På denna sida hittar du information om Folkhälsomyndighetens pågående och avslutade utredningar, samt hur arbetet går till.

Pågående utredningar

Folkhälsomyndigheten utreder för tillfället följande ändringar av nationella vaccinationsprogram.

Vaccination mot vattkoppor och bältros

Vattkoppor och bältros orsakas av samma virus, varicella zoster-viruset. Målet med denna utredning är att utvärdera vilken vaccinationsstrategi som kan minska sjukdomsbördan av sjukdomarna mest. Alternativ som utredningen undersöker är allmän vaccination av barn eller ungdomar mot vattkoppor och vaccination av äldre mot bältros. Folkhälsomyndigheten har pausat utredningen tillfälligt och kommer att ta upp den igen under 2022.

Avslutade utredningar

Tidpunkt för första dosen vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund

Folkhälsomyndigheten har utrett vid vilken tidpunkt det vore mest lämpligt att erbjuda den första dosen MPR-vaccin inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och kommit fram till att vaccinationen även fortsättningsvis som regel ska erbjudas vid 18 månaders ålder. Folkhälsomyndighetens bedömning, och det underlag som bedömningen baseras på, återfinns i följande kunskapsunderlag:

Tidpunkt för första dosen vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund

Vaccination av pojkar mot HPV

Folkhälsomyndighetens beslutsunderlag om vaccination av pojkar mot humant papillomvirus (HPV) tillsändes regeringen den 29 september 2017. Beslutsunderlaget baserades på två kunskapsunderlag.

Statens medicinsk-etiska råd tillfrågades också inom utredningen. Deras yttrande återfinns på deras webbplats.

Hela yttrandet från Statens medicinsk-etiska råd

Våren 2019 tog Folkhälsomyndigheten fram ett kompletterande hälsoekonomiskt underlag, mot bakgrund av att det då fanns fler typer av HPV-vaccin tillgängliga.

Komplettering av beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar

Vaccination av pojkar mot humant papillomvirus (HPV) infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i augusti 2020.

Användning av lågdosvaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio som påfyllnadsdos vid 4–8 års ålder

För att utvärdera möjligheten att vid vaccinbrist använda lågdosvaccin i stället för fulldosvaccin som dos 4 mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio i svenska och norska nationella vaccinationsprogram och eventuella konsekvenser av ett sådant byte har myndigheterna tillsammans gjort en litteraturöversikt. Resultaten är avsedda att vara till grund för rekommendationer om ändringar i nationella vaccinationsprogram behövs vid perioder av vaccinbrist i Sverige och Norge.

Evaluation of immunogenicity and effectiveness of low dose dTap-IPV vaccine used as booster in 4-8 year old children (litteraturöversikt)

Nedan finns även ett dokument om möjliga strategier vid brist på fulldosvaccin i Sverige.

Möjliga strategier vid brist på fulldosvaccin DTP-IPV i Sverige (PDF, 240 kB)

Allmän vaccination av barn mot rotavirusinfektion

Folkhälsomyndigheten har utrett om vaccination mot rotavirusinfektion skulle kunna ingå i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Beslutsunderlaget skickades till regeringen i februari 2017.

Regeringen beslutade i mars 2019 att vaccination mot rotavirusinfektion skulle införas i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn den 1 september 2019.

Vaccinationsstrategier för att skydda spädbarn mot kikhosta

Folkhälsomyndigheten har utvärderat olika strategier för att förebygga kikhosta hos barn under sex månaders ålder och kommit fram till att bäst effekt uppnås genom att vaccinera barnen enligt schemat (med start vid tre månaders ålder), samt att upprätthålla en hög medvetenhet om kikhosta och diagnosticera och behandla sjukdomen.

Särskilda vaccinationsprogram mot hepatit B, influensa, pneumokocker och tuberkulos

Folkhälsomyndigheten, och dessförinnan Socialstyrelsen, utredde om särskilda vaccinationsprogram borde inrättas mot fyra sjukdomar som vid tidpunkten omfattades av myndigheternas rekommendationer: hepatit B, influensa, allvarlig pneumokocksjukdom och tuberkulos.

I januari 2022 fattade regeringen beslut om att införa ett särskilt vaccinationsprogram mot pneumokockinfektion.

