Möte för Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram 27 mars 2025

Deltagare

Digitala deltagare

• Barnhälsovårdsenheterna: Leif Ekholm, Susanne Olsson Kristiansson
• Distriktssköterskeföreningen: Ellinor Mehtola
• Föreningen för klinisk mikrobiologi: Mirja Hägg
• Läkemedelsverket: Charlotta Bergquist
• Svensk förening för obstetrik och gynekologi: Karin Pettersson
• Svenska Barnläkarföreningen: Eleni Kordi
• Sveriges kommuner och regioner: Mikael Svensson

Fysiska deltagare

• Distriktssköterskeföreningen: Jenny Löyttynen
• Läkemedelsverket: Bernice Aronsson
• Riksföreningen för skolsköterskor: Christina Harang, Natalie Holst
• Skolläkarföreningen: Joakim Sandberg
• Smittskyddsläkarföreningen: Katarina Widgren, Malin Begnér
• Socialstyrelsen: Carl-Erik Flodmark
• Svensk förening för allmänmedicin: Helena Kornfält Isberg, Helena Gedeborg
• Svensk förening för obstetrik och gynekologi: Peppi Nash
• Svensk geriatrisk förening: Dorota Religa
• Svenska Barnläkarföreningen: Kim Ramme
• Svenska barnmorskeförbundet: Anna-Karin Hannerfors
• Svenska infektionsläkarföreningen: Martin Angelin
• Sveriges kommuner och regioner: Kristina Ateva
• Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket: Catrin Furster, Hillevi Glantz
• Folkhälsomyndigheten: Tina Crafoord, Hélène Englund, Tiia Lepp, Marie Nordahl, Madelene Danielsson, Ulrika Marking, Johanna Rubin, Lina Schollin Ask.

Inledning

Tina Crafoord, enhetschef för Enheten för vaccinationsprogram, öppnade mötet och hälsade deltagarna välkomna.

Folkhälsomyndigheten påminde om att en uppdaterad jävsdeklaration ska lämnas in om ledamöternas omständigheter ändrar sig under mandatperioden. Detta gäller framförallt uppdrag med koppling till läkemedelsbolag och aktieförvärv. Dessutom ombads ledamöterna att deklarera eventuellt jäv vid respektive mötespunkt.

Presentation av ledamöter och organisationer

Mötet inleddes med att respektive ledamot presenterade sig själv och den organisation de företräder samt vilka vaccinationsrelaterade frågor som är aktuella för organisationen nu och i närtid framöver.

Flera organisationer är remissinstanser för utredningar och förslag som berör vaccinationer, och några har egna arbetsgrupper för vaccinationer.

Barnhälsovårdsenheterna

Barnhälsovårdsenheterna inväntar regeringens ställningstagande till ett eventuellt införande av vaccination mot vattkoppor i det nationella vaccinationsprogrammet för barn. Rekommendationerna om att ge monoklonala antikroppar för att förebygga allvarlig RS-virusinfektion hos nyfödda kan också påverka barnhälsovårdens arbete, man oklart i vilken utsträckning. Informationen om vaccinationer i Rikshandboken ska omstruktureras.

Vaccination (rikshandboken-bhv.se)

Distriktssköterskeföreningen

Distriktssköterskeföreningens medlemmar arbetar både på vårdcentraler, barnavårdscentraler (BVC) och inom elevhälsan. Föreningen berörs också av frågor om ordinationsrätt och prevention, samt är ofta remissinstans.

De lyfte fram att en ökad tillgång till distriktssköterskor skulle främja vaccinationskedjan, särskilt om dessa även fick beställa vaccin. Man ser att det finns risk för dubbelvaccination när både vårdcentral och hemsjukvård är inblandade. Vidare ses en risk för ökad ojämlikhet i vården. De inväntar också regeringens ställningstagande till ett vaccinationsprogram mot vattkoppor.

