Statistik om psykisk hälsa bland barn och unga

De flesta barn i Sverige mår bra och uppger att de är nöjda med livet. Här redovisas statistik som visar hur skolbarn bedömer sitt allmänna hälsotillstånd och sin livstillfredsställelse samt hur vanligt det är med psykosomatiska besvär som magont, nedstämdhet, nervositet och sömnsvårigheter. Vi presenterar också de vanligaste psykiatriska diagnoserna bland barn och unga samt statistik om psykisk ohälsa bland unga vuxna.

I undersökningen Skolbarns hälsovanor får skolbarn åldern 11, 13 och 15 år besvara frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Den senaste undersökningen genomfördes 2017/18. Längre ner på sidan finns statistik om psykisk ohälsa bland unga i åldern 16–24 år.

Livstillfredsställelse bland barn

En hög andel av Sveriges skolbarn svarar att de trivs bra eller mycket bra med livet. Utan hänsyn till ålder eller kön svarar sex av sju skolbarn att de är nöjda med livet. Det finns dock skillnader både mellan könen och mellan olika åldersgrupper. Flest som är nöjda med livet finns bland 11-åringarna: 88 procent av flickorna och 93 procent av pojkarna. Bland 13- och 15-åringarna var andelen lägre, särskilt bland flickorna. Lägst var andelen bland 15-åriga flickor, 77 procent. Frågan om livstillfredsställelse har funnits med i Skolbarns hälsovanor sedan 2001 och andelen som uppger att de har en hög livstillfredsställelse har legat stabilt över tid.

Illustration som visar att sex av sju skolelever känner sig nöjda med livet. Källa: Skolbarns hälsovanor 2017/18 Folkhälsomyndigheten.

Färre skolbarn med funktionsnedsättning är nöjda med livet

Bland skolbarn med funktionsnedsättningar är det färre som svarar att de är nöjda med livet. Totalt 77 procent av flickorna med funktionsnedsättning uppger att de är nöjda med livet, jämfört med 82 procent av flickor utan funktionsnedsättning. Bland pojkar är andelen 82 procent jämfört med 91 procent. Till skolbarn med funktionsnedsättning räknas även de som har en långvarig sjukdom eller annat långvarigt hälsoproblem. År 2017/18 uppgav 25 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna i åldern 11−15 år att de hade en funktionsnedsättning, en långvarig sjukdom eller något annat långvarigt hälsoproblem.

Andel skolbarn med och utan funktionsnedsättning som känner sig nöjda med livet.

figur, •	Andel skolbarn med och utan funktionsnedsättning som känner sig nöjda med livet

Källa: Skolbarns hälsovanor 2017/18, Folkhälsomyndigheten.

Psykosomatiska besvär bland barn

De flesta skolbarn svarar alltså att de känner sig nöjda med livet, men många uppger att de har återkommande psykosomatiska besvär. Det kan t.ex. vara magont, nedstämdhet, nervositet eller sömnsvårigheter. Att besvären är återkommande innebär att de har haft minst två besvär oftare än en gång i veckan under sex månaders tid.

Högst andel med återkommande psykosomatiska besvär finns bland 15-åriga flickor, med 62 procent år 2017/18. Bland 15-åriga pojkar var andelen 35 procent. Lägst förekomst fanns bland 11- och 13-åriga pojkar där andelen låg runt 30 procent. Andelen 13- och 15-årigar som uppger psykosomatiska besvär har ökat under 2000-talet, och vid mätningen 2017/18 sågs även en ökning bland 11-åringarna. Den senaste internationella rapporten i undersökningen Skolbarns hälsovanor som kom 2016 visade att det i hela världen är en relativt hög andel skolbarn som uppger att de har återkommande psykosomatiska besvär. Sverige låg dock något över världsgenomsnittet och betydligt högre än andra nordiska länder.

Vad är psykosomatiska besvär?

Psykiska besvär kan ta sig uttryck i mer kroppsliga känningar så som spänningshuvudvärk, ont i magen eller yrsel. Dessa besvär kan förstås uppstå av andra orsaker, men kan utlösas eller förstärkas av exempelvis stress. Vi kallar detta för psykosomatiska besvär.

Somatiska besvär: Huvudvärk, magont, ryggont och yrsel.

Psykiska besvär: Irritation/dåligt humör, nedstämdhet, nervositet och sömnsvårigheter.

Två diagram som visar självskattade psykosomatiska besvär hos skolelever, ett för flickor och ett för pojkar. Diagrammen visar att psykosomatiska besvär rapporteras i större utsträckning i de äldre åldersgrupperna och bland flickor. Källa: Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten.

Psykosomatiska besvär är också vanligare bland skolbarn med funktionsnedsättning. Totalt 62 procent av alla flickor med funktionedsättning uppgav 2017/18 att de hade minst två psykosomatiska besvär, jämfört med 50 procent av flickor utan funktionsnedsättning. Bland pojkar var andelen 40 procent jämfört med 29 procent.

Psykiatriska diagnoser bland barn

År 2017 fick närmare 48 500 barn i åldern 7–17 år en psykiatrisk diagnos i den specialiserade psykiatriska öppen- eller slutenvården (patientregistret, Socialstyrelsen). Av dessa var 57 procent pojkar.

Adhd, autism, depression och ångestsyndrom var de fyra vanligaste diagnoserna bland både pojkar och flickor. Den femte vanligaste diagnosen skiljde sig mellan könen: ätstörningar för flickor, och störningar relaterade till substansbruk för pojkar. Andelen med dessa tillstånd var dock låg i jämförelse med de fyra andra diagnosgrupperna.