Mer om utredningarna om särskilda vaccinationsprogram

Mer om särskilda vaccinationsprogram

Allmän vaccination av barn mot hepatit B

Socialstyrelsen lämnade ett förslag till regeringen om att införa vaccination mot hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Socialstyrelsen kompletterade senare beslutsunderlaget för att anpassa underlaget till den nya vaccinationsordningen så att samtliga faktorer i 7 d § smittskyddsförordningen skulle ha belysts. En samhällsekonomisk analys genomfördes också.

Samhällsekonomisk analys av två strategier för vaccination mot hepatit B (PDF, 527 kB)

Uppdaterad samhällsekonomisk analys för vaccination mot hepatit B (PDF, 1001 kB)

Regeringen har fattat beslut om att hepatit B inte ska föras in i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Vaccination av flickor mot HPV

Vaccinationsprogrammet mot HPV utreddes och beslutades av Socialstyrelsen, baserat på följande underlag.

Influensavaccination av gravida kvinnor

Allmän vaccination av barn mot pneumokockinfektion

Vaccinationsprogrammet för barn mot pneumokocker utreddes och beslutades av Socialstyrelsen, baserat på följande underlag.

Bedömningsprocessen

I syfte att få en tydlig och öppen bedömningsprocess gällande införande av nya vaccinationsprogram, har de kriterier och faktorer som ska ligga till grund för bedömningar vid ändringar i nationella vaccinationsprogram preciserats och beskrivits i smittskyddslagstiftningen och dess förarbeten.

Nedan följer de 13 faktorer ur smittskyddsförordningen (2004:255) som Folkhälsomyndigheten ska beakta när myndigheten föreslår förändringar av nationella vaccinationsprogram.

  • Sjukdomsbördan i samhället, i hälso- och sjukvården och för enskilda individer.
  • Vaccinationens förväntade påverkan på sjukdomsbördan och på sjukdomens epidemiologi.
  • Det antal doser som bedöms krävas för att uppnå önskad effekt.
  • De målgrupper som ska erbjudas vaccination.
  • Vaccinets säkerhet.
  • Vaccinationens påverkan på verksamhet i landsting, kommuner och privata vårdgivare.
  • Vaccinets lämplighet att kombinera med övriga vacciner i de nationella vaccinationsprogrammen.
  • Allmänhetens möjlighet att acceptera vaccinet och dess påverkan på attityder till vaccinationer generellt.
  • Vilka andra tillgängliga, förebyggande åtgärder eller behandlingar, som kan vidtas eller ges som alternativ till vaccination i ett nationellt vaccinationsprogram.
  • En samhällsekonomisk bedömning av vaccinationernas kostnadseffektivitet och en bedömning av kostnader och intäkter i staten, kommunerna och landstingen.
  • Möjligheterna till uppföljning av vaccinationens effekter i de tio ovan nämnda punkterna samt statens beräknade kostnader för uppföljning.
  • Behovet av informationsinsatser i förhållande till allmänheten och vårdgivare och kostnaden för dessa.
  • Medicinetiska och humanitära överväganden

Med de 13 faktorerna i beaktande görs en sammantagen bedömning med fokus på tre kriterier som ges särskild vikt i lagstiftningen. Enligt smittskyddslagen (2004:168) ska en smittsam sjukdom omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram, om vaccination mot sjukdomen kan förväntas:

  • effektivt förhindra spridning av smittsamma sjukdomar i befolkningen
  • vara samhällsekonomiskt kostnadseffektivt
  • vara hållbart från etiska och humanitära utgångspunkter.

Arbetsmodell för ändringar av nationella vaccinationsprogram

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en modell för hur vi ska utreda ändringar av de nationella vaccinationsprogrammen och bereda förslag till regeringen.

Arbetsmodell för ändringar av nationella vaccinationsprogram

Rapporten finns även tillgänglig på engelska.

Work model for changing national vaccination programmes in Sweden

Folkhälsomyndigheten har också tagit fram en processbeskrivning för hur modellbaserade hälsoekonomiska utvärderingar av vaccin ska genomföras.

Processbeskrivning för hälsoekonomiska utvärderingar av vaccin. (PDF, 144 kB)