Statistik psykisk hälsa: vuxna 65 år eller äldre

Genvägar till innehåll på sidan:

• statistik: psykiskt välbefinnande
• statistik: psykiska besvär
• statistik: psykiatriska tillstånd och suicid

Statistik: psykiskt välbefinnande

Att ha ett gott psykiskt välbefinnande innebär bland annat att man kan hantera livets upp- och nedgångar, att man har framtidstro, goda relationer och att man kan känna ett inre lugn. Frågor om psykiskt välbefinnande har ställts i nationella folkhälsoenkäten sedan 2018.

I åldersgruppen 65–84 år uppgav de flesta (91 procent) ett gott psykiskt välbefinnande 2022. I gruppen 85 år och äldre var andelen lägre, 82 procent (figur 1).

Figur 1. Andel män och kvinnor 65–84 år samt 85 år och äldre som uppgett gott psykiskt välbefinnande 2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Från 2022 ingår även personer som är 85 år eller äldre i urvalet till nationella folkhälsoenkäten.

Statistik: psykiska besvär

Psykiska besvär är självrapporterade och kan vara av varierande intensitet och varaktighet. Att ha psykiska besvär behöver inte betyda att man mår dåligt, utan besvären kan uppstå som en reaktion på de vanliga utmaningar som man möter i livet. Statistiken om psykiska besvär kommer från den nationella folkhälsoenkäten.

Ängslan, oro eller ångest

Besvär av ängslan, oro eller ångest är vanligt förekommande i hela befolkningen, även i äldre åldersgrupper. År 2022 svarade drygt en tredjedel (35 procent) i åldern 65–84 år att de har sådana besvär. Bland de i gruppen 85 år eller äldre var andelen 41 procent. Av dessa var det 3 procent som bedömde besvären som svåra, resten uppgav lätta besvär (båda åldersgrupperna).

Kvinnor svarade oftare än män att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. År 2022 uppgav 43 procent av kvinnorna och 26 procent av männen (65–84 år) besvär av ängslan, oro eller ångest. I gruppen 85 år eller äldre var andelarna högre, 47 procent av kvinnorna och 33 procent av männen uppgav besvär. Andelen som uppger besvär har varierat över tid, men förändringarna är inte statistiskt säkerställda (figur 2).

Figur 2. Andel män och kvinnor 65–84 år som har svarat att de har lätta eller svåra besvär (sammanslaget) av ängslan, oro eller ångest 2006–2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Sömnbesvär

Nästan varannan person i åldern 65 år eller äldre svarade 2022 att de har besvär med sömnen. Av dessa var det 8 procent som bedömde sömnbesvären som svåra, resten angav lätta besvär. Kvinnor uppgav oftare än män både lätta och svåra sömnbesvär. År 2022 svarade 44 procent av kvinnorna och 34 procent av männen 65–84 år att de har lätta besvär medan 10 respektive 5 procent uppgav svåra besvär. Liknande andelar fanns i gruppen 85 år och äldre. Andelen som svarar att de har sömnbesvär har varierat under perioden 2006–2022 (figur 3).

Figur 3. Andel män och kvinnor 65–84 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär (sammanslaget) under perioden 2006–2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Stress

Andelen som uppger att de känner sig stressade är låg i åldern 65–84 år, vilket kan bero på att de flesta har lämnat arbetslivet, eller arbetar deltid. Men stress behöver inte enbart vara kopplat till arbetslivet, utan kan till exempel bero på att man har många andra åtaganden, ekonomiska bekymmer eller att man saknar möjlighet att ge uttryck för sina förmågor.

År 2022 svarade 3 procent av männen och 7 procent av kvinnorna i åldern 65–84 år att de känner sig stressade. Av dessa var det 1 procent av männen respektive kvinnorna som uppgav att de känner sig mycket stressade. Liknande andelar fanns bland de 85 år och äldre. Andelen i denna ålder som uppger stress har inte förändrats under perioden 2006–2022.

Allvarlig psykisk påfrestning

Allvarlig psykisk påfrestning är ett mått som indikerar hur stor andel av befolkningen som kan ha ett psykiatriskt tillstånd. Måttet innehåller 6 frågor om det psykiska måendet, till exempel om man har känt sig nedstämd, rastlös, uppgiven eller har haft brist på energi. I åldersgruppen 65–84 år var det 4 procent av männen och 6 procent av kvinnorna som bedömdes ha en allvarlig psykisk påfrestning 2022. Andelen var högre i gruppen 85 år eller äldre, där 12 procent av kvinnorna och 6 procent av männen uppgav allvarlig psykisk påfrestning (figur 4).

Figur 4. Andel kvinnor och män 65–84 år samt 85 år och äldre som bedömts ha allvarlig psykisk påfrestning 2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Suicidtankar och självrapporterade suicidförsök

Ibland kan man hamna i en så svår situation att man allvarligt överväger att ta sitt liv. I åldersgruppen 65–84 år svarade 1 procent av både kvinnorna och männen att de hade haft suicidankar under det senaste året (2022). Knappt någon uppgav att de hade gjort ett suicidförsök under året. Det samma gällde i åldersgruppen 85 år och äldre.

Frågan om suicidtankar och suicidförsök har ställts i enkäten sedan 2005, men svarsalternativen ändrades 2016. Andelen som uppger suicidtankar eller suicidförsök har inte förändrats under perioden 2016–2022.