Föreningen för klinisk mikrobiologi

Föreningens medlemmar arbetar sällan med själva vaccinationerna eller vaccinationsprogrammen, men med diagnostik av olika smittämnen och immunitetsfrågeställningar, samt bidrar med prover till de nationella övervakningsprogrammen. Föreningen är ofta remissinstans och organiserar tillsammans med andra föreningar svenskt vårmöte för infektion och mikrobiologi.

Svenskt vårmöte för infektion och mikrobiologi (infektionmikro2025.se)

Läkemedelsverket

Läkemedelsverket genomför bland annat uppdrag och utredningar för det europeiska läkemedelsverket (EMA), inklusive för vacciner. Läkemedel följs också upp efter godkännandet. De arbetar nu med att uppdatera texter om vacciner på sin hemsida. De har också en lär plattform för utbildningar. De framhåller behovet av samverkan i vaccinationsfrågor, i synnerhet för att möta vaccintveksamhet. Inga säkerhetssignaler kopplade till vacciner var under utredning.

Riksföreningen för skolsköterskor

Föreningen inväntar också regeringens ställningstagande till ett vaccinationsprogram mot vattkoppor, samt utfallet av det nya nationella hälsovårdsprogrammet för barn och unga, och hur detta kommer att påverka arbetet inom elevhälsan. Vidare arbetar man med HPV-vaccination av äldre pojkar och arbetar kontinuerlig med missinformation och vaccintveksamhet. Bland utmaningarna finns överföring av vaccinationsinformation från BVC samt att erbjuda nyanlända barn och ungdomar kompletterande vaccinationer. Föreningen kan vara remissinstans och medlemmar ingår i Folkhälsomyndighetens nätverk för elevhälsans medicinska insats (EMI).

Skolläkarföreningen

Skolläkarföreningens representant lyfte att skolorna och elevhälsan inte har regionerna som huvudmän, utan kommuner och omkring 900 fristående huvudmän, samt att arbetet finansieras via skolpengen. Elevhälsan har inte tillgång till nationell patientöversikt (NPÖ).

Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer om HPV-vaccination kommer sannolikt innebära ett merarbete för skolläkarna. Olika regioner planerar att organisera vaccinationserbjudanden på olika sätt, inklusive att erbjuda olika antal doser.

En utmaning och stort administrativt arbete är att inhämta samtycke till vaccinationer från båda vårdnadshavarna. Särskilt tydligt blir detta för barn som vårdas utanför hemmet med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) respektive lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Det behövs också ett medgivande från vårdnadshavare för att komma åt den medicinska journalen från den förra skolan när barn har flyttat. Detta leder till att vissa barn inte kan erbjudas ordinarie eller kompletterande vaccinationer, och att andra vaccineras igen då dokumentation över tidigare vaccinationer saknas.

Det finns en stor skillnad i hur huvudmännen hanterar rekommenderad vaccination mot hepatit B. Ett fåtal huvudmän erbjuder denna vaccination i skolan till barn som tillhör riskgrupper, medan andra inte gör det. Det finns en risk att barn tappas bort i systemet.

Föreningens medlemmar arbetar även på gymnasier inklusive sådana som har vårdutbildningar, vilket genererar frågor om vaccination mot hepatit B inför praktik.

Slutligen inväntas besked om ett eventuellt vaccinationsprogram mot vattkoppor och vad detta kommer att innebära för elevhälsan.

Smittskyddsläkarföreningen

Föreningens medlemmar arbetar med att förebygga och begränsa smittspridning i befolkningen och arbetar med alla vaccinationer utom resevaccinationer. Fokus ligger på de vaccinationer som ingår i program eller omfattas av rekommendationer. Mest arbete kräver säsongsvaccinationerna mot influensa och covid-19. Barnvaccinationsprogrammet involverar dem mindre, även om smittskyddsläkarna brukar involveras. Föreningen utgör en expertfunktion, ingår i expertgrupper, besvarar remisser och deltar i upphandlingar.

