Personlig skyddsutrustning används utifrån de behov som identifierats i riskbedömningen och som komplement till andra skyddsåtgärder.

Det är arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla lämplig skyddsutrustning och att se till att personalen är väl förtrogen med handhavandet. Mer information om vad man kan tänka på vid valet av personlig skyddsutrustning finns på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Nedan ges exempel på personlig skyddsutrustning samt information om vad som är bra att tänka på vid användning på laboratorier eller liknande verksamhet.

Skyddshandskar

För att minska risken för att smitta överförs till händerna, från material som hanteras och därefter sprids vidare, behövs god handhygien. Skyddshandskar används vid moment som innebär kontakt med kroppsvätskor såsom blod och serum. Skyddshandskar används även vid hantering av material som kan innehålla smittämnen, utefter de behov som identifierats i riskbedömningen för arbetet. Skyddshandskarna byts om de blir kontaminerade. Efter avslutat arbete kasseras skyddshandskarna och händerna tvättas eller desinfekteras.

Olika typer av skyddshandskar

Det är viktigt att välja rätt typ, storlek och passform. För stora skyddshandskar och i vissa fall för tjocka riskerar att göra det svårare att hantera föremål. De bör inte heller innehålla hälsoskadliga ämnen som kan orsaka allergier.

Skyddshandskar märks med symboler, så kallade piktogram, för att visa vad de skyddar mot. Skyddshandskar som skyddar mot flera risker måste vara märkta med ett piktogram för varje risk. Riskbedömningen avgör vilka krav som ställs på skyddshandsken.

Några exempel på piktogram för skyddshandskar med tillhörande nummer för EN standard.

PiktogramFörklaring
Piktogram för EN388 EN 388 skyddshandskens skydd mot mekaniska risker (nötning, skärning, rivning och punktering).
Piktogram för EN374 EN 374 ISO (med flera delar) för skyddshandskar mot kemikalier.
Piktogram för EN374:5 EN 374:5 för skyddshandskar mot bakterier och svamp/mögel. Om ordet Virus är tillagt under piktogramet så ger handsken även skydd mot virus.
Piktogram för EN511 EN 511 för skyddshandskar mot kyla.
Piktogram för EN407 EN 407 för skyddshandskar mot hetta och flamma.

Skyddsrock

Skyddsrock bör bäras vid arbete på mikrobiologiskt laboratorium och tas av när det kontrollerade området lämnas. Riskbedömningen avgör vilken typ av skyddsrock som används. Aspekter att ta i beaktning vid val av skyddsrock är om den behöver vara heltäckande, vätskebeständig, om ärmarna behöver ha mudd och om den behöver ha knäppning i ryggen.

Skyddsförkläde och armskydd

Skyddsförkläde och armskydd i plast kan i vissa fall användas som tillägg till skyddsrock som extra skydd mot eventuellt spill eller stänk.

Arbetsskor

Rumsbundna skor används som skydd för både bäraren och miljön. Uteskor bör inte användas i laboratorier, då det finns risk att organiskt material som innehåller mögelsporer eller annat kan föras in i laboratorielokalerna. Skorna bör vara heltäckande över tårna för att ge skydd mot spill. Vid vissa tillfällen kan även engångsskoskydd användas.

Skyddsglasögon och visir

Risk för stänk mot ansiktet ska i första hand hanteras med barriärskydd i form av exempelvis en mikrobiolgisk säkerhetsbänk eller ett plexiglasskydd. I vissa situationer kan skyddet ersättas eller kompletteras med personlig skyddsutrustning i form av exempelvis skyddsglasögon.

Skyddsglasögon bör sitta tätt mot ansiktet för att skydda ögonen, mjuka tätningskanter är därför att föredra. För bästa syn bör de även vara försedda med dimdämpande beläggning. Vid återanvändning behöver skyddsglasögon dekontamineras mellan användningarna.

Som ett alternativ till skyddsglasögon kan visir användas. Utförandet av visir kan vara heltäckande och nå nedanför hakan och ut mot sidorna, eller i halvformat och huvudsakligen skydda ögonen. Visir är av engångstyp eller dekontamineras före återanvändning.

Skydd för luftvägarna – andningsskydd eller munskydd?

Andningsskydd och munskydd har olika användningsområden. Utformning, funktion och tester av andningsskydd och munskydd skiljer sig åt och styrs av olika EU förordningar och direktiv.

Andningsskydd används för att skydd bäraren mot smitta som sprids via luftvägarna genom inandning av aerosol i form av mer eller mindre stora droppar. Aerosol kan uppkomma vid ett antal vanliga arbetsmoment. Exempel på sådana arbetsmoment kan vara pipettering, blandning, skakning, sonikering och centrifugering. Sådant arbete ska i första hand ske i en mikrobiologisk säkerhetsbänk eller motsvarande inneslutning. Beroende på vad riskbedömningen visar kan andningsskydd behöva användas som ett kompletterande skydd.

Vissa smittämnen räknas som så kallad luftburen smitta där mycket små vätskedroppar hänger kvar länge i luften och sprids längre sträckor.

Ett munskydd är i första hand utformat för att skydda omgivningen från mikroorganismer i bärarens utandningsluft. Det kan exempelvis röra sig om att skydda det material man arbetar med. En sådan användning av ett skydd för luftvägarna för att skydda omgivningen benämns på engelska "source control". Användning av munskydd i exempelvis en laboratoriemiljö kan samtidigt ge ett skydd mot stänk.

Nedan beskrivs olika typer av andningsskydd och munskydd mer i detalj.

