Statistik psykisk hälsa: vuxna 30–44 år

Genvägar till innehåll på sidan:

• statistik: psykiskt välbefinnande
• statistik: psykiska besvär
• statistik: psykiatriska tillstånd och suicid

Statistik: psykiskt välbefinnande

Att ha ett gott psykiskt välbefinnande innebär bland annat att man kan hantera livets upp- och nedgångar, att man har framtidstro, goda relationer och att man kan känna ett inre lugn. Frågor om psykiskt välbefinnande har ställts i nationella folkhälsoenkäten sedan 2018.

I åldersgruppen 30–44 år uppgav de flesta (85 procent) ett gott psykiskt välbefinnande 2022 (figur 1).

Figur 1. Andel män och kvinnor 30–44 år som uppger ett gott psykiskt välbefinnande 2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Statistik: psykiska besvär

Psykiska besvär är självrapporterade och kan vara av varierande intensitet och varaktighet. Att ha psykiska besvär behöver inte betyda att man mår dåligt, utan besvären kan uppstå som en reaktion på de vanliga utmaningar som man möter i livet. Statistiken om psykiska besvär kommer från den nationella folkhälsoenkäten.

Ängslan, oro eller ångest

Fler kvinnor än män svarar att de har besvär av ängslan, oro eller ångest. År 2022 uppgav 55 procent av kvinnorna och 39 procent av männen besvär av ängslan, oro eller ångest. Av dessa var det 12 procent av kvinnorna och 5 procent av männen som svarade att de har svåra besvär, resten uppgav lätta besvär. Andelen som uppger besvär har ökat bland båda könen mellan 2006 och 2022 (figur 2). Ökningen gäller så väl lätta som svåra besvär.

Figur 2. Andel män och kvinnor 30–44 år som har svarat att de har lätta eller svåra besvär (sammanslaget) av ängslan, oro eller ångest 2006–2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Sömnbesvär

År 2022 svarade 36 procent av åldersgruppen 30–44 år att de har besvär med sömnen. Av dessa var det 6 procent som bedömde sömnbesvären som svåra, resten angav lätta besvär. Något fler kvinnor än män uppgav sömnbesvär 2022, men skillnaden var inte statistiskt säkerställd. År 2022 svarade 31 procent av kvinnorna och 29 procent av männen att de har lätta besvär medan 7 procent av kvinnorna och 5 procent av männen uppgav svåra besvär. Andelen som svarar att de har sömnbesvär har ökat under perioden 2006–2022 (figur 3).

Figur 3. Andel män och kvinnor 30–44 år som uppgett lätta eller svåra sömnbesvär (sammanslaget) under perioden 2006–2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Stress

År 2022 svarade 19 procent i åldersgruppen 30–44 år att de känner sig stressade. Av dessa var det 4 procent som uppgav att de kände sig väldigt stressade, resten svarade att de kände sig ganska stressade.

Andelen som uppgav stress var högre bland kvinnor (22 procent) än män (15 procent) och andelarna har ökat något mellan 2006 och 2021 (figur 4).

Figur 4. Andel män och kvinnor 30–44 år som uppgett att de känner sig ganska eller väldigt stressade (sammanslaget) under perioden 2006–2022. Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Allvarlig psykisk påfrestning

Måttet allvarlig psykisk påfrestning indikerar hur stor andel av befolkningen som kan ha ett psykiatriskt tillstånd. Måttet innehåller 6 frågor om det psykiska måendet, till exempel om man har känt sig nedstämd, rastlös, uppgiven eller har haft brist på energi. Frågorna har bara ställts sedan 2020 och därför redovisas inte utvecklingen över tid.

I åldersgruppen 30–44 år var det 10 procent av kvinnorna och 8 procent av männen som bedömdes ha en allvarlig psykisk påfrestning 2022.

Suicidtankar och självrapporterade suicidförsök

Ibland kan man hamna i en så svår situation att man allvarligt överväger att ta sitt liv. I åldersgruppen 30–44 år svarade 4 procent av kvinnorna och 3,6 procent av männen att de hade haft suicidankar under det senaste året (2022). En mindre andel (0,7 procent av kvinnorna och männen) svarade att de har gjort ett suicidförsök under året.