Statistik: psykiatriska tillstånd och suicid

Psykiatriska tillstånd omfattar psykiska sjukdomar, syndrom och funktions-nedsättningar. Statistiken är framtagen med hjälp av data från Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister och beskriver andelen som har fått psykiatrisk vård. I patientregistret registreras all sjukhusvård och alla läkarbesök i den specialiserade öppenvården. I läkemedelsregistret registreras alla uttag av receptbelagda läkemedel.

Psykiatrisk vård

Drygt 2 procent i åldersgruppen 65 år eller äldre fick psykiatrisk vård 2021. Den vanligaste orsaken till vård för män var demens och depression. För kvinnor var den vanligaste orsaken depression, följt av demens och ångest (figur 5). Andelen som fick vård för demenssjukdomar ökar med stigande ålder, bland både män och kvinnor.

Figur 5. Antal män och kvinnor per 100 000 invånare 65 år och äldre med minst ett vårdtillfälle i psykiatrisk öppen- eller slutenvård, fördelat på diagnos 2021. Källa: Patientregistret.

Att färre äldre jämfört med yngre åldersgrupper får psykiatrisk vård kan bero på att de oftare behandlas inom primärvård. Primärvården saknar ett nationellt register, men genom läkemedelsregistret kan man få en indikation om hur många som behandlas för psykiatriska tillstånd. Andelen som hämtat ut antidepressiva läkemedel är högst bland de äldsta och lägst i de yngsta åldersgrupperna. Bland de som är 85 år och äldre så har en tredjedel hämtat ut antidepressiva läkemedel.

Psykofarmaka

Psykofarmaka är olika typer av läkemedel som används i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Läkemedelsuttag registreras i läkemedelsregistret som – till skillnad från patientregistret – även omfattar primärvården.

År 2021 var det 13 procent av männen och 22 procent av kvinnorna (65 år eller äldre) som hämtade ut antidepressiva läkemedel. Det är dock stor skillnad i läkemedelsuttag beroende på ålder (figur 6). För kvinnor varierar andelen från 16 procent i gruppen 65–69 år till 35 procent i gruppen 85 år eller äldre. Motsvarande siffror för män var 9,5 respektive 23 procent.

Figur 6. Antal män och kvinnor per 1 000 invånare i olika åldrar med minst ett uttag av antidepressiva läkemedel 2021. Källa: Läkemedelsregistret.

Andelen uttag av antidepressiva läkemedel har ökat sedan 2006 bland personer 65 år eller äldre. Ökningen gäller för både män och kvinnor (figur 7).

Figur 7. Antal män och kvinnor per 1 000 invånare (65 år eller äldre) med uttag av antidepressiva läkemedel under perioden 2006–2021. Källa: Läkemedelsregistret.

Vård för suicidförsök

Knappt 750 personer i åldern 65 år eller äldre fick sjukhusvård för suicidförsök eller annan avsiktlig självdestruktiv handling 2021. Det motsvarar 35 personer per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan kvinnor och män var liten. Bland kvinnor vårdades 35 per 100 000 och bland män var motsvarande andel 36. I åldern 85 år eller äldre vårdades fler män (69 per 100 000) än kvinnor (48 per 100 000).

Det finns inga statistiskt säkerställda förändringar i andelen äldre som vårdats på sjukhus för suicidförsök under 2006–2021 (figur 8).

Figur 8. Antal män och kvinnor 65 år och äldre per 100 000 invånare som vårdats på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktlig självdestruktiv handling, 2006–2021. Källa: Patientregistret.

Suicid

År 2021 avled 321 personer i åldersgruppen 65 år eller äldre i suicid. Av dessa var 72 procent män. Antalet suicid per 100 000 invånare (suicidtalet) detta år var 23 för män och 8 för kvinnor. Det högsta suicidtalet fanns bland män 85 år eller äldre, och det lägsta bland kvinnor i samma ålder. Trots att suicidtalet är högt bland män i denna åldersgrupp är det mindre än 1 procent av alla dödsfall i denna ålder som beror på suicid, vilket beror på att dödligheten i andra sjukdomar så som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar är så mycket högre. Suicidtalen har minskat i gruppen mellan 2006 och 2020, särskilt bland män (figur 9)

Figur 9. Antal suicid per 100 000 invånare bland män och kvinnor 65 år och äldre 2006–2021. Källa: Dödsorsaksregistret.

Datakällor

Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor

Statistik om psykiskt välbefinnande, psykiska besvär, suicidtankar och självrapporterade suicidförsök. Undersökningen genomförs varje eller vartannat år.

Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor

Patientregistret

Statistik om psykiatrisk vård samt vård för suicidförsök. Omfattar enbart sjukhusvård och specialiserad öppenvård.

Patientregistret (socialstyrelsen.se)

Läkemedelsregistret

Statistik över receptbelagda uthämtade läkemedel. Omfattar samtliga förskrivare i Sverige.

Läkemedelsregistret (socialstyrelsen.se):

Dödsorsaksregistret

Alla dödsfall i Sverige som kodats som avsiktlig självdestruktiv handling (ICD: X60–X84).

Dödsorsaksregistret (socialstyrelsen.se)

Läs mer

• Information om de datakällor vi använder och länkar till statistikdatabaser där du själv kan ta fram statistik
• Statistik om suicid