Föreningen följer frågan kring hur ofta vaccin ska ges mot covid-19 samt frågan kring samvaccination mot covid-19 och influensa. Man emotser en utredning om antalet doser som bör ges vid vaccination av vuxna mot HPV och anser det vara viktigt att samtliga regioner gör likadant. Man ser också fram emot nationella rekommendationer för vaccination av gravida mot RS-virus, respektive TBE.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har flera föreskrifter som berör vaccinationsområdet. Föreskrifterna (HSLF-FS 2018:43) om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel har varit ute på remiss och bearbetas nu på Socialstyrelsen. Det finns ännu ingen tidsplan för när de reviderade föreskrifterna ska beslutas. Myndigheten har nyligen fått ett regeringsuppdrag att se över dessa föreskrifter i syfte att underlätta implementeringen av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om HPV-vaccination. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober och sannolikt kommer ett förslag om ändrade föreskrifter att gå ut på remiss dessförinnan.

Uppdrag till Socialstyrelsen att se över sjuksköterskors förskrivningsrätt för vaccin (regeringen.se)

Svensk förening för allmänmedicin (SFAM)

Vaccinationsuppdraget inom primärvården har ökat. Man upplever att varken organisationerna eller kunskapsutvecklingen har hunnit med att anpassas därefter. Ordinationsrättens utformning påverkar hur arbetet kan läggas upp i praktiken. Allmänläkare får många frågor om vaccinationer från patienter och annan vårdpersonal, bland annat om vaccination mot RS-virus.

Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG)

Följer implementeringen av monoklonala antikroppar till nyfödda. Berörs av frågor som rör maternell vaccination mot bland annat kikhosta och covid-19.

Svensk geriatrisk förening (SGF)

Föreningens medlemmar arbetar med vård av äldre. Skörhet är en viktigare faktor än ålder. Berörs då flera nya vacciner kommer som riktar sig till äldre.

Föreningen upplever det som problematiskt att få information om vilka vaccinationer som är givna. Detta är särskilt svårt när det gäller patienter med kognitiv nedsättning.

Föreningen följer frågan kring eventuell finansiering och implementering av vaccination mot RS-virus för äldre. Man undrar också om de äldre ska vaccineras två gånger per år mot covid-19.

Rörande samadministration av vaccin mot covid-19 och influensa efterlyser föreningen ett underlag för hur detta påverkar sköra äldre. Kan det finnas fördelar med att separera vaccinationstillfällena? Målgruppsanpassad information om biverkningar efterfrågades. I fråga om kombinerade vacciner mot både influensa och covid-19 efterfrågas specifika studier av biverkningar, och gärna hos de allra äldsta. Föreningen ställer sig även frågande till samvaccinationen eftersom vaccination mot influensa gavs långt innan toppen i sjukdomsspridning inträffade. Föreningen framhåller att den aktuella förpackningsstorleken för vaccin mot covid-19 (60 doser) innebär att överblivna doser behöver destrueras.

Vaccination vid livets slutskede diskuteras inom föreningen, hur ska man tänka kring eventuell administration. En annan etisk diskussion rör personer med nedsatt beslutsförmåga som vaccineras i högre grad när de är på ett särskilt boende än om de bor hemma.

Svenska barnläkarföreningen

Barnläkarföreningen arbetar med och berörs av många olika vaccinationsfrågor, däribland den om ett eventuellt vaccinationsprogram mot vattkoppor, vaccination av ungdomar mot HPV, vaccination av barn som tillhör riskgrupper mot hepatit B, och rekommendationen om användning av monoklonala antikroppar för att förebygga RS-virusinfektioner hos nyfödda.

De arbetar kontinuerligt med vaccintveksamhet och upplever att detta framförallt ökar i storstadsregionerna där fler avstår vaccinationer eller vill dela upp dem.

