Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten planerar en ny avdelning för smittskydd och beredskap. Syftet är att samla myndighetens arbete och kompetens inom dessa frågor.

Folkhälsomyndigheten rekryterar nu en ny chef till den blivande Avdelningen för smittskydd och beredskap. Den tillträdande chefen kommer även att ha uppdraget som statsepidemiolog.

Vi representerar Sverige i EU:s arbete för bättre folkhälsa. I samarbeten med andra länder och EU:s institutioner delar vi vår expertis inom områden som bland annat smittskydd, beredskap och hälsostatistik.

Under torsdagen redogjorde Folkhälsomyndigheten för myndighetens beredskap inom smittskydd och folkhälsa i ett möte med riksdagens socialutskott. På mötet diskuterades de åtgärder som myndigheten har vidtagit och framtida utvecklingsarbete för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

En forskningsstrategi, ett mer strukturerat samarbete med lärosäten och en ny organisation. Det är några av åtgärderna som Folkhälsomyndigheten vidtar för att ytterligare förstärka arbetet med smittskydd.

Vid Folkhälsomyndigheten analyserar vi prov för virus, bakterier och parasiter. Vi erbjuder ett brett utbud av mikrobiologiska laboratorieanalyser som utgör ett komplement till de analyser som andra laborarorier utför.

För att vi ska ha en bra beredskap inom smittskyddsområdet samarbetar Folkhälsomyndigheten med flera svenska myndigheter och aktörer, samt deltar i olika internationella nätverk.

Avdelningen övervakar och analyserar det epidemiologiska läget för flertalet av de anmälningspliktiga smittsamma sjukdomarna, utreder utbrott och samordnar smittskyddet på nationell nivå för att tillsammans med regionala smittskyddsenheter och ansvariga myndigheter kunna vidta relevanta åtgärder.

Avdelningen ansvarar för att utföra mikrobiologiska laboratorieanalyser (diagnostik, sjukdoms- och miljöövervakning) och ger kunskapsstöd avseende mikrobiologiska frågeställningar. På så sätt bidrar avdelningen till ett effektivt smittskydd i landet, vilket ökar förutsättningarna för positiva effekter på människors hälsa.

Pandemiberedskapen är en viktig del av Sveriges krisberedskap. Vi ansvarar för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot och ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten har ständig beredskap för att utföra mikrobiologiska laboratorieanalyser för smittämnen som är farliga för samhället. Vid myndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4) som dygnet runt, alla dagar i veckan, kan ta emot prov från landets vårdenheter för analys. Denna folder presenterar P4-laboratoriets verksamhet.

Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor. Vår uppgift är att främja en god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt verka för ett effektivt smittskydd och skydda befolkningen från olika former av hälsohot. Särskild vikt ska fästas vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för samordningen av smittskyddsarbetet på nationell nivå. Myndigheten vidtar nu flera åtgärder för att stärka sin förmåga ytterligare, och för att ännu bättre kunna dra nytta av sin samlade medicinska kompetens.

Vi arbetar för allas rätt att må bra.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Vid Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4). Laboratoriet används för diagnostik och forskning kring blödarfebervirus och andra högpatogena mikroorganismer.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor 2025-04-28.

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor, 2023-10-24.

I rapporten beskrivs insatser för att minska smittspridning av covid-19 fram till den 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

Deltagare under mötet var Svensk Förening för Vårdhygien (SFVH), Nationell arbetsgrupp för Vårdhygien, Svenska Infektionsläkarföreningen (SILF), Svenska Hygienläkarföreningen (SHLF), Smittskyddsläkarföreningen (SMLF), Föreningen för Klinisk Mikrobiologi (FKM), Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.