Seroimmunitetsundersökningar

Vid seroimmunitetsundersökningar mäter man förekomsten av antikroppar i blodet mot en specifik sjukdom i ett stickprov av befolkningen. På så sätt får man reda på hur stor andel som har ett skydd mot sjukdomen.

Folkhälsomyndigheten gör dels återkommande nationella seroimmunitetsundersökningar som följer upp befolkningens immunitet mot de sjukdomar som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och dels riktade seroimmunitetsundersökningar mot en specifik sjukdom, t ex vid en pandemi, eller en särskild del av befolkningen.

Återkommande nationella seroimmunitetsundersökningar

Dessa undersökningar genomförs för att över tid följa befolkningens immunitet mot sjukdomarna som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet. Resultaten från undersökningarna används för att upprätthålla ett uppdaterat och väl fungerande vaccinationsprogram.

Pågående undersökning

Undersökningen är försenad på grund av covid-19 pandemin. Publicering är planerad under 2023.

År 2016 samlade Folkhälsomyndigheten tillsammans med laboratorier för klinisk kemi in ca 6000 avidentifierade överskottsprov från vården. Detta utgör basen för Seroimmunitet 2016. I undersökningen skattas immuniteten mot sju olika sjukdomar i befolkningen.

Nytt för denna nationella seroimmunitetsundersökning är bland annat metoden att samla in överskottsprover. Dessutom kommer antikroppssvaret mot tre sjukdomar (difteri, stelkramp och kikhosta) att analyseras med en ny multiplexmetod, vilket innebär att antikroppar mot flera sjukdomar analyseras samtidigt. Övriga sjukdomar kommer att analyseras med traditionell ELISA (mässling, röda hund och påssjuka) eller neutralisationstest (polio serotyp 1 och 3).

Innan 2016 års undersökning påbörjades utvärderade Folkhälsomyndigheten olika metoder för insamling av prover.

Tidigare undersökningar

Folkhälsomyndigheten (tidigare Smittskyddsinstitutet) har genomfört nationella seroimmunitetsundersökningar 1991, 1997 och 2007. Här nedan hittar du länkar till vetenskapliga artiklar och rapporter som redovisar resultaten av studierna.

• Immunity to tetanus, diphtheria and poliomyelitis in the adult population of Sweden in 1991 (ncbi.nlm.nih.gov)
• Vaccinationsuppföljning – seroepidemiologisk tvärsnittsstudie 1997 – Slutrapport
• Vaccinationsuppföljning – seroepidemiologisk tvärsnittsstudie 2007

Riktade seroimmunitetsundersökningar

Seroepidemiologiska undersökningar av covid-19

Undersökningarna görs för att ge en lägesbild av SARS-CoV-2 seroprevalensen i Sverige under pågående pandemi. Resultaten bidrar till kunskapsunderlaget för den fortsatta hanteringen av covid-19 pandemin i Sverige.

Avidentifierade överskottsprover (serum eller plasma) samlas in från öppenvården via laboratorier för klinisk kemi och klinisk immunologi i nio regioner. Insamlingarna startade under våren 2020. Parallellt genomfördes under 2020 och 2021 en undersökning med serumprover från blodgivare.

För mer information se delrapporter:

Seroepidemiologiska studier av influensa A(H1N1)pdm09

Det influensavirus som gav upphov till pandemin år 2009, influensa A(H1N1)pdm09, har också studerats genom seroepidemiologiska studier. Studierna visade bl.a. att mer än 50 procent av befolkningen hade antikroppar mot det nya viruset i maj 2010, och att förekomsten ökade även under nästföljande influensasäsong, 2010-2011. Resultaten presenterades i bl.a. årsrapporter från SMI och i en vetenskaplig artikel.

Pandemic influenza A(H1N1)pdm09 seroprevalence in Sweden before and after the pandemic and the vaccination campaign in 2009 (ncbi.nlm.nih.gov)

Läs mer

Uppföljning av vaccinationsprogram