Föreningen ansvarar för ett underlag om vaccination av barn vars mammor fått immunhämmande läkemedel under graviditet eller amning. Detta genomgår just nu en revidering.

Vägledning angående levande vaccin och immunmodulerande läkemedel (rikshandboken-bhv.se)

Föreningen medverkar också vid Barnveckan och framhåller slutligen att vaccination av gravida borde räknas som en del av barnvaccinationsprogrammet.

Svenska barnmorskeförbundet

Vaccinationsfrågor förekommer allt oftare i den kliniska vardagen för barnmorskor, framförallt inom mödrahälsovården. Förbundet driver fortsatt frågan om ordinationsrätt för barnmorskor.

Svenska infektionsläkarföreningen (SILF)

Föreningen anordnar utbildningar, tar fram vårdprogram för olika infektioner samt bidrar till svenskt vårmöte för infektion och mikrobiologi. Medlemmar kan också vara rådgivande i arbetet med olika rekommendationer.

Föreningen har en programgrupp för vaccinationer som tar fram en del riktlinjer, inklusive om resevacciner och vaccination av särskilda patientgrupper. Just nu håller de på med ett underlag om vaccination mot pneumokocker och bältros vid behandling med immunhämmande läkemedel och kommer att påbörja arbete med en vägledning för vaccin mot chikungunya.

Sveriges kommuner och regioner

SKR är en medlems- och arbetsgivarorganisation. Representanterna i referensgruppen kommer från avdelningen för vård och omsorg. De beskrev regionernas samverkansmodell för läkemedel och poängterade att det är regionerna som beslutat om denna samverkan.

Samverkanläkemedel (samverkanlakemedel.se)

SKR berörs av vaccinationsfrågor genom olika remisser samt vid förhandling med staten om ersättningen till regionerna vid nya nationella vaccinationsprogram. Har också arbetat mycket med vaccinationer mot covid-19. Styrelsen för SKR rekommenderar även regionerna att erbjuda vissa vaccinationer kostnadsfritt.

Rekommendation om kostnadsfrihet för alla oavsett ålder som vid medicinsk bedömning anses ha otillräckligt skydd mot mässling, röda hund, difteri, stelkramp, polio och kikhosta (skr.se)

Bland de aktuella frågorna återfinns de hälsoekonomiska analyserna av RS-virusvaccinerna, rekommendationen från NT-rådet om användning av monoklonaler för prevention av RS-virus, samt överföringen av ansvaret för upphandling av vacciner mot covid-19 till regionerna.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Vid TLV genomförs framförallt förmånsutredningar utifrån inkomna ansökningar. Man utvärderar då enskilda produkters hälsoekonomiska nytta, men gör inte någon risk-nytta-analys. Få vacciner är subventionerade eftersom vacciner som omfattas av nationella vaccinationsprogram inte får omfattas av subvention om målgruppen är densamma. TLV genomför även hälsoekonomiska analyser åt NT-rådet inom ramen för regionernas samverkansmodell.

Just nu arbetar man bland annat med en hälsoekonomisk analys av vaccinerna mot RS-virus till äldre.

Introduktion till referensgruppen

Folkhälsomyndigheten gav en kort introduktion till referensgruppens historik och formella funktion. Referensgruppen har också engagerats i andra vaccinationsfrågor än de som gäller vaccinationsprogram, till exempel rekommendationer, kunskapskrav, ordinationsrätt, m.m. och utgör ett viktigt nätverk för kommunikation och samverkan. Ingående organisationer bidrar med värdefulla perspektiv i dessa frågor. Syftet med gruppen är att bidra till ett välfungerande vaccinationsarbete i landet.

Svensk geriatrisk förening undrade varför privata verksamheter inte finns representerade i referensgruppen. Svensk förening för allmänmedicin förtydligade att deras medlemmar återfinns inom såväl privat som offentlig vård. Folkhälsomyndigheten förtydligade att man inkluderat professionella föreningar oberoende av tjänstgöringsplats; ledamöterna nomineras från respektive förening.

