Datakällor

Statistiken kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor. Där får skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år besvara frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Undersökningen genomförs vart fjärde år och den senaste datainsamlingen var 2017/18. Statistik om psykiatrisk vård kommer från Socialstyrelsens patientregister. Registret omfattar enbart sjukhusvård och specialiserad öppenvård. Primärvård ingår inte. Den senaste statistiken är från 2019. Du kan själv ta fram statistik från Skolbarns hälsovanor och patientregistret.

Pojkar mest nöjda med livet

Vid mätningen 2017/18 var det sex av sju skolbarn som svarade att de känner sig nöjda med livet. Svaret var vanligare bland pojkar än flickor och bland yngre jämfört med äldre skolbarn. Högst andel som kände sig nöjda med livet fanns bland 11-åriga pojkar, 93 procent, och lägst andel fanns bland 15-åriga flickor, 77 procent. Andelen skolbarn som uppger att det känner sig nöjda med livet har legat stabil sedan frågan började ställas 2001/02. Detta gäller både för flickor och pojkar och de olika åldersgrupperna (figur 1).

Figur 1. Andel pojkar (överst) och flickor (underst) i olika åldrar som svarat att de känner sig nöjda med livet 2001/02–2017/18. Källa: Skolbarns hälsovanor.

Många flickor uppger psykiska och somatiska besvär

Trots att de flesta skolbarn svarar att de känner sig nöjda med livet är det vanligt att uppge olika typer av psykiska och somatiska besvär. Besvären är vanligast bland 15-åriga flickor. I den gruppen uppgav 62 procent att de haft återkommande psykiska eller somatiska besvär. Bland 11- och 13-åriga pojkar var andelen hälften så stor (30 procent). Bland 13- och 15-åringar har andelen med återkommande psykiska eller somatiska besvär gradvis ökat sedan 1980-talet. Vid mätningen 2017/18 sågs även en ökning bland 11-åringarna. Figur 2 visar hur utvecklingen har sett ut under 2000-talet.

Återkommande psykiska och somatiska besvär

Detta innebär att barnen uppgett att de haft minst två av nedanstående besvär oftare än 1 gång i veckan under det senaste halvåret:

Psykiska besvär: Irritation/dåligt humör, nedstämdhet, nervositet sömnbesvär.

Somatiska besvär: Huvudvärk, magont, ryggont och yrsel.

Irritation/dåligt humör är det som oftast uppges av barn som har återkommande besvär. Det gäller både flickor och pojkar i olika åldrar. Det näst vanligaste besväret bland pojkar i alla åldersgrupper och bland 11-åriga flickor är sömnbesvär. För 13- och 15-åriga flickor är det näst vanligaste besväret nervositet.

Den senaste internationella rapporten i undersökningen Skolbarns hälsovanor visar att andelen skolbarn som uppger återkommande psykiska eller somatiska besvär är relativt hög även i många andra länder. Sverige ligger något över genomsnittet och en bra bit högre än våra nordiska grannländer.

Figur 2. Självrapporterade psykiska och somatiska besvär bland skolbarn, flickor (överst) och pojkar (underst), 11, 13 och 15 år, 2001/02–2017/18.

Adhd vanlig orsak till besök i psykiatrin

År 2019 besökte 7 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i åldern 10–17 år den psykiatriska vården. Adhd var den vanligaste diagnosen bland båda könen, även om det var nästan dubbelt så många pojkar som flickor vårdades för detta. Den nästa vanligaste diagnosen bland pojkar var autismspektrumsyndrom och bland flickor ångestsyndrom.

Figur 3. Antal pojkar och flickor 10–17 år per 100 000 invånare som vårdats i psykiatrisk öppen- eller slutenvård uppdelat på huvuddiagnos 2019. Datakälla: Patientregistret.