Frågan om suicidtankar och suicidförsök har ställts i enkäten sedan 2005, men svarsalternativen ändrades 2016. Andelen som uppger suicidtankar eller suicidförsök har inte förändrats under perioden 2016–2022.

Statistik: psykiatriska tillstånd och suicid

Psykiatriska tillstånd omfattar psykiska sjukdomar, syndrom och funktions-nedsättningar. Statistiken är framtagen med data från Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister och beskriver andelen som har fått psykiatrisk vård. I patientregistret registreras all sjukhusvård och alla läkarbesök i den specialiserade öppenvården. I läkemedelsregistret registreras alla uttag av receptbelagda läkemedel.

Statistikdatabas (Socialstyrelsen.se)

Psykiatrisk vård

Knappt 5 procent av åldersgruppen 30–44 år fick psykiatrisk vård under 2021. Andelen var högre bland kvinnor (5,4 procent) än män (4,4 procent). Den vanligaste diagnosen bland män var adhd, följt av ångest- eller stressyndrom, depression och substansberoende. För kvinnor var ordningen ångest- eller stressyndrom, depression, adhd och substansberoende (figur 5). Dubbelt så många kvinnor som män fick vård för ångest och stress, medan vård för substansberoende var dubbelt så vanligt bland män.

Figur 5. Antal män och kvinnor per 100 000 invånare 30–44 år med minst ett vårdtillfälle i psykiatrisk öppen- eller slutenvård, fördelat på diagnos 2021. Källa: Patientregistret.

Psykofarmaka

Psykofarmaka är olika typer av läkemedel som används i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Läkemedelsuttag registreras i läkemedelsregistret, som till skillnad från patientregistret även omfattar primärvården.

Antidepressiva läkemedel hämtades ut dubbelt så ofta av kvinnor (16 procent) som av män (8 procent) 2021. Andelen män och kvinnor som hämtade ut antidepressiv medicin ökade mellan 2006 och 2021 (figur 6).

Figur 6. Antal män och kvinnor per 1 000 invånare (30–44 år) med uttag av antidepressiva läkemedel under perioden 2006–2021. Källa: Läkemedelsregistret.

Vård för suicidförsök

Fler kvinnor än män vårdas på sjukhus i samband med ett suicidförsök eller annan avsiktlig självdestruktiv handling. Bland kvinnor i åldern 30–44 år vårdades 83 per 100 000 invånare och bland män var motsvarande andel 60. Andelen kvinnor och män i åldern 30–44 år som fått slutenvård vid suicidförsök har minskat under perioden 2006–2021 (figur 7).

Figur 7. Antal män och kvinnor 30–44 år per 100 000 invånare som vårdats på sjukhus efter suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling, 2006–2021. Källa: Patientregistret.

Suicid

År 2021 avled 263 personer i åldersgruppen 30–44 år i suicid. Av dessa var 70 procent män. Antalet suicid per 100 000 invånare (suicidtalet) var detta år 17 för män och 8 för kvinnor. Av alla dödsfall i åldern 30–44 år orsakades 20 procent av suicid. Andelen skiljer sig dock mellan könen. Suicid stod för 22 procent av alla dödsfall bland män och för 16 procent av dödsfallen bland kvinnor. Suicidtalen har varierat något under perioden 2006–2021 (figur 8).

Figur 8. Antal suicid per 100 000 invånare bland män och kvinnor 30–44 år 2006–2021. Källa: Dödsorsaksregistret.

Datakällor

Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor

Statistik om psykiskt välbefinnande, psykiska besvär, suicidtankar och självrapporterade suicidförsök. Undersökningen genomförs varje eller vartannat år.

Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor

Patientregistret

Statistik om psykiatrisk vård samt vård för suicidförsök. Omfattar enbart sjukhusvård och specialiserad öppenvård.

Patientregistret (socialstyrelsen.se)

Läkemedelsregistret

Statistik över receptbelagda uthämtade läkemedel. Omfattar samtliga förskrivare i Sverige.

Läkemedelsregistret (socialstyrelsen.se)

Dödsorsaksregistret

Alla dödsfall i Sverige som kodats som avsiktlig självdestruktiv handling (ICD: X60–X84).

Dödsorsaksregistret (socialstyrelsen.se)

Läs mer

• Information om de datakällor vi använder och länkar till statistikdatabaser där du själv kan ta fram statistik
• Statistik om suicid