Datakällor

Uppgifterna om psykiskt välbefinnande och självrapporterade psykiska besvär kommer från Nationella folkhälsoenkäten som genomförs vartannat år. Den senaste datainsamlingen var 2020. Svarsfrekvensen är 25 procent i åldersgruppen 16–29 år. Statistik för psykiatrisk vård kommer från Socialstyrelsens patientregister. Registret omfattar enbart sjukhusvård och specialiserad öppenvård. Primärvård ingår inte. Den senaste statistiken är från 2019

Mycket gott psykiskt välbefinnande vanligast bland killar

De flesta unga uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. År 2020 var andelen 81 procent. Av dessa var det 13 procent som skattade sitt psykiska välbefinnande som mycket gott. Denna andel var högre bland killar (17 procent) än bland tjejer (10 procent).

Figur 1. Andel killar och tjejer 16–29 år med gott respektive mycket gott psykiskt välbefinnande 2020. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Diagram som visar andel killar och tjejer 16–29 år med gott respektive mycket gott psykiskt välbefinnande 2020.

Psykiska besvär vanligt bland unga, särskilt bland tjejer

Trots att många unga skattar sitt psykiska välbefinnande som gott är det en hög andel som uppger psykiska besvär.

Det var mer än hälften av de unga (54 procent) som uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest 2020. Av dessa var det 13 procent som bedömde besvären som svåra, resten angav att de hade lätta besvär. Lätta besvär av ängslan, oro eller ångest kan utgöra en normal del av livet och behöver inte ha en varaktigt negativ inverkan på de ungas liv. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest uppges dubbelt så ofta av tjejer som av killar och i båda grupper har andelen som uppger dessa besvär ökat över tid (figur 2). Andelen som upplevde svåra besvär var 18 procent av tjejerna och 9 procent av killarna 2020.

Figur 2. Andel killar och tjejer 16–29 år som uppgett svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 2010–2020.

Diagram som visare andel killar och tjejer 16–29 år som uppgett svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 2010–2020

En av fyra unga 16–29 år uppger att de känner sig stressade. Av dessa var det 6 procent som uppgav att de kände sig mycket stressade. Båda nivåerna av stress uppges oftare av tjejer än av killar (figur 2). År 2020 svarade 9 procent av tjejerna och 2 procent av killarna att de kände sig mycket stressade. Andelen som uppger att de känner sig stressade har ökat över tid, medan andelen som svarar att de känner sig mycket stressade har legat relativt stabilt.

Figur 3. Andel killar och tjejer 16–29 år som uppger att de känner sig stressade 2010–2020.

Diagram som visar andel killar och tjejer 16–29 år som uppger att de känner sig stressade 2010–2020

Allvarlig psykisk påfrestning kan indikera att man har någon form av psykiatriskt tillstånd. Det kan handla om att man under en längre tid känt sig nedstämd, rastlös eller orolig. År 2020 var det var totalt 13 procent av de unga 16–29 år som uppgav allvarlig psykisk påfrestning. Andelen bland killarna var 11 procent och bland tjejerna 15 procent. Könsskillnaden var dock inte statistiskt säkerställd. Det var 8 procent av tjejerna och 3 procent av killarna som svarade att de fått diagnosen depression av en läkare det senaste året.

Dubbelt så vanligt med ångestdiagnoser bland tjejer

Unga 18–29 år vårdas oftare i psykiatrin jämfört med äldre åldersgrupper. Det kan bero på att många psykiatriska tillstånd startar i övergången till vuxenlivet och att fler unga än äldre får specialistvård.

Enligt den senaste statistiken från Socialstyrelsen fick 7 procent av tjejerna och 6 procent av killarna i åldern 18–29 år specialiserad psykiatrisk vård 2019. Den vanligaste diagnosen bland tjejer var ångestsyndrom och bland killar adhd. Adhd var den näst vanligaste diagnosen bland tjejer 2019. Vård för alkohol- och narkotikaberoende samt autismspektrumdiagnoser vanligare bland killar än bland tjejer. Vård för ångest, depression och adhd var detta år vanligare bland tjejer.

Figur 4. Antal killar och tjejer 18–29 år per 100 000 invånare som fick psykiatrisk öppen- eller slutenvård för olika huvuddiagnoser 2019.

Diagram som visar antal killar och tjejer 18–29 år per 100 000 invånare som fick psykiatrisk öppen- eller slutenvård för olika huvuddiagnoser

Läs mer