs även en ökning bland 11-åringarna. Den senaste internationella rapporten i undersökningen Skolbarns hälsovanor som kom 2020 visade att det är en relativt hög andel skolbarn som uppger att de har återkommande psykosomatiska besvär i hela Europa. Sverige låg dock något över genomsnittet och betydligt högre än andra nordiska länder.

Läs mer om 2017/2018 Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) survey in Europe and Canada på WHOs webbplats.

Psykosomatiska besvär - vad är det?

Psykiska besvär kan ta sig uttryck i mer kroppsliga känningar så som spänningshuvudvärk, ont i magen eller yrsel. Dessa besvär kan förstås uppstå av andra orsaker, men kan utlösas eller förstärkas av exempelvis stress. Vi kallar detta för psykosomatiska besvär.

Somatiska besvär: Huvudvärk, magont, ryggont och yrsel.

Psykiska besvär: Irritation/dåligt humör, nedstämdhet, nervositet och sömnsvårigheter.

Bild 3. Självrapporterade psykosomatiska besvär hos skolbarn, flickor och pojkar, 11, 13 och 15 år.

Två diagram som visar självskattade psykosomatiska besvär hos skolelever, ett för flickor och ett för pojkar. Diagrammen visar att psykosomatiska besvär rapporteras i större utsträckning i de äldre åldersgrupperna och bland flickor. Källa: Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten.

Psykosomatiska besvär är också vanligare bland skolbarn med funktionsnedsättning. Totalt 62 procent av alla flickor med funktionedsättning uppgav 2017/18 att de hade minst två psykosomatiska besvär, jämfört med 50 procent av flickor utan funktionsnedsättning. Bland pojkar var andelen 40 procent jämfört med 29 procent.

Patientregistret

I patientregistret (PAR) finns uppgifter om diagnoser som ställts i samband med sjukhusvård eller vid läkarbesök i den specialiserade öppenvården. Diagnoser som ställts i primärvården ingår inte i statistiken.

Läs mer