Skillnad mellan vaccinationsprogram och rekommendationer

Folkhälsomyndigheten redogjorde för skillnaden mellan nationella vaccinationsprogram och rekommendationer, där de förstnämnda är reglerade i lag, förordning och föreskrifter, medan rekommendationer inte är bindande. Båda har dock fokus på prevention av sjukdomar och utgår inte från enskilda vaccinprodukter.

Folkhälsomyndigheten gav därefter en kort översikt över det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och det särskilda vaccinationsprogrammet för personer som ingår i riskgrupper.

Skolläkarföreningen informerade om att i vissa delar av landet erbjuds barn vaccinationer som ingår i barnvaccinationsprogrammet under hela gymnasietiden, oberoende av ålder, och frågade om det går att ändra regleringen så att detta blir en rättighet, även efter 18 års ålder. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten ombads bevaka denna fråga inom utredningen om ett nationellt hälsoprogram för barn och unga – som föreslås sträcka sig upp till 20 års ålder.

Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa (socialstyrelsen.se)

Folkhälsomyndigheten informerade om att åldersgränsen regleras av programmets namn i smittskyddsförordningen: Allmänt vaccinationsprogram för barn.

Smittskyddsförordning (2004:255) (riksdagen.se)

Referensgruppen lyfte också möjligheten att ändra Folkhälsomyndighetens föreskrifter, så att rätten till kompletterande vaccinationer skulle kunna kvarstå för ungdomar så länge de omfattas av elevhälsa. Slutligen upprepades förslaget att även inkludera maternella vaccinationer i barnvaccinationsprogrammet, om de ges i syfte att skydda barnet. Detta kan också beaktas inom utredningen om ett nationellt hälsoprogram för barn och unga.

Information om planerade utredningar

Utredning om maternell vaccination mot RS-virus för att förhindra allvarlig RS-virusinfektion bland små barn

Smittskyddsläkarföreningen har ställt fråga kring om det kommer rekommendationer för RSV vaccination av gravida. SILF inkommit med fråga rörande tidsplan för arbetet med rekommendation för maternell vaccination mot RSV.

Folkhälsomyndigheten informerar om arbetet som pågår kring utredning om en eventuell Rekommendation om maternell vaccination mot RSV för att skapa skydd för det nyfödda och lilla barnet via överförd/passiv immunisering. Tidslinjen för detta är svår att avgöra men arbetet pågår. En hälsoekonomisk analys ingår i utredningsarbetet och en extern expertgrupp är skapad med representanter för aktuella organisationer. Ett annat sätt att skydda det nyfödda och lilla barnet mot allvarlig RSV är via en överförd/passiv immunisering i form av monoklonala antikroppar Nirsevimab (Beyfortus). NT-rådet har publicerat en rekommendation kring att landets regioner ska erbjuda detta till alla nyfödda på BB under hösten 2025 och för vintersäsongen 2025/2026. Eftersom monoklonala antikroppar inte är ett vaccin så är inte Folkhälsomyndigheten ansvarig för detta. Dock ansvarar Folkhälsomyndigheten dels för den riskgruppsdefinition som gjordes 2023 för allvarlig RSV-infektion bland små barn och för ett förslag av datum för immuniseringsstart med Beyfortus på BB utifrån det avtal som gäller för 2025/2026 och utifrån historiska epidemiologiska data.

Allvarlig RS-virusinfektion bland barn och vuxna i Sverige – Sammanfattande kunskapsunderlag för riskgruppsdefinition och förebyggande insatser

Vid korrigering av mötesanteckningar har NT-rådets rekommendation uppdateras.

