Nedsatt psykiskt välbefinnande

Nedsatt psykiskt välbefinnande är ett tecken på psykisk ohälsa. I den nationella folkhälsoenkäten är nedsatt psykiskt välbefinnande vanligare bland yngre än äldre åldersgrupper. I åldrarna 65–84 år var det 11 procent av kvinnorna och 7 procent av männen som svarade att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Sedan 2012 har andelen ökat något bland män i den åldersgruppen.

Bland äldre personer finns ett samband mellan psykiskt välbefinnande och fysisk funktionsförmåga: Nedsatt psykiskt välbefinnande uppges oftare av de med nedsatt fysisk funktionsförmåga (15 procent) jämfört med personer med normal funktionsförmåga (3 procent).

Andel kvinnor och män i åldern 65–84 år med nedsatt psykiskt välbefinnande. Ingen mätning genomfördes 2017.

Andel kvinnor och män i åldern 65–84 år med nedsatt psykiskt välbefinnande. Ingen mätning genomfördes 2017.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Ängslan, oro eller ångest

Ängslan, oro och ångest är vanliga känslor. Om känslorna är ihållande eller kommer ofta kan de bli besvärande.

Totalt 38 procent av kvinnorna och 25 procent av männen 65–84 år svarade 2018 att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest, och 4 procent av kvinnorna och 2 procent av männen svarade att besvären var svåra. Sedan 2012 har andelen kvinnor med lätta besvär av ängslan, oro eller ångest ökat med 5 procentenheter. Statistiken visar en ökning även för män, men den var inte statistiskt säkerställd. Andelen med enbart svåra besvär av ängslan oro eller ångest har däremot inte ökat.

Andel kvinnor och män 65–84 år med lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 2012–2018. Ingen mätning genomfördes 2017.

 Andel kvinnor och män 65–84 år med lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 2012–2018. Ingen mätning genomfördes 2017.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Många äldre har sömnbesvär

Sömnbesvär drabbar oftare äldre än yngre personer och vanligast är besvären bland kvinnor. Detta kan dels bero på åldersrelaterade fysiologiska förändringar men också på att äldre ofta har andra sjukdomar eller äter mediciner som kan inverka negativt på sömnen.

I nationella folkhälsoenkäten var det drygt hälften av kvinnorna och var tredje man i åldern 65–84 år som svarade att de hade sömnbesvär 2018. Av dessa var det 9 procent av kvinnorna och 4 procent av männen som uppgav svåra sömnbesvär. Andelen män som uppger sömnbesvär har ökat sedan 2012.

Andel kvinnor och män 65–84 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär 2012–2018. Ingen mätning genomfördes 2017.

Andel kvinnor och män 65–84 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär 2012–2018. Ingen mätning genomfördes 2017.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Depression vanligaste diagnosen

Äldre personer vårdas mer sällan i den specialiserade psykiatriska vården jämfört med yngre personer. Det kan bland annat bero på att många äldre i stället har sin huvudsakliga läkarkontakt i primärvården och att psykisk ohälsa behandlas där i stället för i psykiatrin. Depression var den vanligaste diagnosen bland äldre som fått psykiatrisk vård, både kvinnor och män. Den näst vanligaste diagnosen bland kvinnor var ångestsyndrom och bland män substansrelaterade störningar, t.ex. alkoholberoende. Substansberoende var dock vanligast bland män i åldern 65–74 år och ovanligare bland äldre män.

De vanligaste diagnoserna i psykiatrisk öppenvård bland kvinnor uppdelat på åldersgrupp.

 De vanligaste diagnoserna i psykiatrisk öppenvård bland kvinnor uppdelat på åldersgrupp.

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

De mest förekommande diagnoserna i psykiatrisk öppenvård bland män uppdelat på åldersgrupp.

De mest förekommande diagnoserna i psykiatrisk öppenvård bland män uppdelat på åldersgrupp

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Äldre får ofta antidepressiv medicin

Äldre personer får alltså sällan vård i psykiatrin, men gruppen har högre förskrivning av mediciner för psykisk ohälsa jämfört med yngre. Det kan tyda på att äldre personer oftare får behandling för psykiatriska sjukdomar inom primärvården. Ett exempel är förskrivningen av antidepressiv medicin, som ökar med stigande ålder. Högst andel som hämtade ut antidepressiv medicin 2018 fanns i gruppen 85 år och äldre.

Antal personer per 1 000 invånare som hämtade ut antidepressiv medicin 2018 fördelat på olika åldersgrupper.

Antal personer per 1 000 invånare som hämtade ut antidepressiv medicin 2018 fördelat på olika åldersgrupper.

Källa: Läkemedelsregistret

Läs mer

Psykisk hälsa – äldre
Digital teknik för social delaktighet bland äldre
Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre personer