Den Nationella folkhälsoenkäten är en enkätundersökning som inkluderar unga och vuxna i åldrarna 16-84 år. På den här sidan presenteras den senaste statistiken för åldersgruppen 65-84 år.

Du kan själv ta fram mer statistik i Folkhälsodata och FolkhälsoStudio.

Allvarlig psykisk påfrestning

Allvarlig psykisk påfrestning innebär att man under en tid har känt sig orolig och nedstämd och kanske tappat tron på sig själv. Sedan 2020 använder Folkhälsomyndigheten Kessler K6 som är ett nytt mätinstrument för att mäta allvarlig psykisk påfrestning. Indelningen som används innebär att man skulle kunna uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Mätningen för 2020 visar att allvarlig psykisk påfrestning var vanligare bland yngre än äldre åldersgrupper. I åldrarna 65–84 år var det 5 procent av kvinnorna och 4 procent av männen som svarade att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Då mätinstrumentet är nytt går det inte att säga något om huruvida det skett en förändring över tid eller inte.

Bild 1. Andel i olika åldersgrupper som uppger allvarlig psykisk påfrestning, 2020. Källa: Nationella Folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Bild 1. Andel i olika åldersgrupper som uppger allvarlig psykisk påfrestning, 2020. Källa: Nationella Folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Ängslan, oro eller ångest

Ängslan, oro och ångest är vanliga känslor. Om känslorna är ihållande eller kommer ofta kan de bli besvärande.

Totalt svarade 39 procent av kvinnorna och 27 procent av männen 65–84 år 2020 att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest, och 3 procent av kvinnorna och 2 procent av männen svarade att besvären var svåra.

Bild 2. Andel kvinnor och män 65–84 år med lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 2012–2020. Ingen mätning genomfördes 2017. Källa: Nationella Folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Bild 2. Andel kvinnor och män 65–84 år med lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 2012–2020. Ingen mätning genomfördes 2017. Källa: Nationella Folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Många äldre har sömnbesvär

Sömnbesvär drabbar oftare äldre än yngre personer och vanligast är besvären bland kvinnor. Detta kan dels bero på åldersrelaterade fysiologiska förändringar men också på att äldre ofta har andra sjukdomar eller äter mediciner som kan inverka negativt på sömnen.

I nationella folkhälsoenkäten svarade 58 procent av kvinnorna och 38 procent av männen i åldern 65–84 år att de hade sömnbesvär 2020. Av dessa var det 11 procent av kvinnorna och 6 procent av männen som uppgav svåra sömnbesvär. Andelen som uppger sömnbesvär har ökat något sedan 2012.

Bild 3. Andel kvinnor och män 65–84 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär 2012–2020. Ingen mätning genomfördes 2017. Källa: Nationella Folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Bild 3. Andel kvinnor och män 65–84 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär 2012–2020. Ingen mätning genomfördes 2017. Källa: Nationella Folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.

Depression vanligaste diagnosen

Äldre personer vårdas mer sällan i den specialiserade psykiatriska öppenvården jämfört med yngre personer. Det kan bland annat bero på att många äldre i stället har sin huvudsakliga läkarkontakt i primärvården och att psykiatriska tillstånd behandlas där i stället för i den specialiserade psykiatrin. I åldersgruppen 65-74 år var depression den vanligaste diagnosen bland de som fått psykiatrisk vård, både kvinnor och män. Den näst vanligaste diagnosen bland kvinnor var ångestsyndrom och bland män substansrelaterade störningar, t.ex. alkoholberoende. För kvinnor var depression även den vanligaste diagnosen i den äldre åldersgruppen (85+ år), följt av demenssjukdom, medan demenssjukdom var den vanligaste diagnosen bland män 85 år och äldre.

Bild 4. De vanligaste diagnoserna i specialiserad psykiatrisk öppenvård 2019 bland kvinnor uppdelat på åldersgrupp. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Bild 4. De vanligaste diagnoserna i specialiserad psykiatrisk öppenvård 2019 bland kvinnor uppdelat på åldersgrupp. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Bild 5. De vanligaste diagnoserna i specialiserad psykiatrisk öppenvård 2019 bland män uppdelat på åldersgrupp. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Bild 5. De vanligaste diagnoserna i specialiserad psykiatrisk öppenvård 2019 bland män uppdelat på åldersgrupp. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Äldre får ofta antidepressiv medicin

Äldre personer får alltså sällan vård i psykiatrin, men gruppen har högre förskrivning av läkemedel för psykiatriska tillstånd jämfört med yngre. Det kan tyda på att äldre personer oftare får behandling för psykiatriska sjukdomar inom primärvården. Ett exempel är förskrivningen av antidepressiva läkemedel, som ökar med stigande ålder. Högst andel som hämtade ut antidepressiv medicin 2019 fanns i gruppen 85 år och äldre.

Bild 6. Antal personer per 1000 invånare som hämtade ut antidepressiv medicin 2019 fördelat på olika åldersgrupper. Källa: Läkemedelsregistret.

Bild 6. Antal personer per 1000 invånare som hämtade ut antidepressiv medicin 2019 fördelat på olika åldersgrupper. Källa: Läkemedelsregistret.

Läs mer