Olika typer av andningsskydd

Andningsskydd finns i flera olika modeller och typer. De vanligast förekommande varianterna är de filtrerande halvmaskerna av engångsmodell (se bild nedan).

Tre olika halvmasker av engångsmodell

Andningsskydd av typen filtrerande halvmasker testas enligt SS-EN149+A1:2009 och delas in i tre olika klasser; FFP1, FFP2, FFP3 efter effektivitet, totalt inläckage samt skyddsfaktor. FF står för filtering facepiece, P för partiklar och 1-3 anger skyddseffektens klass, där klass 3 ger den högsta skyddseffekten mot smittämnen. För arbete med smittämnen bör modeller med de högsta skyddseffekterna, FFP2 eller FFP3, användas.

En filtrerande halvmask av engångsmodell behöver tillpassningstestats innan den används första gången. Den här typen av andningsskydd har begränsningar exempelvis för personer med skägg eftersom andningsskyddet behöver sitta tätt mot ansiktet. Se vidare avsnittet Tillpassning av andningsskydd nedan.

Filterrande halvmasker av engångstyp kan användas mellan 2 till 8 timmar beroende på typen av andningsskydd. Engångsmodeller av andningsskydd kastas efter användning. Vissa modeller är utrustade med utandningsventil. Flertalet filtrerande halvmasker är inte vätskeresistenta. De kan då behöva användas tillsammans med ett visir som täcker hela ansiktet om risk för stänk föreligger.

Det finns också hel- eller halvmasker i silikonmaterial med utbytbara filter i olika skyddsklasser, P1, P2 och P3, där P3 ger den högsta skyddseffekten. Hel- eller halvmasker kan vid behov tillpassningstestas och tätheten är lätt att justera med ställbara band runt huvudet.

Hel- och halvmasker kan utrustas med kombifilter för att ge skydd mot både partiklar och kemikalier i gasform. Kombifilter behövs exempelvis vid sanering för att ge skydd mot både smittämnet och det desinfektionsmedel som används.

Exempel på hel- och halvmasker

En annan variant av andningsskydd är så kallade fläktassisterade friskluftssystem (powered air purifying respirator = PAPR) där luft som filtrerats genom ett filter matas in i en ansiktsdel så att ett övertryck skapas och förhindrar att smittämnen andas in. Systemet har utbytbara filter i de tidigare nämnda skyddsklasserna P1, P2 och P3. Systemet kan även utrustas med kombifilter som beskrivits ovan. Inget tillpassningstest behövs eftersom hjälmen sitter löst mot ansiktet då filtrerad luft blåses in från fläkten för att skapa ett övertryck. Systemt passar därför även användare med skägg.

Exempel på mask med fläktassisterade friskluftsystem

Tillpassning av andningsskydd

För att andningsskyddet ska ge fullgott skydd är det är viktigt att den modell som ska användas passar användaren. Innan en viss modell av andningsskydd används första gången behöver ett tillpassningstest göras av den som ska använda skyddet.
Genom testet kontrolleras att andningsskyddet sluter tätt mot ansiktet. Testet bidrar samtidigt till ökad förståelse för korrekt påtagning och användning av andningsskyddet. Om en modell av andningsskydd inte passar väljs en annan modell som i sin tur tillpassningstestas. Ett tillpassningstest behöver också göras om exempelvis ansiktsformen ändras på grund av viktförändring eller annat.

Om andningsskyddet inte sitter tätt kan skyddseffekten reduceras markant, till exempel med upp till 90 % vid skäggstubb.

Ett tillpassningstest kan vara kvalitativt eller kvantitativt

Kvalitativt tillpassningstest

I testet som även kallas för "Fit Test" (FT) sätter personen på sig andningsskyddet och en särskilt huva. Därefter sprutas sprutas en testlösning (söt eller bitter) i aerosolform in under huvan. Om passformen är dålig läcker testlösningen in under andningsskyddets kanter och bäraren känner söt eller bitter smak i munnen. Bedömningen är subjektiv. Testet är relativt enkelt att utföra och lämpligt för andningsskydd av filtermaterial.

Huva för kvalitativt tillpassningstest

Kvantitativt tillpassningstest

För det kvalitativa tillpasningstestet krävs särskild mätutrustning. Testet är mer omfattande att genomföra än det kvalitativa, men ger ett objektivt resultat. Testet ger ett numeriskt mätvärde på hur väl andningsskyddet sluter tätt mot bärarens ansikte. Mätvärdet kallas passformsfaktor; "Fit Factor" (FF) där ett högre FF-värde innbär bättre kontakt (tätning) mellan bärarens hud och andningsskyddets kanter.

Exempel på utrustning vid kvantitativt tillpassningstest

Munskydd

Munskydd används för att skydda omgivningen från de mikroorganismer som kan spridas med utandningsluft när bäraren till exempel pratar, hostar eller nyser. När munskyddet används för att skydda omgivningen används begreppet "source control". Munskydd har inte utvecklats för att skydda bäraren mot luftburen smitta men ger visst skydd mot större droppar och stänk.

Olika typer av munskydd

Munskydd testas enligt standarden SS-EN-14683:2019. Munskydd delas in i olika klasser beroende på filtreringskapacitet. Munskydd i klass I har 95 procents filtreringskapacitet och munskydd i klass II har 98 % filtreringskapacitet.

Munskydd som är vätsketäta har tilläggsbeteckningen R. De R-klassade munskydden IR och IIR skyddar även bäraren mot synliga vätskestänk >120 mmHg.

Läs mer