Genvägar till innehåll på sidan:
- Statistik: psykiskt välbefinnande
- Statistik: psykiska besvär
- Statistik: psykiatriska tillstånd och suicid
Att ha ett gott psykiskt välbefinnande innebär bland annat att man kan hantera livets upp- och nedgångar, att man har framtidstro, goda relationer och att man kan känna ett inre lugn. Frågor om psykiskt välbefinnande har ställts i den nationella folkhälsoenkäten sedan 2018. Längst ned på sidan finns information om olika statistikkällor.
Svarsfrekvens
Svarsfrekvensen i den nationella folkhälsoenkäten har minskat över tid och är särskilt låg i gruppen 16–29 år. År 2022 svarade 22 procent av16–29-åringarna på enkäten. Det är oklart om resultatet kan generaliseras till resten av befolkningen i denna åldersgrupp.
Det senaste resultatet av nationella folkhälsoenkäten (2022) visar att 77 procent av åldersgruppen 16–29 år uppgav ett gott psykiskt välbefinnande och denna andel var högre bland killar än tjejer (figur 1).
Figur 1. Andel tjejer och killar 16–29 år som uppgett ett gott psykiskt välbefinnande 2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.
Statistik: psykiska besvär
Psykiska besvär är självrapporterade och kan vara av varierande intensitet och varaktighet. Att ha psykiska besvär behöver inte betyda att man mår dåligt, utan besvären kan uppstå som en reaktion på de vanliga utmaningar som man möter i livet. Statistiken om psykiska besvär kommer från den nationella folkhälsoenkäten.
Att uppge psykiska besvär är vanligt i hela befolkningen, men är särskilt vanligt i åldersgruppen 16–29 år. De flesta bedömer besvären som lätta. Men i denna ålder är det också en högre andel som uppger svåra besvär.
Ängslan, oro eller ångest
År 2022 svarade 73 procent av tjejerna och 46 procent av killarna att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. Av denna andel var det 23 procent av tjejerna och 9 procent av killarna som uppgav svåra besvär, resten beskrev besvären som lätta. Andelen som uppger besvär av ängslan, oro eller ångest har ökat i åldersgruppen, bland båda könen mellan 2006 och 2022 (figur 2). Ökningen gäller både lätta och svåra besvär.
Figur 2. Andel killar och tjejer 16–29 år som uppgett lätta eller svåra besvär (sammanslaget) av ängslan, oro eller ångest 2006–2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.
Sömnbesvär
År 2022 svarade 39 procent i åldersgruppen 16–29 år att de har besvär med sömnen. Av denna andel var det 8 procent som bedömde sömnbesvären som svåra, resten angav lätta besvär. Fler tjejer än killar uppgav sömnbesvär. År 2022 svarade 34 procent av tjejerna och 28 procent av killarna att de har lätta besvär, medan 9 procent av tjejerna och 7 procent av killarna uppgav svåra besvär. Andelen som svarar att de har sömnbesvär har ökat under perioden 2006–2022 (figur 3).
Figur 3. Andel killar och tjejer 16–29 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär (sammanslaget) under perioden 2006–2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.
Stress
År 2022 svarade 27 procent i åldersgruppen 16–29 år att de känner sig stressade, och av dessa var det 7 procent som uppgav att de kände sig väldigt stressade, resten svarade att de kände sig ganska stressade.
Andelen som uppgav stress var mer än dubbelt så hög bland tjejerna (37 procent) som killarna (17 procent). Av dessa var det 11 procent av tjejerna och 3 procent av killarna som svarade att de känner sig väldigt stressade.
Andelen som uppger stress i denna åldersgrupp har ökat under perioden 2006–2022 (figur 4).
Figur 4. Andel killar och tjejer 16–29 år som uppgett att de känner sig ganska eller väldigt stressade (sammanslaget) under perioden 2006–2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.
Allvarlig psykisk påfrestning
Allvarlig psykisk påfrestning är ett mått som indikerar hur stor andel av befolkningen som kan ha ett psykiatriskt tillstånd. Måttet innehåller 6 frågor om det psykiska måendet, till exempel om man har känt sig nedstämd, rastlös, uppgiven eller har haft brist på energi. Frågorna har bara ställts sedan 2020 och därför kan vi inte redovisa förändring över tid.
I åldersgruppen 16–29 år var det 16 procent som bedömdes ha en allvarlig psykisk påfrestning 2022. Andelen var nästan dubbelt så hög bland tjejer (21 procent) som killar (12 procent).
