Vid seroimmunitetsundersökningar mäter man förekomsten av antikroppar i blodet mot en specifik sjukdom i ett stickprov av befolkningen. På så sätt får man reda på hur stor andel som har ett skydd mot sjukdomen.

Folkhälsomyndigheten gör dels återkommande nationella seroimmunitetsundersökningar som följer upp befolkningens immunitet mot de sjukdomar som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet och dels riktade seroimmunitetsundersökningar mot en specifik sjukdom, t ex vid en pandemi, eller en särskild del av befolkningen.

Återkommande nationella seroimmunitetsundersökningar

Dessa undersökningar genomförs för att över tid följa befolkningens immunitet mot sjukdomarna som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet. Resultaten från undersökningarna används för att upprätthålla ett uppdaterat och väl fungerande vaccinationsprogram.

Folkhälsomyndigheten (tidigare Smittskyddsinstitutet) har genomfört nationella seroimmunitetsundersökningar 1991, 1997 och 2007. Här nedan hittar du länkar till vetenskapliga artiklar och rapporter som redovisar resultaten av studierna.

Seroimmunitetsundersökning 2016

År 2016 samlade Folkhälsomyndigheten tillsammans med laboratorier för klinisk kemi in ca 6000 avidentifierade överskottsprov från vården. Detta utgör basen för Seroimmunitet 2016. I undersökningen skattas immuniteten mot sju olika sjukdomar i befolkningen. Laboratorieanalyserna är försenade på grund av pandemin men är pågående och kommer följas av statistisk analys innan resultaten rapporteras.

Nytt för denna nationella seroimmunitetsundersökning är bland annat metoden att samla in överskottsprover. Dessutom kommer antikroppssvaret mot tre sjukdomar (difteri, stelkramp och kikhosta) att analyseras med en ny multiplexmetod, vilket innebär att antikroppar mot flera sjukdomar analyseras samtidigt. Övriga sjukdomar kommer att analyseras med traditionell ELISA (mässling, röda hund och påssjuka) eller neutralisationstest (polio serotyp 1 och 3).

Innan 2016 års undersökning påbörjades utvärderade Folkhälsomyndigheten olika metoder för insamling av prover.

Riktade seroimmunitetsundersökningar

Seroepidemiologiska undersökningar av covid-19

Undersökningarna görs för att ge en lägesbild av SARS-CoV-2 seroprevalensen i Sverige under pågående pandemi. Resultaten bidrar till kunskapsunderlaget för den fortsatta hanteringen av covid-19 pandemin i Sverige.

Avidentifierade överskottsprover (serum eller plasma) samlas in från öppenvården via laboratorier för klinisk kemi och klinisk immunologi i nio regioner. Insamlingarna startade under våren 2020, fortsatte under hösten 2020, under 2021 och fortsätter under 2022. Parallellt genomfördes under 2020 och 2021 en undersökning med serumprover från blodgivare. Insamling av prover från både öppenvården och från blodgivare ger en säkrare uppskattning av andelen i befolkningen som har ett skydd mot covid-19.

För mer information se delrapporter nedan.

Studie av utlandsföddas skydd mot vaccinationssjukdomarna

I en delstudie till seroimmunitetsstudien 2007 jämfördes en svenskfödd och en utlandsfödd befolkningsgrupp. Syftet var att undersöka om utlandsfödda barn hade ett adekvat skydd som var jämförbart med det hos svenskfödda barn. Studien visade att så var fallet.

Studie av immunitet mot Haemophilus influenzae typ b

Smittskyddsinstitutet, Folkhälsomyndighetens föregångare, gjorde en jämförelse av antikroppsförekomst mot Haemophilus influenzae typ b 5 och 15 år efter införandet av allmän vaccination, inom ramen för de nationella seroimmunitetsstudierna 1997 och 2007. En slutsats av studien var att det för närvarande inte finns behov av en påfyllnadsdos med Hib-vaccin efter grundimmuniseringen vid 3, 5 och 12 månader. Resultaten publicerades i en rapport (på svenska) och en vetenskaplig artikel (på engelska).

Rapport: Haemophilus influenzae typ b i Sverige (PDF, 217 kB)

Artikel: Do we need a booster of Hib vaccine after primary vaccination? A study on anti-Hib seroprevalence in Sweden 5 and 15 years after the introduction of universal Hib vaccination related to notifications of invasive disease (PDF, 359 kB)

Studie av immunitet mot kikhosta

En studie av antikroppsförekomsten mot kikhosta gjordes år 1997, just efter införandet av allmän vaccination, och jämfördes med situationen tio år senare, år 2007. Studien visade bl.a. att vaccination av barn bidrar till att förekomsten av kikhosta minskar i samhället vilket även påverkar antikroppsprofilen hos ovaccinerade vuxna.

Resultaten publicerades som en rapport (på svenska) respektive vetenskapliga artiklar (på engelska).

Rapport: Kikhosta i Sverige (PDF, 125 kB)

Artikel: Seroprevalence of pertussis antitoxin (anti-PT) in Sweden before and 10 years after the introduction of a universal childhood pertussis vaccination program (PDF, 224 kB)

Rapport: Antibody responses and clinical reactions to booster doses of TdcP + IPV, TdcP − IPV or DT + IPV at 5½ years of age after primary immunisation with DTcP (DTPa5) at 3, 5 and 12 months of age in Pertussis Vaccine Trial II. Technical Report. Stockholm: Swedish Institute for Infectious Disease Control, 2000 (PDF, 13,4 MB)

Seroepidemiologiska studier av influensa A(H1N1)pdm09

Det influensavirus som gav upphov till pandemin år 2009, influensa A(H1N1)pdm09, har också studerats genom seroepidemiologiska studier. Studierna visade bl.a. att mer än 50 procent av befolkningen hade antikroppar mot det nya viruset i maj 2010, och att förekomsten ökade även under nästföljande influensasäsong, 2010-2011. Resultaten presenterades i bl.a. årsrapporter från SMI och i en vetenskaplig artikel.

Artikel: Pandemic influenza A(H1N1)pdm09 seroprevalence in Sweden before and after the pandemic and the vaccination campaign in 2009

Läs mer

Uppföljning av vaccinationsprogram