Sjukdomsinformation om påssjuka

Lyssna

Vid påssjuka (parotit) uppstår oftast svullna spottkörtlar men även andra körtlar i kroppen kan angripas. Sjukdomen orsakas av ett virus som sprids med saliven mellan människor. Sjukdomen är vanlig i länder utan vaccinationsprogram, men sällsynt i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Bild på Paramyxovirus (påssjuka).

Vad orsakar påssjuka och hur sprids sjukdomen?

Påssjuka orsakas av parotitvirus, som tillhör gruppen paramyxovirus. Sjukdomen drabbar bara människor. Smittämnet finns i saliven och kan överföras till andra som droppsmitta eller via direktkontakt.

Påssjuka – sjukdomsstatistik

Symtom och behandling

Påssjukevirus angriper körtelvävnad, i första hand spottkörtlarna. Av dem som smittas blir cirka hälften sjuka. Sjukdomen börjar vanligen med feber och tilltagande ömhet och svullnad över öronspottkörteln (parotiskörteln). Körtlarna på båda sidorna av ansiktet brukar angripas och svullnaden är i regel tydligt synlig. Det kan vara svårt att tugga. I okomplicerade fall brukar tillståndet läka ut på cirka en vecka.

Andra körtlar angrips i varierande grad. Om sjukdomen drabbar en man efter puberteten finns risk för testikelinflammation, ibland dubbelsidig. En viss risk föreligger då för sterilitet. Andra körtlar som kan angripas är äggstockar och bukspottskörteln.

Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är oftast 16–18 dagar, men kan variera från 14 till 28 dagar.

En vanlig komplikation är hjärnhinneinflammation, i regel ganska lindrig och snabbt övergående. Detta tillstånd kan åtföljas av en bestående hörselnedsättning, som dock nästan alltid är ensidig.

Något specifikt läkemedel mot sjukdomen finns inte.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Sjukdomens utbredning övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar och omvärldsbevakning. Sjukdomen ingår också i ett mikrobiellt övervakningsprogram.

Mikrobiellt övervakningsprogram för parotit

Sjukdomen kan diagnosticeras på landets mikrobiologiska laboratorier. Folkhälsomyndigheten bedriver inte någon primärdiagnostik.

Diagnosen ställdes tidigare oftast utifrån den kliniska bilden men bör alltid bekräftas genom laboratoriediagnostik eftersom det finns flera saker som kan orsaka liknande symtom. Diagnosen kan ställas med molekylärbiologiska metoder eller genom mätning av antikroppar i blodet.

Förebyggande åtgärder

Det finns ett mycket effektivt kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Samtliga barn i Sverige erbjuds vaccination genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Påssjuka är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.

Påssjuka är också en smittspårningspliktig sjukdom vilket innebär att både smittkällan och eventuella kontakter ska identifieras. Kontakter som saknar immunitet mot påssjuka bör erbjudas vaccination.

Läs mer