Suicidtankar och självrapporterade suicidförsök
Ibland kan man hamna i en så svår situation att man allvarligt överväger att ta sitt liv. I åldersgruppen 16–29 år svarade 8,8 procent av tjejerna och 7,3 procent av killarna att de hade haft suicidankar under det senaste året (2022). En mindre andel (1,7 procent av tjejerna och 1,3 procent av killarna) svarade att de har gjort ett suicidförsök under året.
Frågan om suicidtankar och suicidförsök har ställts i enkäten sedan 2005, men svarsalternativen ändrades 2016. Andelen som uppger suicidtankar eller suicidförsök har inte förändrats under perioden 2016–2022.
Psykiatriska tillstånd omfattar psykiska sjukdomar, syndrom och funktions-nedsättningar. Statistiken är framtagen med data från Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister och beskriver andelen som har fått psykiatrisk vård. I patientregistret registreras all sjukhusvård och alla läkarbesök i den specialiserade öppenvården. I läkemedelsregistret registreras alla uttag av receptbelagda läkemedel.
Psykiatrisk vård
Andelen som behandlas i psykiatrin är högre i yngre åldersgrupper än i äldre. År 2021 fick 8,5 procent av tjejerna och 6,3 procent av killarna i åldern 15–29 år psykiatrisk vård. För killar var den vanligaste orsaken adhd, medan det för tjejer var ångest- och stressyndrom (huvudsakligen ångest) och adhd. Andelen som vårdats för ångest- och stressyndrom var 2,5 gånger högre bland tjejer som bland killar (figur 5).
Figur 5. Antal killar och tjejer per 100 000 invånare 15–29 år med minst ett vårdtillfälle i psykiatrisk öppen- eller slutenvård, fördelat på diagnosgrupp 2021. Källa: Patientregistret.
Psykofarmaka
Psykofarmaka är läkemedel som används för att behandla psykiatriska tillstånd. År 2021 var det knappt 5 procent av killarna och 11 procent av tjejerna (15–29 år) som hämtade ut antidepressiv medicin. Uttagen ökade mellan 2006 och 2021, bland båda könen, men framförallt blad tjejer (figur 6). Även uttag av adhd-läkemedel har ökat. År 2020 tog 3,6 procent av killarna och tjejerna ut dessa läkemedel.
Figur 6. Antal killar och tjejer per 1 000 invånare (15–29 år) med minst ett uttag av antidepressiva läkemedel under perioden 2006–2021. Källa: Läkemedelsregistret.
Vård för suicidförsök
Fler tjejer än killar vårdas på sjukhus i samband med ett suicidförsök eller annan avsiktlig självdestruktiv handling: År 2021 slutenvårdades 217 tjejer och 76 killar per 100 000 invånare i åldern 15–29 år. Andelen som vårdas på sjukhus efter ett suicidförsök var som högst 2008 och har sedan minskat (figur 7). För tjejer i denna ålder har dock den nedåtgående trenden avbrutits och istället ses en ökning av andelen vårdade under de senaste åren.
Figur 7. Antal killar och tjejer 15–29 år per 100 000 invånare som vårdats på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktlig självdestruktiv handling, 2006–2021. Källa: Patientregistret.
Suicid
År 2021 avled 237 personer i åldersgruppen 15–29 år i suicid. Av dessa var 74 procent killar. Antalet suicid per 100 000 invånare (suicidtalet) var detta år 18 för killar och 7 för tjejer. Av alla dödsfall i åldern 15–29 år orsakades 34 procent av suicid. Suicidtalen i åldersgruppen 15–29 år har ökat något under perioden 2006 och 2021 (figur 8). Fördjupade analyser visar att denna ökning inte sker i hela åldersgruppen, utan bland 20–29-åringar. I gruppen 15–19 år har suicidtalen varit oförändrade.
Ökning av suicid bland unga vuxna 20–29 år – Fördjupad analys
Figur 8. Antal suicid per 100 000 invånare bland killar och tjejer 15–29 år 2006–2021. Källa: Dödsorsaksregistret.
Datakällor
Nationella folkhälsoenkäten: Statistik om psykiskt välbefinnande, psykiska besvär, suicidtankar och självrapporterade suicidförsök. Undersökningen genomförs varje eller vartannat år.
Patientregistret (socialstyrelsen.se): Statistik om psykiatrisk vård samt vård för suicidförsök. Omfattar enbart sjukhusvård och specialiserad öppenvård.
Läkemedelsregistret (socialstyrelsen.se): Statistik över receptbelagda uthämtade läkemedel. Omfattar samtliga förskrivare i Sverige.
Dödsorsaksregistret (socialstyrelsen.se): Alla dödsfall i Sverige som kodats som avsiktlig självdestruktiv handling (ICD: X60–X84).