Så kopplar Ängelholm ihop hälsa, trygghet och ANDTS

Hur gör ni i Ängelholm för att koppla samman insatser för hälsa, trygghet och ANDTS-frågor? Vilka gemensamma bakomliggande orsaker och risk- och skyddsfaktorer ser ni?

Vi tänker att hälsa, trygghet och ANDTS-frågor hänger ihop och jobbar för en ökad förståelse för just detta i vår verksamhet! Folkhälsomålen ger oss en bas och som vi ser det är det när vi som samhälle inte lyckas uppnå målen och öka jämlikheten så ger det konsekvenser i form av kriminalitet, minskad trygghet och ökat substansbruk. Vi ser att det är många risk och skyddsfaktorer som är gemensamma för hälsa, trygghet och ANDTS. Till exempel goda uppväxtvillkor så som trygga familjeförhållanden, välfungerande närsamhällen och tillgång till fritidsaktiviteter. Men vi har också en tydlig utgångspunkt i att riskfaktorer inte nödvändigtvis är en orsak. Därför är det väldigt viktigt för oss att stanna upp vid orsaksanalyser och involvera målgruppen!

Bild: Josefine Hagby, folkhälsostrateg.

Det är lätt att bli lösningsfokuserad och direkt sätta in en åtgärd när vi ser ett problem. Men det finns då en risk att vi endast påverkar symtom och inte grundorsaken till problemet och åtgärden blir då inte hållbar över tid. I Ängelholms kommun hade vi ett stort fokus kring barn och unga. För att förstå grundorsakerna genomförde vi fördjupade orsaksanalyser där vi involverade ungdomar dels genom att träffa de i deras miljö i skolan men även genom fördjupad workshop med kommunens ungdomsfullmäktige.

Kan ni ge exempel på hur ni jobbar praktiskt med hälsa, trygghet och ANDTS?

Just nu tar vi fram en gemensam strategisk lägesbild där vi undersöker hur läget ser ut i vår kommun när det gäller folkhälsa, ANDTS, brott och trygghet. Utifrån vår tidigare framtagna åtgärdsplan som rörde brott och ANDTS har vi bland annat gemensamma åtgärder utifrån preventionsstjärnan riktat mot kommunens barn och unga.

Ett annat exempel är att vi jobbar med en våldsförbyggande åtgärd tillsammans med individer med funktionsnedsättning. I vårt lägesbildsarbete blev det tydligt att vi som kommun har låg kännedom om våldsutsatthet hos individer med funktionsnedsättningar, även om vi vet att målgruppen är särskilt utsatt nationellt. Vi tog då kontakt med en metodstödjare i kommunen och genomförde en så kallad dialogslinga enligt delaktighetsmodellen. Där brukare fick samtala kring våld- vad det är och vad vi som samhälle behöver göra för att stötta målgruppen. Detta resulterade i konkreta åtgärder såsom en kunskapshöjande insats för målgruppen och beslut att arbeta fram ett dialogstöd för att underlätta samtal om våld i daglig verksamhet och på gruppbostäder.

Bild. My Salale Olsson, brottsförebyggande samordnare.

Vad upplever ni fungerar bra och vad är mer utmanande när ni arbetar samordnat med de här frågorna?

En viktig förutsättning är att vi har ett gemensamt strategiskt råd med mandat som hanterar samtliga områden. Det gör att vi får större genomslag i frågorna! Att vi som arbetar med dessa frågor sitter på samma enhet och har ett uttalat kommunövergripande uppdrag underlättar också. Detta arbetssätt gör att vi kan ha flera olika perspektiv, vilket vi tror resulterar i mer träffsäkra åtgärder som ger bäring på flera problemområdet. Självklart finns det utmaningar, till exempel i att få hela organisationen att se och förstå varför vi gynnas av ett evidensbaserat strategiskt arbete som är samordnat på detta vis. Ett exempel på det är svårigheten med att synka styrsignaler för budgetarbete så att inte detta arbete hamnar som ett parallellt spår.