Forskningen hjälper till att ta fram ny kunskap inom ett mycket expanderande fält och säkerställer samtidigt upprätthållande av medarbetares kompetens. Forskningsuppdraget medför nödvändig laboratorieutveckling och infrastruktur inom det laborativa beredskapsuppdraget och bidrar på så sätt till att myndigheten är en stark aktör, både nationellt och internationellt.

Forskning för att stärka den laborativa beredskapen

Mycket av forskningen vid Folkhälsomyndigheten är fokuserad kring verksamheten i eller i anslutning till säkerhetslaboratoriet. Flera forskningsprojekt berör nya infektionssjukdomar [eng. emerging diseases] och smittämnena dessa orsakas av och forskningen är ofta kopplad till utvecklandet av nya analys och detektionsmetoder. Ytterligare syfte med forskningen är att denna ger en möjlighet att upprätthålla förmågan att kunna detektera och analysera smittämnen som aldrig eller mycket sällan påträffas i landet.

Säkerhetslaboratoriet är också det enda laboratoriet i Norden där det finns möjlighet att utföra forskning för smittämnen i riskklass 4. Förutom sin egen forskning bistår myndigheten därför i möjligaste mån till forskning som kräver tillgång till P4-laboratoriet genom externa samarbeten eller genom att åta sig forskningsuppdrag. Andra forskningsprojekt är kopplade till områden där myndigheten har en unik kompetens eller tillgång till unikt forskningsmaterial och där forskningsresultaten direkt kan implementeras i olika åtgärder eller bidra till prioriterad kunskapsuppbyggnad inom smittskyddsområdet. Detta gäller t.ex. för studier av antibiotikaresistens och effekten av vacciner.

Exempel på aktuella och pågående forskningsprojekt vid avdelningen för Mikrobiologi

  • Forskning kring ebolavirus och Krim-Kongo blödarfebervirus, innefattande detaljstudier avseende hur virus infekterar och interagerar med mänskliga celler samt för att ta fram nya metoder att påvisa virus i en infekterad person.
  • Flertalet forskningsprojekt kring tuberkulos, där man bland annat studerar effekten av nya antibiotika och utvecklingen av antibiotikaresistens.
  • Forskning där man analyserat effekten av de nya pneumokockvaccinerna i Sverige genom att studera patientisolat från hela landet.
  • Laboratorieutvecklingsprojekt där MALDI-TOF använts för att särskilja olika varianter av bakterien Clostridium difficile.
  • Laboratorieutvecklingsprojekt där så kallad Next Generation Sequencing (NGS) används för att upptäcka okända smittämnen i patientprover.

Internationellt samarbete

Forskare från Folkhälsomyndigheten är aktiva i många europeiska forskningssamarbeten, bland annat i de nätverk för säkerhetslaboratorier som finansieras av EU. Folkhälsomyndigheten bidrar i enlighet med sin instruktion också till genomförande av Sveriges politik för global utveckling. Myndigheten bedriver aktivt projekt i många olika utvecklingsländer. Många av myndighetens medarbetare har stor erfarenhet av att bedriva forskningsarbete i andra länder, och flera medarbetare har t.ex. arbetat i Västafrika under Ebolautbrottet. Det internationella arbetet i länder där hos oss ovanliga smittämnen är vanligt förekommande, är också ovärderligt för att upprätthålla myndighetens kompetens inom området.

Länkar till pågående forskningssamarbeten i myndighetens säkerhetslaboratorium

Ebola MoDRAD

Efficient response to highly dangerous and emerging pathogens at EU level (EMERGE)

European Research Infrastructure on Highly Pathogenic Agents (ERINHA)

Nationellt samarbete

Folkhälsomyndigheten samverkar i olika projekt med flera andra statliga myndigheter som har angränsande uppdrag inom smittskyddsområdet och mikrobiologisk laboratorieberedskap. Detta gäller främst inom krisberedskapsområdet och sker huvudsakligen i samarbete med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Livsmedelsverket och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Denna samverkan är en viktig del i krisberedskapen då det gäller att myndigheterna kan agera samfällt. En del av detta samarbete sker genom Forum för Beredskapsdiagnostik (FBD), som till stor del finansieras av MSB:s anslag 2:4 Krisberedskap.