Beyfortus (nirsevimab) för prevention av sjukdom orsakad av respiratoriskt syncytialvirus (RSV) (samverkanlakemedel.se)

Den 4 juni kl. 12.15 avser Läkemedelsverket anordna ett webbinarium med fokus på stöd inför implementeringen av Beyfortus för säsongen 2025/2026. Där kommer också Folkhälsomyndigheten att delta med information utifrån sina ansvarsområden. Webbinariet kommer sedan att finnas att se i efterhand via länk.

Referensgruppen ställde sig frågande till vem som gör vad inför nästa säsong i fråga om organisation, ordinationsrätt, definition av säsongsstart, finansiering och patientavgifter med mera. Implementeringsansvar är hos regionerna.

Hälsoekonomisk analys av vaccination mot pneumokocker

En hälsoekonomisk analys av vaccination mot pneumokocker är påbörjad. Analysen kommer att göras separat för två vaccinprodukter (PCV20 och PCV21) då de har olika egenskaper. PCV20 inkluderar de serotyper som är vanliga hos småbarn, medan PCV21 inkluderar serotyper som är vanliga hos äldre vuxna i USA.

Hälsoekonomisk analys av vaccination mot covid-19

Inför övergången till regionernas ansvar för upphandling och inköp av vaccination mot covid-19 har myndigheten startat en hälsoekonomisk utvärdering i syfte att stödja processen.

Frågor om kommande utredningar

Vårdos mot covid-19

Smittskyddsläkarföreningen har frågat hur länge det kommer att vara aktuellt med en vårdos vaccin mot covid-19. Folkhälsomyndigheten bedömer att så länge smittspridningen är så pass oförutsägbar, så kommer en mindre grupp ha behov av ett förstärkt skydd. Vårdosen mot covid-19 kommer att utvärderas efter sommaren 2025.

Rekommendationer om vaccination mot TBE

Utredningen om eventuella nationella rekommendationer för vaccination mot TBE kommer att återstarta under hösten 2025 med mål att vara klar nästföljande vår.

Antal doser HPV-vaccin vid vaccination av personer 15 år och äldre

En utredning av antalet doser som bör rekommenderas vid vaccination mot HPV av personer 15 år och äldre kommer preliminärt att starta våren 2025. Smittskyddsläkarföreningen förordar att man inkluderar möjligheten att ge endast en dos, då vaccinsvaret är bra. Detta skulle även kunna påverka antalet doser som ges inom barnvaccinationsprogrammet, men förutsätter en parallell utredning.

I Region Örebro har man beslutat att erbjuda unga ovaccinerade vuxna till och med 26 års ålder HPV-vaccination i ett 2-dos schema. Flera regioner kan komma att gå samma väg.

Infektionsläkarföreningen påtalade att regionala vaccinationsinsatser där enbart två doser erbjuds till ungdomar 18 år och äldre innebär en diskrepans mot de tre doser som rekommenderas ungdomar mellan 15 och 18 år inom barnvaccinationsprogrammet. Referensgruppen bedömde att det var svårt att kommunicera och genomföra när både 2-dos och 3-dosscheman förekommer parallellt.

Information från Folkhälsomyndigheten

Uppföljning av barnvaccinationsprogrammet

Folkhälsomyndigheten presenterade epidemiologiska data om de fall av sjukdomar som ingår i barnvaccinationsprogrammet som rapporterades 2024. Epidemiologiska årsrapporter kommer att publiceras under april och maj.

Anmälningspliktiga sjukdomar – Årsrapporter 2024

Referensgruppen önskade att informationen om serotyper av pneumokocker kunde göras tillgänglig på Folkhälsomyndighetens hemsida, gärna i realtid, liksom cancerstatistik kopplad till HPV och vaccinationsprogrammet. Läkemedelsverket lyfte att ECDC informerat om ett ökat antal fall av mässling. Folkhälsomyndigheten diskuterar en informationsinsats om mässling, även om vi inte ser någon ökning nationellt i nuläget.

