Genvägar till innehåll på sidan:

Statistik: livstillfredsställelse

Att känna sig nöjd och tillfreds med livet är en viktig del av det psykiska välbefinnandet. Frågan om livstillfredsställelse har ställts i enkäten Skolbarns hälsovanor sedan 2001/02.

Vid det senaste mättillfället 2017/18 uppgav sex av sju skolbarn god livstillfredsställelse, och denna andel har varit relativt stabil under perioden 2001/02–2017/18 (figur 1 och 2). Andelen som uppgav god livstillfredsställelse var högre bland pojkar än flickor. Störst könsskillnad fanns bland 15-åringarna där 87 procent av pojkarna och 77 procent av flickorna svarade att de känner sig nöjda med livet.

Figur 1. Andel pojkar i åldern 11, 13 och 15 år som svarat att de känner sig nöjda med livet 2001/02–2017/18. Källa: Skolbarns hälsovanor.

Linjediagram som visar Andel pojkar i åldern 11, 13 och 15 år som svarat att de känner sig nöjda med livet

Figur 2. Andel flickor i åldern 11, 13 och 15 år som svarat att de känner sig nöjda med livet 2001/02–2017/18. Källa: Skolbarns hälsovanor.

Linjediagram som visar Linjediagram som visar Andel pojkar i åldern 11, 13 och 15 år som svarat att de känner sig nöjda med livet Figur 2. Andel flickor i åldern 11, 13 och 15 år som svarat att de känner sig nöjda med livet

Statistik: psykiska och somatiska besvär

Psykiska och somatiska besvär kan vara av varierande intensitet och varaktighet. Att uppge psykiska eller somatiska besvär behöver inte betyda att man mår dåligt, utan besvären kan uppstå som en reaktion på de vanliga utmaningar som man möter i livet.

Det är vanligt att skolbarn uppger psykiska och somatiska besvär, särskilt flickor i tonåren. I alla åldrar uppgav flickor besvär oftare än pojkar och störst könsskillnad fanns bland 15-åringarna. I denna ålder var det till exempel dubbelt så vanligt att uppge nervositet eller nedstämdhet bland flickor som bland pojkar.

Statistiken om psykiska och somatiska besvär kommer från Skolbarns hälsovanor.

Återkommande psykiska och somatiska besvär

Andelen skolbarn som uppger att de har haft minst 2 psykiska eller somatiska besvär oftare än 1 gång i veckan har ökat sedan början av 2000-talet (figur 3 och 4) och andelen har dubblerats sedan mitten av 1980-talet. Högst är andelen bland 15-åriga flickor, drygt 60 procent (2017/18). Bland 11-åringarna har andelen med återkommande besvär varit ganska stabil över tid, men 2017/18 skedde en ökning.

Den senaste internationella rapporten i undersökningen Skolbarns hälsovanor visar att andelen skolbarn som uppger återkommande psykiska eller somatiska besvär är hög i många länder. Sverige ligger något över genomsnittet i Europa och Nordamerika och en bra bit högre än våra nordiska grannländer.

2017/18 International ReportSpotlight on adolescent health and well-being (hbsc.org)

Figur 3. Andel pojkar i åldern 11, 13 och 15 år som uppgett minst 2 psykiska eller somatiska besvär oftare än 1 gång i veckan under perioden 2001/02–2017/18. Källa: Skolbarns hälsovanor.

Linjediagram som visr Andel pojkar i åldern 11, 13 och 15 år som uppgett minst 2 psykiska eller somatiska besvär oftare än 1 gång i veckan

Figur 4. Andel flickor i åldern 11, 13 och 15 år som uppgett minst 2 psykiska eller somatiska besvär oftare än 1 gång i veckan under perioden 2001/02–2017/18. Källa: Skolbarns hälsovanor.

Linjediagram som visar Andel flickor i åldern 11, 13 och 15 år som uppgett minst 2 psykiska eller somatiska besvär oftare än 1 gång i veckan

Skolstress

En hög andel av skolbarnen uppger att de känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. År 2017/18 var andelen högst bland 15-åriga flickor (73 procent). Motsvarande andel bland 11- och 13-åriga flickor var 21 respektive 48 procent. Pojkar uppger skolstress i lägre utsträckning, men även här fanns den högsta andelen bland 15-åringarna (48 procent, 2017/18). Andelen skolbarn som uppgav skolstress minskade 2009/10 för att sedan öka igen (figur 5 och 6).

Figur 5. Andel 11-, 13- och 15-åriga flickor som svarat att de känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. 2001/02–2017/18. Källa: Skolbarns hälsovanor.

Linjediagram som visar Linjediagram som visar Andel flickor i åldern 11, 13 och 15 år som uppgett minst 2 psykiska eller somatiska besvär oftare än 1 gång i veckan Skolstress En hög andel av skolbarnen uppger att de känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. År 2017 var andelen högst bland 15-åriga flickor (73 procent). Motsvarande andel bland 11- och 13-åriga flickor var 21 respektive 48 procent. Pojkar uppger skolstress i lägre utsträckning, men även här fanns den högsta andelen bland 15-åringarna (48 procent, 2017). Andelen skolbarn som uppgav skolstress minskade 2009/10 för att sedan öka igen (figur 5 och 6).  Figur 5. Andel 11-, 13- och 15-åriga flickor som svarat att de känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet.

Figur 6. Andel 11-, 13- och 15-åriga pojkar som svarat att de känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. 2001/02–2017/18. Källa: Skolbarns hälsovanor.