Neuropsykiatriska diagnoser var vanligare bland pojkar jämfört med flickor, och då särskilt adhd. År 2017 var det 2 761 pojkar per 100 000 stycken som fick den diagnosen. Också bland flickor var adhd den vanligaste diagnosen, med 1 316 flickor per 100 000 stycken samma år.

Patientregistret

I patientregistret (PAR) finns uppgifter om diagnoser som ställts i samband med sjukhusvård eller vid läkarbesök i den specialiserade öppenvården. Diagnoser som ställts i primärvården ingår inte i statistiken.

De fyra vanligaste psykiatriska diagnoserna bland flickor och pojkar 7–17 år 2017. Antal per 100 000.

•	De fyra vanligaste psykiatriska diagnoserna bland flickor och pojkar 7-17 år 2017

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Psykisk ohälsa bland unga 16–24 år

Unga i åldern 16–24 år är den åldersgrupp där flest uppger att de har ett gott eller mycket gott allmänt hälsotillstånd. Men i denna åldersgrupp finns också störst andel som rapporterar att de har olika typer av psykiska besvär och även suicidtankar. Unga får också oftare psykiatrisk vård jämfört med äldre åldersgrupper. Bland barn är det pojkar som oftare vårdas i psykiatrin, men bland unga vuxna är psykiatrisk vård vanligare bland kvinnor än bland män.

Nedsatt psykiskt välbefinnande bland unga

Måttet nedsatt psykiskt välbefinnande anger hur stor del av befolkningen som kan ha någon form av psykisk ohälsa. Andelen som uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande är högre bland unga i åldern 16–24 år än bland andra åldersgrupper. År 2018 uppgav 35 procent av de unga kvinnorna och 20 procent av de unga männen ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen unga som uppger ett nedsatt psykiskt välbefinnande ökade under perioden 2012–2018.

Andelen kvinnor och män 16–24 år som uppgett ett nedsatt psykiskt välbefinnande under perioden 2012–2018.

Diagrammet visar andelen kvinnor och män 16-84 år som uppgett ett nedsatt psykiskt välbefinnande under perioden 2012–2018. Fler kvinnor än män uppger nedsatt psykiskt välbefinnande och andelen har ökat cirka 10 procentenheter bland kvinnor och cirka 5 procentenheter bland män från 2012 till 2018.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Ängslan, oro och ångest bland unga

Ängslan, oro eller ångest är vanliga och ofta viktiga känslor i våra liv. Men ångest kan också vara ett tecken på psykisk ohälsa och ingår som symtom i flera psykiatriska tillstånd. Det är dock svårt att dra en gräns för när upplevelser av oro eller ångest blir ohälsosamma. Den nationella folkhälsoenkäten visar att det är mycket vanligt med lätta besvär av ängslan, oro eller ångest i hela befolkningen men andelen är högre bland unga än i andra åldersgrupper. År 2018 uppgav 46 procent av kvinnorna och 33 procent av männen i åldern 16–24 år att de hade lätta besvär av ängslan, oro eller ångest. Denna andel har i flera år legat på ungefär samma nivå. Däremot har andelen unga som uppger svåra besvär ökat. Störst har ökningen varit bland unga kvinnor.

Andel kvinnor och män 16–24 år som uppgett svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, 2012–2018.

Andel kvinnor och män 16–24 år som uppgett svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, 2012–2018.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Psykiatriska diagnoser bland unga vuxna 18–24 år

År 2017 fick nästan 51 000 personer i åldern 18–24 år en psykiatrisk diagnos i öppen- eller slutenvården. Av dessa var 56 procent kvinnor. Den vanligaste diagnosen bland kvinnor var ångestsyndrom, men det var också vanligt med depressioner och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom adhd och autismspektrumstörningar. Under 2017 var t.ex. adhd lika vanligt bland kvinnor som bland män i åldersgruppen 18–24 år. För unga män var adhd den vanligaste psykiatriska diagnosen, och hälften så många män som kvinnor diagnostiserades med depression eller ångestsyndrom. Den femte vanligaste diagnosen under 2017 var personlighetsstörningar bland kvinnor, och bland män var den femte vanligast diagnosen störningar relaterade till substansbruk.

De fyra mest vanligt förekommande psykiatriska diagnoserna bland kvinnor och män 18–24 år 2017. Antal per 100 000.

•	De fyra mest vanligt förekommande psykiatriska diagnoserna bland kvinnor och män 18-24 år 2017

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Läs mer

Folkhälsodata
FolkhälsoStudio
Utvecklingen av psykosomatiska besvär
Statistik kring suicid och suicidtankar
Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas

Att mäta psykisk hälsa

Psykisk hälsa kan mätas på olika sätt. Allmän självskattad hälsa omfattar både den psykiska, somatiska och sociala hälsan. Psykiskt välbefinnande fokuserar främst på de positiva dimensionerna av psykisk hälsa medan nedsatt psykiskt välbefinnande ringar in lättare grader av psykisk ohälsa. Olika typer av besvär, så som ängslan, oro, ångest, stress och sömnbesvär, kan också vara viktiga för att förstå psykisk hälsa.

Här kan du få hjälp

Behöver du akut hjälp? Ring 112.

För svar om vart du och ditt barn ska vända er inom vården besök 1177 Vårdguiden, eller ring 1177.

Gå till toppen av sidan