Sjukdomsinformation om mpox (tidigare apkoppor)

Lyssna

Infektionssjukdomen mpox (tidigare apkoppor) är i grunden en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Viruset kan även överföras mellan människor.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Det upptäcktes först hos apor och fick därför namnet apkoppsvirus (engelska Monkeypox virus) och sjukdomen fick namnet apkoppor, men viruset har över tid framför allt hittats hos olika typer av gnagare i Central- och Västafrika. Sjukdomen bytte namn till mpox i Sverige 1 januari 2023 efter att WHO rekommenderat namnbytet. Arbete kring eventuellt namnbyte av viruset pågår men heter i nuläget som tidigare apkoppsvirus.

Hur sprids mpox?

Mpox orsakas av apkoppsvirus, en art av ortopoxvirus, och smittar framför allt vid nära fysisk kontakt med en person som är infekterad. Fysiska sexuella kontakter, eller andra nära hudkontakter med en infekterad person, utgör en särskilt hög risk. Under 2022 spreds mpox för första gången i större utsträckning utanför Afrika i ett globalt utbrott som hittills orsakat över 85 000 fall. Utbrottet har huvudsakligen omfattat män som har sex med män (MSM) och smittan har spridits främst via sexuella kontakter.

Det har också förekommit ett mindre antal fall med indirekt spridning, som till exempel via sängkläder, handdukar och sexleksaker med mera som en person med mpox har varit i kontakt med. Viruset kan också finnas i luftvägarna varför smitta från luftvägarna inte är helt uteslutet. Infektionen har i några fall spridits inom familjer utan sexuell kontakt och sannolikt kan viruset även spridas från mor till det nyfödda barnet, via skadad hud (även små skador som inte syns) eller slemhinnor, men alla smittvägar är ännu inte helt klarlagda. Hos individer med mpox kan apkoppsvirus hittas i sädesvätska eller slidsekret.

Vård- och laboratoriepersonal har mycket låg risk att smittas med apkoppsvirus i sin yrkesutövning. I det stora utbrottet av mpox under 2022 har enstaka fall av smitta i vården rapporterats och då endast efter tydliga incidenter som exempelvis stickskador.

Tiden från att man blir smittad till att man blir sjuk (inkubationstiden) är vanligtvis 6–13 dagar men kan sträcka sig från 5 till 21 dagar.

Symtom och komplikationer

Dessa symtom är vanliga:

  • blåsor eller sår på bålen, armar, ben, händer och fötter
  • blåsor eller sår i ansiktet eller i och runt munnen
  • blåsor eller sår på och runt könsorganen och runt analöppningen
  • problem med avföring, till exempel diarré, och svårigheter att kissa
  • feber
  • ont i huvudet och i musklerna
  • svullna lymfkörtlar
  • smärta runt analöppningen och i ändtarmen
  • tyngdkänsla i nedre delen av magen och i bäckenet.

Sjukdomen kan orsaka mycket smärta och obehag, men läker i regel av sig själv inom två till fyra veckor. Vuxna immunfriska personer blir sällan allvarligt sjuka. Det förekommer att personer med mpox behöver läggas in på sjukhus, för att de exempelvis haft svårigheter att äta på grund av smärtsamma blåsor i munnen. I sällsynta fall, oftast hos personer med immunbrist, kan sjukdomen leda till komplikationer men dödsfall är ovanligt.

Yngre barn samt gravida och personer med nedsatt immunsystem bedöms ha större risk att bli allvarligt sjuka om de smittas med apkoppsvirus.

Diagnostik och behandling

Misstankar om mpox kan uppstå utifrån symtom och om en person har varit utsatt för risk att smittas. Diagnosen bekräftas efter provtagning genom att virusets arvsmassa påvisas vid en analys i ett laboratorium (molekylärbiologisk analys med PCR).

Det finns läkemedel med effekt mot infektionen och som rekommenderas vid allvarlig sjukdom.

Allmänt förebyggande åtgärder

Det går att förebygga smitta genom att undvika närkontakt med infekterade personer. Att ha många sexuella kontakter utgör en särskilt hög smittrisk.

Det finns ett vaccin som skyddar bra mot mpox. Personer som har exponerats för viruset eller har en ökad risk att utsättas för apkoppsvirus prioriteras i första hand för vaccination.

Vaccin tillsammans med andra smittskyddsåtgärder som god tillgång till testning för sjukdomen, smittspårning och förhållningsregler för sjuka och exponerade individer bedöms ha haft en god effekt mot smittspridningen.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Det är viktigt att söka kontakt med hälso- och sjukvården för att få en bedömning och eventuellt testas om man upplever symtom som kan vara mpox eller om det framkommer att man har haft sex med en person som har visat sig ha mpox.

Möjligheten att erbjuda vaccin efter exposition finns men bör helst ske inom fyra dagar från exposition.

Infektion med apkoppsvirus är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Det innebär att smittskyddsåtgärder som till exempel smittspårning och förhållningsregler kan användas för att begränsa spridningen. Alla fall av mpox ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.

Läs mer

Läs mer på andra webbplatser

Publikation