Linjediagram som visar Linjediagram som visar Linjediagram som visar Andel flickor i åldern 11, 13 och 15 år som uppgett minst 2 psykiska eller somatiska besvär oftare än 1 gång i veckan Skolstress En hög andel av skolbarnen uppger att de känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. År 2017 var andelen högst bland 15-åriga flickor (73 procent). Motsvarande andel bland 11- och 13-åriga flickor var 21 respektive 48 procent. Pojkar uppger skolstress i lägre utsträckning, men även här fanns den högsta andelen bland 15-åringarna (48 procent, 2017). Andelen skolbarn som uppgav skolstress minskade 2009/10 för att sedan öka igen (figur 5 och 6).  Figur 5. Andel 11-, 13- och 15-åriga flickor som svarat att de känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. Figur 6. Andel 11-, 13- och 15-åriga pojkar som svarat att de känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet

Statistik: psykiatriska tillstånd och suicid

Psykiatriska tillstånd omfattar psykiska sjukdomar, syndrom och funktionsnedsättningar. Statistiken är framtagen med data från Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister och beskriver andelen barn i åldern 10–17 år som har fått psykiatrisk vård. I patientregistret registreras all sjukhusvård och alla läkarbesök i den specialiserade öppenvården. I läkemedelsregistret dokumenteras alla uttag av receptbelagda läkemedel oberoende av vårdgivare.

Psykiatrisk vård

År 2020 fick 5,5 procent av pojkarna och 3,1 procent av flickorna i åldern 10–17 år psykiatrisk vård. För både pojkar och flickor var adhd den vanligaste orsaken till vården (figur 7). Trots det var det nästan dubbelt så många pojkar som flickor som behandlades för adhd 2020. Även vård för autism var vanligare bland pojkar än flickor, medan flickor oftare behandlades för ångest och depression.

Figur 7. Antal flickor och pojkar 10–17 år per 100 000 invånare som gjort ett läkarbesök i psykiatrin 2020 fördelat på de vanligaste diagnoserna. Källa: Patientregistret.

Stapeldiagram som visar Antal flickor och pojkar 10–17 år per 100 000 invånare som gjort ett läkarbesök i psykiatrin 2020

Psykofarmaka

Psykofarmaka är olika typer av läkemedel som används i behandlingen av psykiatriska tillstånd. År 2020 var det 1,7 procent av pojkarna och 3,2 procent av flickorna (10–17 år) som tog ut antidepressiva läkemedel. Denna andel har tredubblats sedan 2006, bland båda könen (figur 8). Även uttag av adhd-läkemedel har mångdubblats, och under 2020 hade 6,6 procent av pojkarna och 3,4 procent av flickorna i åldern 10–17 år minst ett uttag av dessa läkemedel (figur 9).

Figur 8. Antal pojkar och flickor per 100 000 (10–17 år) som har minst ett uttag av antidepressiva läkemedel under perioden 2006–2020. Källa: Läkemedelsregistret.

Linjediagram som visar Antal pojkar och flickor per 100 000 (10–17 år) som har minst ett uttag av antidepressiva läkemedel

Figur 9. Antal pojkar och flickor per 100 000 (10–17 år) som har minst ett uttag av adhd-läkemedel under perioden 2006–2020. Källa: Läkemedelsregistret.

Linjediagram som visar Antal pojkar och flickor per 100 000 (10–17 år) som har minst ett uttag av adhd-läkemedel

Vård för suicidförsök

Andelen barn som har vårdats på sjukhus i samband med suicidförsök eller annan avsiktlig självdestruktiv handling har minskat över tid, särskilt bland flickor (figur 10). År 2020 var det 131 flickor och 25 pojkar per 100 000 invånare i åldern 10–17 år som fick sjukhusvård för detta.

Figur 10. Antal pojkar och flickor 10–17 år per 100 000 invånare som vårdats på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling, 2006–2020. Källa: Patientregistret.

Linjediagram som visar Antal pojkar och flickor 10–17 år per 100 000 invånare som vårdats på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling,

Suicid

Det är ovanligt att barn dör i suicid. Bland barn under 10 år registrerades inga suicid i Sverige under perioden 2006–2021, även om det förekom dödsfall där man inte har kunnat fastställa om dödsorsaken var suicid eller en olyckshändelse.

Runt 20 barn under 18 år dör varje år av suicid i Sverige, de flesta av dessa är i åldern 13–17 år och 55 procent är pojkar. Av de barn som dog i suicid under perioden 2007–2020 hade 38 procent varit i kontakt med psykiatrin någon gång året före dödsfallet. Denna andel var högre bland flickor (48 procent) än pojkar (27 procent).

Faktablad: Suicid bland barn i Sverige – Kunskapsstöd

Datakällor

Skolbarns hälsovanor: Statistik om självrapporterad livstillfredsställelse, psykiska och somatiska besvär bland skolbarn 11, 13 och 15 år.

Nationella folkhälsoenkäten: Statistik om psykiskt välbefinnande, psykiska besvär, suicidtankar och självrapporterade suicidförsök. Undersökningen genomförs varje eller vartannat år.

Patientregistret (socialstyrelsen.se): Statistik om psykiatrisk vård samt vård för suicidförsök. Omfattar enbart sjukhusvård och specialiserad öppenvård.

Läkemedelsregistret (socialstyrelsen.se): Statistik över receptbelagda uthämtade läkemedel. Omfattar samtliga förskrivare i Sverige.

Dödsorsaksregistret (socialstyrelsen.se): Alla dödsfall i Sverige som kodats som avsiktligt självdestruktiv handling (ICD: X60–X84).

Läs mer