Folkhälsomyndigheten presenterade sedan data om vaccinationstäckningen. Denna kommer att publiceras i slutet av maj.

Statistik om vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet

Barnhälsovårdsenheterna föreslog att etablera målnivåer samt varningsnivåer för vaccinationstäckningen inom barnvaccinationsprogrammet. Detta är något som redan diskuteras internt på Folkhälsomyndigheten. I diskussionen som följde nämndes bland annat underrapportering till det nationella vaccinationsregistret. Nivåerna föreslogs beakta denna underrapportering. Referensgruppen uppmuntrade också till att utvärdera kostnadseffektiviteten av befintliga vaccinationsprogram.

Avslutningsvis presenterade Folkhälsomyndigheten resultat från 2016 års seroimmunitetsundersökning.

Befolkningens skydd mot sjukdomar som ingår i barnvaccinationsprogrammet – Resultat av 2016 års seroepidemiologiska undersökning

Uppföljning av vaccinationsprogrammet för riskgrupper

Folkhälsomyndigheten presenterade data över incidens av pneumokockinfektioner samt vaccinationstäckning.

Smittskyddsläkarföreningen noterade att det är stor spridning i vaccinationstäckning mellan regionerna och föreslår att jämföra denna med den regionala incidensen. Folkhälsomyndigheten informerar att man behöver få mer kunskap om vilka vaccinationer som förs över till NVR från respektive region. Referensgruppen efterfrågade en checklista eller manual för analys av regional vaccinationsstatistik.

Återkoppling från workshop

Folkhälsomyndigheten återkopplade från den workshop som hölls vid förra mötet. Bland annat lyfte referensgruppen flera kommunikationsfrågor, önskemål om en webbplats där det är lättare att hitta information, målgruppsanpassning av underlag (både innehåll, presentation och kanaler), mer samverkan och ett samordnat vaccinationsarbete. Folkhälsomyndigheten informerade om att man bland annat arbetar med en övergripande kommunikationsplan för vaccinationsfrågor, en ny struktur för webbplatsen, kommer att tänka ännu mer på målgruppsanpassning av framtida underlag, samt se över, strukturera och utveckla vår nuvarande och potentiella samverkan med externa aktörer (syften, former, kontaktpersoner).

Missinformation och desinformation om vacciner

Folkhälsomyndigheten berättade om sitt interna arbete med att följa missinformation och desinformation kopplat till vacciner och vaccinationer.

Barnmorskeförbundet efterfrågade ett underlag från Folkhälsomyndigheten om vaccinationer att ge till de som är tveksamma till vaccination. SFAM lyfter fram att primärvården ofta stöter på missinformation och rykten. Folkhälsomyndigheten uppmuntrade ledamöterna och organisationerna att dela information om olika rykten som florerar. Läkemedelsverket informerade att de också gör analyser av missinformation. I närtid publiceras nya texter på deras hemsida som fångar de frågor som cirkulerar för tillfället. Man planerar också att arbeta mer proaktivt med att publicera faktatexter.

Nationella läkemedelsstrategins aktivitet om ordnat införande av vacciner

Folkhälsomyndigheten informerade om ett pågående arbete som görs tillsammans med SKR i fråga om ordnat införande av nya vacciner. Aktiviteten ingår i den nationella läkemedelsstrategin. Inga särskilda medel ingår.

Nationell läkemedelsstrategi, NLS (lakemedelsverket.se)

Målet är bland annat att inventera hinder för en effektiv process, föreslå åtgärder som kan genomföras direkt eller på kort sikt, identifiera åtgärder som kan behöva lagändringar eller liknande och därmed kräver ett större arbete, samt föreslå en struktur för en process och hur denna ska implementeras. Man ser bland annat över former för bedömningar av nya vacciner, horisontspaning och olika former av rekommendationer.

Nästa möte

Nästa möte är planerat till torsdagen den 13 november 2025.

Avslutning

Mötet avslutades.